2008 års migrationsrapport från OECD

Årets stora migrationsrapport från OECD har kommit ut. International Migration Outlook 2008 innehåller omfattande fakta och statistik över bl a migrationsflöden och invandrares arbetsmarknadsintegration. Årets fördjupningstema handlar om situationen för lågkvalificerade (och irreguljära) invandrare samt återvändande/återvandring. I rapporten redovisas också förändringar i  migrations- och integrationspolitiken i respektive medlemsland.

Invandringen fortsätter att öka – särskilt i Sverige

Invandringen till OECD-länderna fortsätter att öka och var omkring fyra miljoner 2006, en ökning med 5 procent sedan 2005. Den största proportionella ökningen skedde i Portugal, Sverige, Irland och Danmark, medan invandringen minskade till Österrike och Tyskland. I Sverige ökade invandringen från 53 800 till 74 000 utländska medborgare, en ökning med 38 procent. OECD noterar också att den humanitära invandringen är stabil eller minskande överallt utom till Sverige och USA. Till viss del förklaras det av den tillfälliga asyllag som gjorde det möjligt för flyktingar och familjer som varit länge i Sverige, ofta gömda, att få uppehållstillstånd. Som andel av befolkningen hade Sverige dubbelt så stor invandring som OECD-genomsnittet under 2006.  

Antalet utländska studenter ökar snabbt, med ca 50 procent från 2000 till 2005. Det gäller särskilt för USA och Storbritannien. Men rapportförfattarna förundras över hur länder med små språk som de nordiska och Nederländerna kan attrahera studenter. De beskriver hur inrättandet av engelska universitetsprogram i länder som Sverige leder till att studenter kan leva och studera i dessa länder utan att behöva lära sig värdlandets språk.

Invandringens sammansättning i olika länder

Sammansättningen av invandringen skiljer sig mycket åt mellan länderna. Familjemigrationen är fortsatt viktig i USA (70 % av invandringen) och i Frankrike (60 %). Många europeiska länder, bl.a. Italien, Irland, Spanien och Storbritannien, är stora arbetskraftsinvandringsländer, dit ungefär 30 till 40 procent av de "permanenta" invandrarna kommer i syfte att arbeta. Fri migration av EU-medborgare är förhållandevis omfattande i Europa. I Österrike, Belgien, Danmark och Tyskland står sådana rörelser för nära nog hälften av den migrationen och i Schweiz för 70 procent. I Sverige representerar den humanitära ("flykting-")invandringen en större del av invandringen än i något annat land. Den omfattande humanitära invandringen till Sverige kommer antagligen att fortsätta, enligt rapporten. Medan antalet asylsökande har halverats i OECD-området mellan år 2000 till 2006 har den fördubblats i Sverige. 2006 hade Sverige nästan exakt tio gånger så många asylsökande som övriga OECD-området: 2678 personer per miljon invånare jämfört med OECD-genomsnittet på 264 per miljon invånare.

Liten temporär invandring till Sverige

Jämfört med andra länder har Sverige däremot en mycket begränsad temporär invandring: 0,8 per tusen invånare jämfört med ett OECD-genomsnitt på 2,6. Det avspeglar den svenska inställningen att i huvudsak bevilja permanenta uppehållstillstånd. I Norge är antalet temporära invandrare 8,2 per 1000 invånare.

Arbetsmarknadsintegration i olika länder

Invandrad arbetskraft står för en stor del av arbetsstyrkan i de flesta OECD-länderna: från 3 procent i Finland till 25 procent i Australien, Schweiz och Nya Zeeland. Sverige är ett av de länder där utrikes födda står för största delen av sysselsättningsökningen. Över 60 procent av alla nya jobb som skapats mellan 1996 och 2006 i Sverige har gått till utrikes födda. Men samtidigt har invandringen till Sverige varit så pass stor att andelen sysselsatta utrikes födda varit oförändrad mellan 2001 och 2006. Gapet mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättningnivå har också varit relativt konstant under perioden.

I Nederländerna och Frankrike har utrikes föddas situation försämrats under samma tidsperiod, medan den har förbättrats avsevärt i Danmark. Mellan 2005 och 2006 har andelen sysselsatta utrikes födda i Danmark ökat med över fyra procentenheter och gapet mellan inrikes och utrikes födda minskat med 3,7 procentenheter.

Av de 21 länder som har lämnat uppgifter om utrikes föddas sysselsättningsnivå ligger Sverige tolva. För kvinnor ligger Sverige åtta och för män på artonde plats. Statistiken visar att länder i norra Europa är bättre på att integrera kvinnliga invandrare än män. Det gäller särskilt för Norge och Sverige. Tar man hänsyn till de utrikes föddas utbildningsnivå har Sverige fjärde bästa sysselsättningsnivå för utrikes födda kvinnor.

Bäst när det gäller arbetsmarknadsintegration är Schweiz, USA, Portugal och Irland. Med hänsyn taget till utbildningsnivå är Norge bland de bästa på tredje plats. Nästan hur man än räknar är Belgien sämst, trots en ökning av sysselsättningen för utrikes födda kvinnor de senaste åren. Bara en av två utrikes födda i Belgien arbetar.

När det gäller arbetslöshet är överrepresentationen av utrikes födda högst i de nordiska länderna och i Österrike där utrikes födda har minst dubbelt så hög arbetslöshet. I Australien, Kanada, Nya Zeeland, Grekland och Portugal är utrikes föddas arbetslöshet i nivå med övriga befolkningen.

I rapporten redovisas också också var de utrikes födda arbetar. Det visar sig att Sverige fortfarande har ytterst få utrikes födda inom byggnadsindustrin, vilket skiljer oss mycket från andra länder där det ofta är det vanligaste yrket. I Sverige är utbildningssektorn och hälso- och sjukvård vanliga sektorer för utrikes födda att arbeta inom.

Lönerna för utrikes födda nästan i nivå med övriga

Nytt för i år är att rapporten jämför inkomsterna för utrikes födda. I alla länder förutom Australien tjänar utrikes födda mindre. Ser vi på Sverige så kännetecknas landet av en sammanpressad lönestruktur vilket också gäller för utrikes födda. Utrikes födda i Sverige är överrepresenterade i inkomstnivån 80 procent av medianlönen. I Nederländerna är t.ex. utrikes födda också överrepresenterade bland dem med 60 procents medianlön, men så lite tjänar ytterst få i Sverige. Medianlönen för utrikes födda i Sverige är cirka 95 procent av de inrikes föddas vilket ligger i nivå med Kanada. Störst skillnad är det i USA och Nederländerna där utrikes födda har 80 respektive 85 procent av inrikes föddas medianlön. Ser man på alla länder finns det ingen tydlig relation mellan sysselsättningsnivån för utrikes födda och skillnader i lön mellan inrikes och utrikes födda. Det tyder enligt OECD på att sammansättningen av invandringen är mer betydelsefullt för arbetsmarknadsintegrationen än lönenivåerna.

Utbildning och erfarenhet från värdlandet är viktigt

Närmare studier visar också att arbetsmarknaderna tenderar att värdera mottagarlandets utbildning och arbetslivserfarenhet mycket högre än utländska kvalifikationer. Sammantaget framgår det i rapporten att utrikes föddas löner visserligen är lägre, men att skillnaden är liten i de flesta OECD-länder. Det tyder på att det stora problemet när det gäller arbetsmarknadsintegration är inträdet på arbetsmarknaden. Ett undantag är USA där utrikes födda har hög sysselsättningsnivå men stort lönegap.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@mah.se