Samsynsdokument motverkar höga vårdkostnader?

Ohälsa är ett av de största hindren för en framgångsrik introduktion. Undersökningar pekar på att var fjärde nyanländ invandrad är sjukanmäld under introduktionen. För att minska ohälsans effekter vid etableringen i Sverige har Integrationsverket tagit initiativ till samverkan mellan ett antal aktörer på området i syfte att öka samsynen kring hälsan och vikten av hälsofrämjande insatser under de nyanländas första tid.

Som ett första steg presenterar Integrationsverket och dessa aktörer en nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige. Bland annat poängteras att arbete är en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna. 

Dokumentet är ett komplement till den överenskommelse om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare som slöts mellan centrala myndigheter i april 2001. 

De parter som har enats om principer kring hälsa och den första tiden i Sverige samt om de angelägna förändringsområdena är: Integrationsverket, Karolinska institutet, Migrationsverket, Riksförsäkringsverket, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för Psykosocial Medicin, Landstingsförbundet, Myndigheten för skolutveckling, Socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

NTG-asyl:s kommentar:
Vad gäller asylsökande och asylmottagning är både bakgrundstexter och åtgärdsförslag anmärkningsvärt försiktigt formulerade. Landstingens dramatiskt ökade kostnader för sjukvård till asylsökande, den mycket höga andelen asylsökande i sluten psykiatrisk vård, den i många län låga andelen asylsökande som genomgår hälsoundersökning/hälsosamtal eller den extrema ökningen av bifall på grund av humanitära skäl, kopplad till förhållanden i Sverige under väntetiden, nämns i huvudsak ej i dokumentet.

Frågan om de asylsökandes hälsosituation och deras tillgång till adekvat sjukvård - som en förutsättning för social och yrkesmässig integration/re-integration - är ett centralt område för utvecklingsarbetet inom Equal, både nationellt och på EU-nivå.

Höga kostnader för asylsökandes vård
Landstingsförbundet har publicerat en rapport om vård till asylsökande. Enligt en överenskommelse med staten ansvarar landstinget för all sjukvård åt asylsökande. När överenskommelsen ingicks 1996 var målet att varken staten eller landstingen skulle få ökade kostnader på grund av åtagandet. Målsättningen har inte uppnåtts, i dag får landstingen endast 70 procent av kostnaderna täckta av staten. Det samlade underskottet uppgår till drygt 600 miljoner kronor.

Asylsökande kommer ofta från krigsdrabbade länder och har ett ökat vårdbehov till följd av traumatiska upplevelser. Socialstyrelsen som nyligen slutförde en utredning av den psykiatriska vården åt asylsökande, konstaterade att all sluten vård är fullt motiverad både vad det gäller vårdinsatser och vårdtidens längd.

Kostnaderna för sjukvård åt asylsökande beräknas enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. De baseras på en fastställd prislista och motsvarar de kostnader som landstingen fakturerar varandra i samband med utomlänsvård.