Svårfångad diskriminering i europeisk enkät

Den Europeiska byrån mot rasism (The European Union Agency for Fundamental Rights, FRA) har nyligen publicerat en omfattande studie över förekomsten av diskriminering av invandrare och etniska minoriteter i medlemsstaterna. Studien bygger på intervjuer med individer från de båda grupperna, sammanlagt drygt 23 000 personer. Svaren från respondenterna på det mycket omfattande frågebatteriet visar att en hög andel upplever sig diskriminerade på en rad olika samhällsområden. I synnerhet den romska gruppen uppger sig vara utsatt för diskriminering och rasistiskt våld i mycket stor utsträckning.  Resultaten från studien är förvisso alarmerande; problematisk är emellertid också den mycket låga svarsfrekvensen i vissa medlemsstater, bl a Sverige.

Gedigen studie…

Studien, som genomfördes av Gallup, bygger på intervjuer med 23 500 personer från de aktuella grupperna i samtliga medlemsstater. I Sverige har den iranska och somaliska gruppen valts ut och intervjuer har genomförts med cirka 500 personer från vardera gruppen. Intervjuerna har genomförts i Malmö och Stockholm. På motsvarande sätt har andra representativa invandrargrupper/etniska minoriteter valts ut i andra medlemsstater.

Frågebatteriet omfattade sammanlagt 150 frågor och 300 variabler. Frågorna gällde diskriminering på följande samhällsområden/situationer: arbete och arbetssökande, boende, hälso- och sjukvård, socialtjänst/motsvarande, kaféer, restauranger, affärer, banker. Till detta kom frågor som gällde rasistiskt våld i olika sammanhang.

…men betydande metodproblem

Trots det ambitiösa upplägget blev svarsfrekvensen i många fall mycket låg. För Sveriges vidkommande rapporteras t ex betydande problem att överhuvudtaget komma i kontakt med respondenter (stängda dörrar/ytterportar, avsaknad av ringklockor etc) och, inte minst, vägran att svara med hänvisning till rädsla för registrering etc.

Av 6021 kontakter med målgruppen i Sverige, resulterade endast 1003 i genomförda intervjuer, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent. Motsvarande siffror för t ex Tyskland är 1212 respektive 1004. Skillnaderna mellan länderna är med andra ord betydande. Tyvärr görs ingen analys av detta förhållande och hur det kan ha påverkat resultatet. Intervjuerna genomfördes under cirka en halv timme av särskilt utbildad personal, vid behov med språkhjälp/stöd från familjemedlemmar/vänner. Även det senare kan ha påverkat svar och resultat. För Sveriges del genomfördes 67 procent av intervjuerna med respondenten ensam; i 9 procent av fallen fick vederbörande hjälp/stöd av utomstående, i 9 procent med tolkning och i 8 procent var respondenten inte tillräckligt samarbetsvillig för att intervjun skulle kunna genomföras.

Sammantaget har det uppenbarligen funnits betydande metodproblem som med stor sannolikhet påverkat resultatet. Positivt är dock att en särskilt teknisk rapport finns som bilaga till studien, vilket ger läsaren möjlighet att ta del av de metodologiska problem som varit för handen; negativt att man inte närmare redovisar hur det omfattande bortfallet påverkat slutresultatet. Bortfallet i sig bör också ses som en indikator på ett samhällsproblem, angeläget att utreda vidare.

Emma Cars, emma_cars@hotmail.com