Arbetsmarknadsverkets årsredovisning - begreppsförvirring och en bortglömd överenskommelse

Arbetsmarknadsverket skall enligt regleringsbrevet för 2004 bland annat vidta ”...åtgärder för de personer som har särskilda svårigheter att få arbete”. I årsredovisningen för 2004 framgår att man, trots en svag arbetsmarknad, nått alla de s k verksamhetsmålen för 2004: bland annat har mer än 70% av de personer som genomgått arbetsmarknadsutbildning fått arbete, de långtidsarbetslösa har minskat i antal totalt sett och långtidsarbetslösheten för unga har halverats.

Det är dock svårt att utläsa om Arbetsmarknadsverkets insatser för invandrare varit lika framgångsrika. Ett skäl är att man i årsredovisningen använder inte mindre än sju olika begrepp - utrikes födda, utlandsfödda, utomnordiska medborgare, invandrare, invandrade arbetssökande, personer med utländsk bakgrund, personer med invandrarbakgrund – för att beteckna att den sökande inte är svensk/har svensk bakgrund. Begreppsanvändningen försvårar jämförelser och bedömningar av vilka resultat och effekter de olika insatserna haft.

En bortglömd överenskommelse
Ett av de viktigaste instrumenten för att förstärka, utveckla och förbättra introduktionen på arbetsmarknaden av nyanlända invandrare och flyktingar är Överenskommelse om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare som slöts år 2001 och reviderades den 1 mars 2004.

Parterna i Överenskommelsen är Arbetsmarknadsverket, Integrationsverket, Migrationsverket, Skolverket och Svenska kommunförbundet/Sveriges kommuner och landsting. I samband med revideringen tillkom en sjätte part, Myndigheten för skolutveckling. Syftet med överenskommelsen är att stärka och effektivisera samarbetet mellan berörda myndigheter och regionala och lokala aktörer som medverkar i introduktionen för flyktingar och andra invandrare. Målet är att asylsökande, flyktingar och andra nyanlända invandrare skall kunna ta tillvara och utveckla sina resurser så att inträdet i arbetslivet kan ske så tidigt som möjligt. En uppföljning av överenskommelsen gör årligen av parterna på ledningsnivå. I Arbetsmarknadsverkets årsredovisning för år 2004 omnämns Överenskommelsen överhuvudtaget ej.

Av årsredovisningen kan man inte heller i övrigt utläsa resultatet av arbetsförmedlingens insatser vad gäller introduktionen av flyktingar (och andra nyanlända), en verksamhet där Arbetsmarknadsverket har en nyckelroll. Både den centrala och de regionala/lokala överenskommelserna betonar nödvändigheten av samverkan mellan aktörerna och i synnerhet arbetsförmedlingens roll.

Arbetsplatsintroduktion för vissa sökande
Den s k SIN-verksamheten (Arbetsplatsintroduktion för invandrare) är en ny åtgärd för att underlätta invandrares arbetsmarknadsinträde. Som en försöksverksamhet har man i 20 kommuner i elva län utbildat och som särskild resurs utnyttjat 275 arbetsförmedlare med uppgift att stödja anställning av invandrare. I verksamheten tillämpas och vidareutvecklas en metodik, Supported employment, som ger den arbetssökande och arbetsgivaren ett anpassat stöd under en introduktionsperiod på en ny arbetsplats. Av cirka 4 000 personer som erhållit SIN var 50 procent i arbete efter programtidens slut. SIN-metodiken bygger bland annat på erfarenheterna från ett Mål 3-projekt i Stockholm, Partnerskap för humanitet  med målgrupp traumatiserade flyktingar (ladda ner utvärdering för Partnerskap för humanitet i kolumnen till höger).

Allt färre i arbetsmarknadsutbildning
Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning var under året mycket lågt, i genomsnitt 8 200 personer. Även om andelen utlandsfödda (ett begrepp som inkluderar personer födda i Finland, Danmark och övriga EU, såväl som i Norge) var förhållandevis hög, 27 procent (att jämföra med deras andel av de arbetslösa, 22 procent) innebär att möjligheterna för vuxna invandrare till en yrkesutbildning i Sverige är ytterst begränsade. Potentiella deltagare i arbetsmarknadsutbildning är bland annat de stora grupper av invandrare som kom till Sverige under sekelskiftet 1999 – 2002. Efter en tid i kommunal introduktion/motsvarande finns här grupper som nu kan vara aktuella för yrkesutbildning/arbete. Enbart under år 2002 kom cirka 20 000 vuxna invandrare - från i huvudsak utomnordiska länder - till Sverige.  Högt räknat kan tio procent av dessa räkna med en plats på en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning två år senare.

Utanför Europa
Den nationella arbetsmarknadspolitiken är i växande grad en del av den europeiska sysselsättningsstrategin. En viktig finansieringskälla för utvecklingsarbete inom arbetsmarknadspolitiken är Europeiska socialfonden. Arbetsmarknadsverket är medfinansiär och intressent i en rad projekt inom Mål 3 och Equal. Verkets engagemang i socialfondsarbete omnämns i årsredovisningen enbart ur ett kameralt perspektiv. Det hade varit värdefullt att få del av såväl resultat och effekter från projektverksamheten som Arbetsmarknadsverkets och Svenska ESF-rådets gemensamma insatser för erfarenhetsspridning och system/policypåverkan.