Tidskriften Fokus rankinglista över kommunernas integrationsarbete – intressant men också problematisk

I samhällsmagasinet Fokus nr 19 presenteras en rankinglista över de kommuner där integrationen fungerar bäst. Värnamo utses till vinnare. Fokus skriver: ”Hög invandring. Låg arbetslöshet. Få bidragstagare. Välkommen till platsen där den ekvationen går ihop. Värnamo är vinnaren i Fokus rankning av Sveriges bästa invandringskommuner.”  Faktorer som lyfts fram i artikeln som förklaring är småföretagandet och de sociala nätverken. Arbetslösheten är låg. De sociala nätverken bygger på frikyrklighet och ett aktivt föreningsliv. Varje nyanländ familj får en mentor som slussar in de nyanlända i föreningslivet.

Svårt att jämföra

Fokus ranking baserar sig på fyra faktorer:

1. Andel utrikesfödda i kommunen 2006.
2. Antal flyktingar som kommunen har tagit emot 1996–2006, i förhållande till befolkningen 2006.
3. Andel sysselsatta av dem som har utländsk bakgrund 2004.
4. Ohälsotal för utlandsfödda 2006.

Även om den gjorda jämförelsen är intressant finns det svårigheter att hävda att Värnamo är ett exempel som borde och kan kopieras av andra kommuner. För det första är kommunerna olika. Den småländska Gnosjöandan är en svårfångad faktor. Storstäderna kan inte arbeta på samma sätt som en liten/mellanstor landsortskommun. För det andra så kanske inte Fokus lista ger hela sanningen. Särskilt som att några av de kommuner som i andra sammanhang nyligen lyfts fram som framgångsrika föredömen kommer en bit ner på rankinglistan.

Vilka kommuner är föredömen?

I en nyligen utgiven bok, Vägen till Sverige - om Stockholms stads integrationsarbete, lyfter forskaren Benny Carlsson fram Järfälla som mönsterkommun i artikeln ”Vad har Järfälla som inte Stockholm har?”. Efter att ha konstaterat att många flyktinggrupper har hög sysselsättning i Järfälla lyfter Carlsson fram några hypoteser om framgångsfaktorer, exempelvis:

• En arbetsmarknad med många låg- och medelkvalificerade jobb, t.ex. inom lager- och transportarbete.
• Flyktingmottagning som fokuserar på jobb.
• Bra lokal arbetsmarknadspolitik tack vare en fungerande samverkan och ett gott företagsklimat.  

De angivna förklaringsfaktorerna är knappast unika eller uppseendeväckande.  De intervjuade lyfter också fram mjukare, mer svårfångade förklaringar som ”nybyggaranda” och ”balans mellan politiska block, olika invandrargrupper och olika boendeformer.”

Bokens redaktör Daniel Rauhut uppmanar till mer analyser som utgår från lokal och regional nivå. ”Invandrarnas levnadsförhållanden analyseras oftast på nationell nivå. Denna studie visar på vikten av att andra analysnivåer används; det kan vara en regional eller kommunal nivå. Som framkommit med stor tydlighet i denna studie kan olika invandrargrupper uppvisa påtagliga skillnader i levnadsförhållanden i kommuner som gränsar till varandra.”

Järfälla framhålls alltså som föredöme, men kommunen placerar sig först på plats 42 i Fokus rankinglista. Därmed ligger Järfälla efter andra förortskommuner i Stockholmsregionen som Nacka, Lidingö, Huddinge, Upplands Väsby och Täby. Även Stockholm ligger före Järfälla på Fokus rankinglista vilket kan förefalla svårbegripligt med tanke på resultaten från Benny Carlssons studie.

Motsägelsefulla resultat

En annan kommun som på senare tid lyfts fram som integrationspolitiskt föredöme är Falkenberg. Ekot, Sveriges radio, rapporterade den 14 februari att: ”I Falkenberg har i snitt åtta av tio invandrare fått jobb eller går någon yrkesutbildning. Det gör Falkenberg till en av de mest framgångsrika kommunerna i landet när det gäller att slussa asylsökande och andra invandrare ut i samhället. Enligt kommunen är en del i framgången att alla får lön under introduktionstiden.”

Falkenberg satsar enligt inslaget på arbetslivsinriktad introduktion. Ställ krav, betala lön och tillvarata invandrarnas egna erfarenheter och kunskaper. Det är metoden som Falkenberg använder för att försöka ge de nyanlända invånarna en bra nystart i livet, rapporterar Ekot. Falkenberg ligger på plats 155 i Fokus rankinglista.

Men ännu vanligare är rapporter om lyckade projekt som genom nya metoder förvandlar kommuner och gör dem till föredöme. Göteborgs-Posten skriver den 18 maj att Göteborg blir den enda kommunen i landet som ger arbetspraktik till alla som läser svenska för invandrare (sfi). ”I höstas började 300 sfi-elever att praktisera på halvtid och läsa svenska på halvtid. För de allra flesta har det satt rejäl skjuts på språkinlärningen samtidigt som de fått kontakter på arbetsmarknaden. 21 av dem har fått eller blivit lovade jobb.” Göteborgsmodellen har enligt artikeln väckt stort intresse i andra kommuner. Göteborg finns på rankinglistans plats 102. Göteborg får låga poäng (= bra) när de gäller andelen utrikes födda och ett stort flyktingmottagande, men höga poäng (= dåligt) för hög arbetslöshet och ohälsotal bland invandrare.

Kanada som gott exempel?

Fokus ställer också frågan vad Malmö kan lära av Värnamo. Enligt Jan Ekberg, nationalekonom vid Växjö universitet, är invandrarna outsiders på arbetsmarknaden. Höga ingångslöner och anställningstrygghet kan göra företagen obenägna att anställa invandrare, som de uppfattar som osäkra kort. I Värnamo kunde de lokala nätverken fungera som referenser vid anställning av invandrare.

Juristen Paul Lappalainen hävdar i samma artikel att problemet är att vi inte har någon erfarenhet av hur diskriminering ska motverkas, vare sig i storstäder eller i mindre städer som t ex Värnamo. Både Ekberg och Lappalainen lyfter fram ett land, Kanada, som modell för integration. Kanada sägs ha såväl en stor flyktinginvandring som en inkluderande, öppen arbetsmarknad och en aktiv anti-diskrimineringspolitik. Fokus artikel tar oss därför vidare från Sverige till Kanada och staden Toronto med tre miljoner invånare. Plötsligt är vi väldigt långt från Värnamo.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se