Kris och/eller utveckling? Europeiska Unionen fyller 50 år

2007-03-27

Den europeiska unionen - Romfördraget - fyller 50 år och i en rad analyser och artiklar redovisas och diskuteras nu framgångar och motgångar i det europeiska samarbetet. Forskare och journalister är tämligen ense om det positiva som åstadkommits: fred, demokrati, frihet och välstånd, men även om de utmaningar som unionen står inför: en konstitutionell reform, en starkare ekonomi och en förbättrad tillväxt och kanske framför allt - en bättre förankring bland medborgarna. Medborgarnas bristande tilltro till och engagemang för unionen har gett upphov till en legitimitetskris. För att ge Europasamarbetet ny kraft skall därför unionens medborgare, nya så väl som gamla, uppmuntras till delaktighet och till att känna samhörighet. EU:s 50-årsdag sätter därmed också fokus på vad som kallas en gemensam europeisk värdegrund, något som väcker frågan om vilka som kan inkluderas i denna.

Goda medborgare och goda européer

På EU:s 50-årsdag genomfördes för första gången i ett antal olika europeiska städer så kallade medborgarråd. I Sverige stod Karlstad värd när medborgarna inbjudits för att ge sin syn på det framtida EU-samarbetet. Råden är en del av EU-kommissionären Margot Wallströms strategi ”Plan D - Demokrati, Dialog och Debatt” för att komma till rätta med det demokratiska underskottet. Resultaten av konsultationerna med medborgarna skall presenteras för Europeiska rådet i maj. I Bryssel, i oktober, skall sedan ett första europeiskt ”medborgarforum” hållas.

Den brittiska historikern Timothy Garton Ash ser skapandet av en gemensam europeisk identitet och medborgarnas engagemang som nyckeln till fortsatt europeiskt samarbete. På hemsidan “European Story” inbjuder han därför medborgarna till att delta i skapandet av en gemensam historieskrivning och vision för det framtida Europasamarbetet - med utgångspunkt i sex ledord; frihet, solidaritet, välstånd, mångfald, fred och rättssystem. Berlindeklarationen, som tagits fram under det tyska ordförandeskapet för EU:s 50-årsdag, anger att unionens arbete skall baseras på värden som dessa. Hur dessa värden tillämpas och tolkas i mötet mellan kulturer och religioner är emellertid en kontroversiell fråga som främst kommit att handla om invandrares, och då särskilt muslimers, integration.

Europeisk medborgarkunskap för invandrare

Rädslan för terroristattacker, främlingsfientlighet, diskriminering och debatten kring integration av muslimer, gör behovet av att etablera en gemensam grund för det europeiska samarbetet, en samhörighet, allt mer nödvändig, enligt nätverket ”Networking European Citizenship Education” (NECE). Detta gäller EU-medborgarna, men även tredjelandsmedborgarna inom unionen. Under de senaste åren har EU vidtagit en rad åtgärder för ett etablera gemensamt asylsystem, men även för att utveckla en gemensam politik för integration och migration. Enligt EU:s elva grundprinciper för integration skall invandrare respektera unionens gemensamma - europeiska - värden. De elva principerna utgör den grund på vilken samhörighet mellan nya och gamla medborgare, och över nationsgränserna, kan upprättas. De europeiska värdena sträcker sig bortom ”nationella värden” och kan på därigenom verka som en motvikt till en restriktiv integrationspolitik och främlingsfientlighet i enskilda medlemsstater.

Vem ska respektera vem?

De europeiska grundprinciperna för integration slår fast att invandrare skall respektera de europeiska värdena, men också att integration är en ömsesidig process, under vilken värdlandet/majoritetsbefolkningen och den nyanlända kan mötas i ömsesidig respekt och förståelse. I dagens Europa är fokus emellertid till största del på invandrarnas skyldigheter snarare än på hur unionen själv tillämpar de grundläggande värden som samarbetet sägs vila på. Det hävdar Giulia Laganà vid biståndsorganisationen Solidar och syftar särskilt på de miljontals människor som lever som irreguljära invandrare, i stort sätt rättslösa, inom EU. Grundprinciperna för integration, i likhet med Berlindeklarationen, slår fast att alla individers mänskliga och civila rättigheter skall garanteras. Därmed ställs inte bara krav på invandrare, utan också på EU – alla människor har rättigheter som skall respekteras, även irreguljära invandrare.

I en rekommendation till EU på 50-årsdagen skriver EU Civil Society Contact Group, ett nätverk bestående av ett stort antal frivilligorganisationer, att det är nödvändigt att klyftan mellan retorik och praktik minskar och att deklarationer som den underskriven i Berlin, lägger fast konkreta riktlinjer för hur de gemensamma värdena kan omsättas i praktiken. Att deklarera vilka värden unionen är byggd på räcker inte för att skapa förtroende och samhörighet hos medborgarna. Unionen måste visa att den kan leva upp till värdena även i praktiken, både inom och utanför unionen, enligt EU Civil Society Contact Group.

Den gemensamma asyl- och integrationspolitiken – några viktiga datum
 

1995 Schengenkonventionen träder i kraft, EU får därmed gemensamma yttre gränser


1997 Toppmöte i Amsterdam, asyl- och migrationsfrågor flyttas till första pelaren


1999 Tammerforsmötet beslutar om en gemensam asylpolitik


2003 Direktiv om tredjelandsmedborgares rättigheter antas


2003 Direktivet om mottagande av asylsökande antas


2003 Familjeåterföreningsdirektivet antas


2004 Haagprogrammet om den gemensamma asylpolitikens framtid antas


2004 Skyddsgrundsdirektivet om definitionen av vem som har rätt till skydd antas


2004 De gemensamma grundprinciperna för integration antas


2005 En gemensam agenda för integration antas


2005 Asylprocedurdirektivet med riktlinjer för asylprocessen antas


2005 Kommissionen lägger förslag om en gemensam standard för återvändande


2007 Den europeiska fonden för integration lanseras


2010 Ett gemensamt asylsystem skall vara upprättat


Emma Cars, emma.cars@temaasyl.se