Möjligheten för deltagande och delaktighet för invandrare i Sverige och andra medlemsstater

EU-parlamentet har tagit initiativ till en kartläggning av möjligheterna till politiskt deltagande för tredjelandsmedborgare, dvs för personer bosatta i EU men som är medborgare i något land utanför EU. I rapporten, Trends in the EU-27 regarding participation of third-country nationals in the host country´s political life, redovisas bl a situationen vad gäller politiska rättigheter på lokal nivå och möjligheterna till medborgarskap, faktorer som är viktiga förutsättningar för politiskt deltagande och delaktighet.

Frågan om politiskt deltagande och delaktighet för invandrare är en aktuell fråga inom EU och en viktig del av svensk integrationspolitik. Frågan om ett samhällsmedborgarskap för alla som bor inom EU är en del av EU-kommissionens agenda för integration. Politiskt deltagande är också en av 11 grundläggande principer för integration som alla medlemsländer i EU ställt sig bakom:

Invandrarnas medverkan i den demokratiska processen och i utformningen av integrationspolitik och integrationsåtgärder, särskilt på lokal nivå, stöder deras integration.

EU-kommissionen har också gett ut en handbok för integration där de förespråkar utökade politiska rättigheter på lokal nivå för tredjelandsmedborgare. Samtidigt är bör det påpekas att invandrares politiska rättigheter och tillgång till medborgarskap är frågor som beslutas nationell nivå. Det finns konventioner som utarbetats i Europarådet, både för politiskt deltagande för invandrare och medborgarskapspolitik, men det är få länder, Sverige är ett av dem, som ratificerat konventionerna.

Politiska rättigheter

I rapporten redovisas bl a två aspekter av invandrares politiska rättigheter: 1) möjligheten att rösta och kandidera i lokala val samt 2) möjligheten att bli medborgare och därmed få fullständiga politiska rättigheter.

Det finns två former av rättigheter kopplade till lokala och regionala politiska val: möjligheten att rösta och möjligheten att kandidera i val. I rapporten redovisas vilka regler som gäller i medlemsstaterna. 17 av länderna i EU-27 har någon form av politiska rättigheter på lokal nivå för tredjelandsmedborgare. I fyra av de 17 länderna är tredjelandsmedborgares rättigheter begränsade till att rösta.

Politiska rättigheter på lokal nivå för tredjelandsmedborgare

Inga	Endast rösträtt	Rösträtt och rätt att kandidera
Österrike, Bulgarien, Cypern, Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Polen, Rumänien	Belgien, Estland, Ungern, Luxemburg,	Tjeckien, Danmark, Spanien, Finland, Irland, Litauen, Malta, Nederländerna, Portugal, Sverige, Slovenien, Slovakien, Storbritannien

I Sverige får tredjelandsborgare rösträtt på lokal nivå efter 3 år. Bara i ett land, Finland, krävs kortare boendetid, 2 år. Det vanliga är annars att kriteriet är fem års boende för att få rösta på lokal nivå.

Medborgarskap innebär fullständiga politiska rättigheter. Det kan finnas flera olika kriterier för att få bli medborgare i ett land. De vanligaste är krav på i) viss boendetid i landet ii) självförsörjning och hederlighet iii) språkkunskaper och iv) medborgarkunskap.

I rapporten redovisas framförallt hur lång tid tredjelandsmedborgare lagligt måste bo i ett land för att kunna ansöka om medborgarskap.

I rapporten går man inte in i detalj på de andra kriterier som kan finnas, men påpekar att en stor majoritet av medlemsstaterna ställer som krav för medborgarskap t ex språkkunskaper och en viss inkomstnivå, ordnade boendeförhållande samt att inte vara straffad. Det blir också allt vanligare med olika former av medborgarskapsprov där man ska visa kunskaper om landets  politik, historia och kultur. Vissa länder kräver också någon form av lojalitetsförklaring. En annan betydelsefull fråga är om landet tillåter dubbelt medborgarskap.

I Sverige krävs det fem års laglig boendetid i landet för att få bli medborgare. Bara två länder, Belgien och Irland, ställer lägre krav på boendetid i landet. I sju medlemsländer krävs en boendetid på nio år. Sverige har inga krav på språk- eller andra kunskaper om landet och inte heller några ekonomiska kriterier för att bevilja medborgarskap. Dessutom accepterar Sverige som huvudregel dubbelt medborgarskap.

Sverige och tredjelandmedborgares möjlighet till politisk delaktighet

Sverige har förhållandevis små begränsningar vad gäller invandrares möjligheter till politiskt deltagande.  Efter tre år har den som invandrat som tredjelandsmedborgare rätt att kandidera och rösta i lokal- och regionalval. Kraven för att bli medborgare och därmed få fullständiga politiska rättigheter är i ett EU-perspektiv enkla att leva upp till.

Det pågår just nu inom ramen för regeringens Globaliseringsråd en kartläggning av olika länders integrationsarbete och språkkunskapernas betydelse för medborgarskap. Kalmar Högskola har fått uppdrag att utreda frågan. En intressant fråga är om Sverige bör, som så många andra länder, införa krav på svenskkunskaper för medborgarskap. Språkkrav för att bli medborgare kan leda till ökade reella möjligheter till delaktighet om det innebär att fler anstränger sig för att lära sig svenska. Samtidigt begränsar det den faktiska möjligheten till delaktighet för en del av befolkningen som bor i landet.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se