Integrationsverkets årsredovisning 2004 - kunskap för påverkan

Integrationsverkets årsredovisning spänner över ett brett spektrum av samhällsinsatser och politikområden: sysselsättning, boende, hälsa, diskriminering, mångfald, introduktion av nyanlända m m.
 
I årsredovisningen betonas inledningsvis att Integrationsverket är en kunskapsmyndighet med uppgift att ta fram information och statistik om integration och diskriminering, bearbeta och analysera detta material och få bland annat myndigheter, skolor, organisationer och företag att använda den framtagna kunskapen i sin dagliga verksamhet.
 
Ett led i detta arbete är de olika överenskommelser, aktiviteter och policy- och samverkansdokument som Integrationsverket initierat/medverkat i, implementerat och följt upp: den centrala Överenskommelsen för utveckling av mottagandet av flyktingar och nyanlända, det s k samsynsdokumentet om hälsa och de olika aktiviteter som genomförts i samverkan med arbetsmarknadens parter.

En intressant och ambitiös årsredovisning som här kommenteras i för NTG-asyl relevanta delar.

Kommunalt flyktingmottagande - Överenskommelserna om utveckling av introduktionen
174 kommuner i landet har avtal med Integrationsverket att ta emot flyktingar. År 2004 tog kommunerna emot drygt 9 000 (12 000 år 2003) flyktingar, därav 1 650 (884) kvotflyktingar och 2 900 (4 200) anhöriga till flyktingar. 49 procent var flickor/kvinnor och 51 procent pojkar/män; av populationen var hela 45 procent barn under 18 år. Kostnaden för det kommunala flyktingmottagandet var knappt 1,9 miljarder kronor under 2004 (statlig ersättning till kommunerna).
 
Den centrala Överenskommelsen - och de sammanlagt 15 regionala respektive 52 lokala överenskommelserna - uppges ha fungerat som viktiga drivkrafter för vidareutveckling av samverkan och av verksamheten. En lång rad exempel på utvecklingsarbetet inom ramen för de regionala överenskommelserna räknas upp (dock endast ett som innefattar asylsökande/asylmottagande).
 
NTG-asyls kommentar: Praktiskt taget inga beskrivningar/analyser görs av - eller kopplingar mellan - tiden för asylmottagande och efterföljande introduktion av flyktingar. Det gäller även det s k samsynsdokumentet om hälsa, där asylsökandes hälsosituation och problembild behandlas mycket kortfattat. Varken de önskade (eller icke-önskade), faktiska effekterna av samverkan (t ex fler i arbete, bättre hälsa) finns redovisade (däremot att samverkan ökat). En effektredovisning kan visserligen vara svår att åstadkomma men är nödvändig för att stärka de olika initiativens legitimitet.

Analys av samhällsutvecklingen
Med utgångspunkt från Integrationsverkets tidigare publicerade Rapport Integration 2003 återfinns i årsredovisningen också en analys av samhällsutvecklingen. Referenser finns även till OECD-studien The Integration of Immigrants into the Labour Market, där man bl a framhåller att det som skiljer Sverige från de flesta andra OECD-länder är att invandringen under de senaste decennierna nästan uteslutande består av flyktingar och anhöriginvandring. I OECD-rapporten framgår också att "...överflyttningen av ansvaret från AMS till Invandrarverket/ Migrationsverket och kommunerna sannolikt bidragit till en minskad fokusering på inträdet till arbetsmarknaden". Därutöver nämns i OECD-rapporten diskriminering som en orsak till invandrares svårigheter att hitta och behålla ett arbete.
 
NTG-asyls kommentar: Både i årsredovisningen och i Rapport Integration finns beskrivningar och analyser av situationen för invandrare som i vissa fall innehåller generaliseringar. När det gäller ungdomar med utländsk bakgrund heter det t ex: "Ungdomar med utländsk bakgrund saknar tillit till det offentliga svenska samhället. De upplever att de blir diskriminerade och att det finns främlingsfientlighet och rasism."
 
Liknande förenklingar återfinns i beskrivningen och analysen av s k strukturell diskriminering. Utbud och efterfrågan på arbetskraft bestämmer i stor utsträckning nytillträdande gruppers möjligheter till anställning. Uppgången i sysselsättningen för utländska medborgare/utrikes födda från år 1998/99 berodde troligen i högre grad på ökad arbetskraftsefterfrågan än på minskad strukturell diskriminering.
 
Den gemensamma europeiska integrationspolitiken och dess finansiella instrument – ESF, ERF och INTI
I Årsredovisningen redovisas arbetet med att ta fram indikatorer för integration. Under året publicerade Integrationsverket också rapporten Integration och indikatorer och deltog i EU:s s k  indikatorkonferens. Man konstaterar att arbetet ligger väl i linje med motsvarande utvecklingsverksamhet inom övriga EU och som diskuterats inom ramen för EU:s samverkansgruppering National Contact Points for Integration. I Årsredovisningen framgår dock ej hur Integrationsverket i övrigt medverkat i det europeiska integrationspolitiska arbetet. Medlemsstaternas redovisning till EU-kommissionen i form av den årliga rapporten om migration och integration kommenteras t ex inte. Ej heller redovisas hur EU-kommissionens handbok om integration (Handbook on Integration for policy-makers and practitioners) använts eller distribuerats i Sverige.

I årsredovisningen framgår att arbetet med de viktigaste europeiska finansiella instrumenten för utvecklingsprojekt inom integrationspolitiken – Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden – varit framgångsrikt under året. Bland annat har verket påverkat utformningen/revideringen av programdokumentet för Mål 3 och handlagt och lämnat förslag till beslut avseende ansökningar på integrationsområdet inom Europeiska flyktingfonden (ERF). Drygt hälften av projekten inom ERF har gällt integration, vilket i en europeisk jämförelse är en hög andel. Det under 2004 lanserade europeiska integrationspolitiska programmet INTI (Integration of Third Country Nationals) behandlas ej i årsredovisningen. Programmet torde dock ha ett givet intresse för Integrationsverket, både ur ett nationellt och ett transnationellt perspektiv.