Hur öppet ska Europa vara? Val till EU-parlamentet påverkar den gemensamma asylpolitiken

I juni hålls val till Europaparlamentet i EU:s alla medlemsstater. Drygt 375 miljoner väljare runt om i Europa ska utse 736 ledamöter till EU:s enda folkvalda församling. I samband med att EU-parlamentet får allt mer att säga till om kan det komma att ha stor betydelse för utvecklingen av den gemensamma migrations- och asylpolitiken vilken politisk grupp som vinner majoritet i parlamentet. Den europeiska flyktingorganisationen ECRE (European Council on Refugees and Exiles) uppmanar i ett manifest Europas väljare att lägga sin röst på de kandidater som värnar om flyktingars och asylsökandes rättigheter.

En gemensam europeisk asylpolitik

Ledamöterna till EU-parlamentet väljs för perioden 2009-2014. Under denna tid ska en ny grund för den gemensamma migrations- och asylpolitiken läggas. De nya parlamentarikerna kommer att behöva ta ställning i frågor som t ex reformeringen av Dublinförordningen, gränskontrollkontoret Frontex roll, sanktioner för arbetsgivare som anställer personer utan tillstånd att vistas i landet samt om lagliga vägar för invandring.

De nya ledamöterna kommer också att få en betydligt mer inflytelserik roll än de parlamentariker vars mandat nu avslutas. Från att tidigare ha haft en rådgivande roll kommer parlamentet att ha delad lagstiftande makt med rådet, det vill säga de europeiska medlemsstaternas regeringar. 

Den europeiska flyktingorganisationen ECRE (European Council on Refugees and Exiles) listar i ett manifest tio områden inom vilka de uppmanar det i juni nytillträdda EU-parlamentet att vidta åtgärder. Parlamentet måste se till att personer i behov av skydd har möjlighet att ta sig till Europa och att de inte hindras av allt hårdare gränskontroller. Parlamentet måste också se till att dagens asyl-lotteri, där en asylsökande behandlas olika beroende på vilket land han eller hon kommer till, upphör. ECRE betonar också vikten av att EU gemensamt tar ett större ansvar för att erbjuda vidarebosättning till personer som varken kan återvända till sina hemländer eller integreras lokalt, exempelvis irakier i Syrien.

Skillnad mellan politiska grupper i parlamentet

Under de senaste åren har de politiska grupperna enats över blockgränserna om exempelvis åtgärder för att motverka illegal/irreguljär invandring, etablera en helhetssyn på migration och utveckla ett system med så kallade ”blue cards” för högutbildad arbetskraft.

Grupperingen för europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, EPP-ED, har i ett tiopunktsprogram lagt fram sina prioriteringar för mandatperioden 2009-2014. EPP-ED är den största politiska grupperingen i EU-parlamentet med 286 av 783 platser. I sina prioriteringar förespråkar EPP-ED en fortsatt utveckling av en gemensam asyl- och migrationspolitik med strikta gränskontroller, solidaritet mellan medlemsstaterna och möjligheter till laglig invandring för både utbildad och outbildad arbetskraft. 

Den andra stora politiska gruppen i EU-parlamentet är den som utgörs av socialdemokratiska partier, PES, med 217 av 783 platser. I ett manifest inför valet i juni 2009 anser PES att den nuvarande konservativa majoriteten i EU-parlamentet inte levt upp till de löften som gavs i början av perioden och att man i allt för hög utsträckning låtit marknadskrafter styra politiken. PES lyfter i likhet med EPP-ED upp frågor som illegal/irreguljär invandring, utveckling av system för att öppna för legal invandring och ansvarsfördelningen vad gäller bl a asylsökande mellan länderna. PES vill även prioritera utvecklingen av integrationspolitiken och föreslår att en ”European Charter for Integration of Migrants”, baserad på lika rättigheter, skyldigheter och ömsesidig respekt, upprättas.

Hur öppet ska Europa vara? Enligt EU-parlamentets egen hemsida kan just detta bli en nyckelfråga i samband med valen i juni 2009.

Emma Cars, emma_cars@hotmail.com