Kommunalt asylmottagande i Italien

Tema asyl har tidigare beskrivit den omfattande satsningen på ett förbättrat asyl- och flyktingmottagande som gjorts i Italien med stöd av Europeiska flyktingfonden och Equal. Utgångspunkten för den vidareutveckling av asyl- och flyktingmottagandet som nu skett inom Equal-projektet Integ.r.a var den mycket omfattande projektverksamhet som italienska inrikesministeriet, UNHCR och ANCI (motsvarigheten till Sveriges kommuner och landsting/Svenska kommunförbundet) bedrivit inom ramen för Programma Nazionale Asilo (Nationellt program för asyl) och med stöd av Europeiska flyktingfonden. 150 kommuner och sammanlagt 226 organisationer deltog i det fleråriga programmet som har resulterat i ett helt nytt system för asylmottagande i Italien.

Ett imponerande exempel
Utvecklingsarbetet har omfattat alla komponenter i mottagandet, bland annat boende, alfabetiseringsundervisning, anpassad hälso- och sjukvård, yrkesutbildning och praktik. Programmet är ett imponerande exempel på hur Europeiska flyktingfonden kan stödja uppbyggandet av ett mottagandesystem, ett system som nu permanentas – men också vidareutvecklas med hjälp av Equal – i hela Italien.

Staten bidrar med medel till kommunerna, som genom ett anbudsförfarande upphandlar aktuella tjänster från frivilligorganisationer/sociala kooperativ. Den sociala ekonomin spelar som bekant en mycket stor roll i Italien som leverantör av välfärdspolitiska tjänster, något som uppmärksammats av och inspirerat liknande verksamheter i andra medlemsstater, inte minst Sverige. Värt att notera är att t ex boende för asylsökande i Italien ombesörjs av sociala kooperativ, något som ju också föreslogs för Sveriges vidkommande under NTG-asyls seminarium Ett annat mottagande av bland andra Alec Carlberg från Basta arbetskooperativ

Höjd ambitionsnivå genom  Equal
Mellan de berörda 150 kommunerna finns numera ett livaktigt nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling. EU:s mottagandedirektiv är en måttstock för utvecklingsarbetet, men ambitionsnivån, i synnerhet för Equal-projektet, ligger betydligt högre än de gällande miniminormerna för socio-ekonomisk inkludering av asylsökande. Tydliga referenser finns också i projektarbetet till en gemensam europeisk policy och gemensamma mål inom social- och integrationspolitik.

Bland de områden som UItvecklingspartenskapet Integ.r.a arbetat med märks framför allt yrkesutbildning, yrkeskartläggning (skills audit), praktik hos arbetsgivare och involvering av arbetsgivarorganisationer.

Asylsökande som målgrupp inom Europeiska socialfonden
I det fortsatta projektarbetet inom ramen för Equal omgång II, som påbörjades 2005, kommer Utvecklingspartnerskapet att bland annat utveckla strategier för att stärka målgruppsmedverkan – empowerment - , förbättra metoder för erkännande/validering av tidigare yrkeskunskaper/utbildningar och ytterligare koppla den socio-ekonomiska inkluderingen av asylsökande och flyktingar till den europeiska socialpolitiska modellen och Europeiska socialfondens målsättningar. I synnerhet den senare ambitionen är av stort intresse med tanke på den kommande programperioden för Europeiska socialfonden, inför vilken diskussioner som bäst pågår om att asylsökande även i fortsättningen skall vara en prioriterad målgrupp.

Turin – ett gott exempel
Vid ett besök i Turin i norra Italien hade Christian Råbergh från NTG-asyl i somras tillfälle att på plats studera det italienska asylsystemet. Mottagande i staden Turin är organiserat av kommunen som upphandlat alla tjänster av ett antal sociala kooperativ. Kommunen driver ett mottagnings- och informationscenter där den asylsökande får en första information om boende, hälso- och sjukvård (asylsökande har tillgång till sjukvård i samma omfattning som landets medborgare, en sjukvård som i norra Italien fungerar mycket bra), utbildning/språkkurser, yrkesutbildningar etc. Centret har generösa öppettider och de flesta ärenden som rör mottagandet kan behandlas utan väntetider eller tidsbeställning. Fördjupad information och rådgivning/vägledning ges av sociala kooperativ som också förmedlar/driver utbildningar, yrkesutbildning och praktik.

Europeiska kulturella värden och 150-timmars skolor
Boendet, i lägenhet eller förläggning, håller god standard. Det är dock brist på bostäder, i synnerhet finns svårigheter att skaffa ett mera permanent boende för flyktingar. I förläggningsboendet finns också särskilda platser för ensamkommande barn/ungdomar, som alla deltar i utbildning/praktik. En viktig del i verksamheten är att förmedla centrala europeiska kulturella och sociala värden till ungdomarna (jämför UP ReKOMP:s broschyr "Vi knäcker koden", se länk i högra kolumnen)– ungdomar som ofta har en mycket svår social bakgrund och massiva trauman. En särskild kategori ungdomar har kommit från bland annat Rumänien och Albanien, inte alltid med flyktingskäl, men med starka humanitära skäl till asyl. Värt att notera är att ett gott uppträdande, regelbunden skolgång etc kan förbättra möjligheterna att få ett temporärt uppehållstillstånd.

Intressant är också att vuxenutbildningen för asylsökande, bland annat i form av alfabetiseringsundervisning, bygger på det system för utbildning som byggdes upp under 1950 – 60-talen för de invandrare från södra Italien som kom som arbetskraft till den då helt dominerande industrin, Fiat. Dessa s k 150-timmars skolor var strategiskt utplacerade i bostadskvarteren och kunde på så sätt effektivt fånga upp de nyanländas behov av anpassad utbildning. Delar av systemet – och pedagogiken - finns kvar idag och används för att ge asylsökande (och även andra migranter) grundläggande kunskaper i bland annat italienska.

Sociala kooperativ och sociala entreprenörer
I Turin finns runt 200 sociala kooperativ som är de huvudsakliga producenterna av välfärdspolitiska tjänster av skilda slag i staden. Studiebesöket gav en ytterst intressant inblick i den sociala ekonomins fördelar – och nackdelar. Kooperativen startas och drivs ofta av en ung, välutbildad, engagerad kader av sociala entreprenörer – i knivskarp konkurrens sinsemellan om de uppdrag som kommunen/staden lägger ut på anbud.

Kunnandet, engagemanget, professionalismen och nytänkandet var imponerande, i synnerhet med tanke på att resurser och medelstilldelning var knappa, lönerna betydligt lägre än i kommunal/statlig tjänst och anställningstryggheten svag.

I kooperativen ingår i många fall representanter för målgruppen, dock ej asylsökande som inte tillåts förvärvsarbeta/vara kooperativmedlemmar i Italien. Tidigare asylsökande fanns däremot med i kooperativen, i några fall verksamma som kulturella och sociala mediatörer.

En intressant redogörelse för arbetet – och problemen – i den sociala ekonomin finns i en artikel i FEANTSA:s tidskrift Homeless in Europe, skriven av Paolo Brusa. Paulo Brusa är verksam som psykolog och konsult i Turin och har arbetat med bland annat asylsökande och hemlösa.

NTG-asyl kommer senare under hösten att redovisa en utförligare rapport om det italienska kommunala asylmottagandet och verksamheterna inom ramen för Europeiska flyktingfonden och Equal.