Kommissionen aviserar nästa steg mot ett gemensamt europeiskt asylsystem

”Med denna plan inleder kommissionen det gemensamma europeiska asylsystemets andra fas, vars övergripande mål är att vidmakthålla och stärka unionens traditioner på det humanitära området och när det gäller att erbjuda skydd samt att reellt skapa lika villkor i fråga om skydd över hela EU.” Så presenterade kommissionär Jacques Barrot den strategiska plan för asylpolitiken som lades fram av kommissionen i veckan. Samtidigt presenterades även ett meddelande om ”En gemensam invandringspolitik för Europa: principer, åtgärder och verktyg”, där tio gemensamma principer för unionens invandringspolitik föreslås.

Ökat praktiskt samarbete inom asylområdet

Den strategiska planen för asylpolitiken fastställer strukturen för den andra fasen av det gemensamma europeiska asylsystemet, CEAS, den fas som ska etablera en gemensam asylprocedur och enhetlig status för personer som beviljats asyl eller subsidiärt skydd. Likaså ska det praktiska samarbetet inom området stärkas. Planen bygger bl.a. på den konsultationsprocess som påbörjades i och med kommissionens grönbok om det gemensamma europeiska asylsystemet, och som stakar ut vägen för de kommande åren då CEAS' andra fas ska fullbordas.

Kommissionens strategiska plan vidgår att det finns stora brister i det europeiska asylsystem som hittills byggts upp, och tre övergripande mål formuleras för att komma till rätta med dessa: ytterligare harmonisering för att nå en högre skyddsstandard, ett effektivt och väl koordinerat praktiskt samarbete och en högre grad av solidaritet och ansvarstagande mellan medlemsstaterna, liksom mellan EU och tredjeländer

Fokus på kvalitet – inom både process och mottagande

De låga antal asylansökningar i del flesta medlemsstater ger enligt kommissionen möjlighet till ett ökat fokus på asylsystemens kvalitet. Man konstaterar att de miniminormer man hittills enats om inte har haft den effekt som kommissionen avsåg, och följaktligen kommer såväl revideringar av existerande lagstiftning som nya lagstiftningsåtgärder att föreslås. För att lösa problemet med varierande bifallsandelar mellan medlemsstaterna (exempelvis var bifallsandelen för irakiska asylsökande under 2007 drygt 80 procent i Sverige och Cypern, men 0 procent i Slovenien och Grekland) föreslås revideringar av både asylprocedurs- och skyddsgrundsdirektivet.

Kommissionen aviserar även ett förbättrat asylmottagande, bl.a. i form av mer adekvata och mer likvärdiga materiella mottagningsförhållanden, bättre tillgång till arbetsmarknaden i samtliga medlemsstater och tydligare reglering av situationen för förvarstagna och särskilt utsatta personer.

Första steg mot ett europeiskt asylkontor

Kommissionen anser att den juridska harmoniseringen måste kompletteras med praktiska samarbetsmekanismer för att kunna skapa enhetliga beslut vad gäller asylansökningar i medlemsstaterna. Resultaten av en pågående genomförbarhetsstudie om praktiskt samarbete inom asylområdet kommer att presenteras i juli, och innan årsskiftet planerar kommissionen att lägga fram ett förslag på inrättande av en europeisk byrå till stöd för samarbete i asylfrågorna (European Asylum Support Office). 

Praktiska mekanismer för ansvarstagande och ökad solidaritet

Planen innehåller även ett antal instrument som ska främja solidariteten mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska bl.a. undersöka möjligheterna för gemensam behandling av vissa asylansökningar, och inrättandet av expertteam - koordinerade av det europeiska stödkontoret - som kan assistera överbelastade medlemsstater i granskningen av asylsansökningar. Vad gäller det kritiserade Dublinsystemet konstaterar kommissionen att de underliggande principerna för detta är värda att bibehålla, och att den förbättring av CEAS som sker i och med att den andra fasen fullbordas, kommer att eliminera de flesta problem som för närvarande finns i systemet.

Slutligen förs idéer fram om stöd till länder utanför EU som tagit emot ett stort antal flyktingar, bl.a. genom inrättandet av ett EU-omfattande vidarebosättningsprogram – dock baserat på frivilligt deltagande från medlemsstaternas sida. Kommissionen kommer även att undersöka möjligheterna till att utvidga de befintliga regionala skyddsprogrammen (som nu finns i Tanzania, Ukraina, Vitryssland och Moldavien) till bl.a. Nordafrika och Mellanöstern.

Skyddat inreseförfarande till "Fästning Europa"?

Kommissionen tar även upp frågan om de asylsökandes tillträde till unionen – en fråga som till följd av de alltmer omfattande och sofistikerade gränsbevakningssystem hamnat i fokus under de senaste åren. En möjlig lösning är enligt kommissionen s.k. Protected Entry Procedures, dvs skyddade inreseförfaranden, som kunde tillhandahållas från medlemsstaternas diplomatiska representationer i de asylsökandes ursprungsländer eller transitländer. Under 2009 avser kommissionen inleda en studie om möjligheterna att förändra viseringsförfarandet så att det även kan användas av personer som vill söka skydd. På längre sikt vill kommissionen undersöka mervärdet av att etablera gemensamma förfaranden för skyddade inresor.

Den strategiska planen öppnar för en positiv utveckling av det gemensamma europeiska asylsystemet. Den har även välkomnats av olika flyktingorganisationer - bl.a. har ECRE i ett pressmeddelande redovisat att de delar kommissionens analys av bristerna i det nuvarande systemet.

Tio gemensamma principer för invandring

I meddelandet ”En gemensam invandringspolitik: principer, åtgärder och verktyg” framför kommissionen sin syn på hur man ska vidareutveckla den gemensamma europeiska invandringspolitiken. Tio gemensamma principer och ett antal konkreta åtgärder har också lagts framlagts för Europeiska rådet för godkännande. De tio principerna utgår från en vid definition av invandringspolitiken, och är grupperade kring tre nyckelfrågor - välstånd, solidaritet och säkerhet.

Välstånd och invandring:
1 Tydliga regler och lika villkor
2 Matcha kompetens och behov
3 Integration är nyckeln till lyckad invandring.

Solidaritet och invandring:
4 Transparens, tillit och samarbete
5 Effektiv och konsekvent användning av tillgängliga medel.
6 Partnerskap med länder utanför EU

Säkerhet och invandring:
7 En viseringspolitik i Europas intresse.
8 Integrerad gränsförvaltning
9 Ökad bekämpning av olaglig invandring och nolltolerans för människosmuggling
10 En hållbar och effektiv återvändandepolitik

Kommissionen föreslår att den gemensamma invandringspolitiken ska utarbetas av medlemsstaterna och EU:s institutioner, och att den regelbundet ska följas upp med hjälp av nya övervaknings- och utvärderingsmekanismer, bl.a. årliga bedömningar och rekommendationer från Europeiska rådet på basis av en kommissionsrapport om invandringssituationen på EU- och medlemsstatsnivå.

Lisa Tönnes, lisa.tonnes@temaasyl.se