Första utlysningen av projektmedel i Europeiska integrationsfonden
2009-01-23
Den sedan länge aviserade första utlysningen av projektmedel i den nyinrättade Europeiska integrationsfonden är nu aktuell. Senaste den 17 februari skall ansökningar vara inlämnade till Svenska ESF-rådet som är ansvarig myndighet för fonden i Sverige.
I programmet för utlysningen framgår att två s k prioriteringar valts: Tillämpning av de gemensamma grundprinciperna för integration och Transnationellt samarbete. I det något svåröverskådliga programdokumentet för 2007/2008 framgår vidare att det under respektive prioritering finns ett antal s k åtgärder, som i sin tur kan/skall bestå av ett antal aktiviteter. Nya perspektiv och frågeställningar inom integrationspolitiken skall introduceras genom fonden i Sverige och målgruppsmedverkan – egenmakt/empowerment – kommer att vara ett villkor för genomförandet av flertalet projekt.
Nya frågor…
Europeiska integrationsfonden introducerar i många stycken nya frågor och perspektiv i den svenska integrationspolitiken. Social integration, interkulturell och interreligiös dialog, värdegrund och medborgarkunskap är några av de nya områden som skall analyseras och utvecklas av de projekt som finansieras av fonden.
Projekten skall också komplettera och stödja de insatser som görs inom Europeiska socialfonden – som i huvudsak handlar om integration på arbetsmarknaden –, och Europeiska flyktingfonden, vars målgrupp är flyktingar och skyddsbehövande. Integrationsfonden har som primär målgrupp andra kategorier av invandrare, även arbetskraftsinvandrare, något som blivit särskilt aktuellt genom de nya reglerna för invandring av arbetskraft från länder utanför EU.
…men liten budget, kort projekttid och särskilda villkor
Jämfört med Europeiska socialfonden är integrationsfondens budget i Sverige blygsam, cirka 60 miljoner kronor för åren 2007 – 2013. Första året, dvs den nu aktuella utlysningen 2009, omfattar drygt 20 miljoner kronor, medel som måste förbrukas före den 31 december i år. Den nationella medfinanseringen är å andra sidan låg, endast 25 procent (jämfört med Socialfondens 50 – 60 procent). Den låga nationella medfinansieringen förutsätter dock att vissa villkor uppfylls: målgruppen måste aktivt delta i projektutformning och genomförande, projekten måste vara riktade mot särskilt utsatta grupper av invandrare eller de måste ha verksamhet som utvecklar en s k interkulturell dialog.
Ett problem för många projektanordnare lär bli begränsningen vad gäller den nationella medfinansieringen; deltagarersättning (aktivitetsersättning, försörjningsstöd etc) kommer inte att kunna räknas som medfinansiering. I programmet betonas målgruppens engagemang i projektutformning och genomförande, bl a genom att prioritera frivilligorganisationer som projektägare. Dessa organisationer har dock ofta begränsade möjligheter till medfinansiering – annat än genom deltagarersättning.
En lösning på problemet med att finna lämplig medfinansiering aviserades redan i anslutning till det första programutkastet: att i likhet med de flesta andra medlemsstater garantera en viss andel medfinansiering över statsbudgeten. I en framtida revision av programmet bör en sådan medfinansieringsmöjlighet övervägas.
Svåröverskådligt program trots lång förberedelsetid
Det nu aktuella programmet är trots den långa förberedelsetiden – första utkastet skrevs i november 2007 – svåröverskådligt och brister på sina ställen i koherens och logik.
Något stöd för projekten vad gäller tematiskt arbete, uppföljning, validering, analys, spridning/påverkan finns inte på plats, ej heller finns något projekt/processtöd inför framskrivningen och genomförandet av projektidéer aviserat eller förberett. Båda stödmekanismerna är angelägna med tanke på de projektanordnare som efterlyses i programmet – frivillig- och målgruppsorganisationer. För att erhålla optimala resultat vad gäller spridning/påverkan bör också ett tematiskt arbete inledas snarast.
Läs mer om utlysningen på ESF-rådets hemsida
Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se