EU-kommissionen reviderar mottagandedirektivet - arbete, utsatta grupper och kvalitet i fokus

EU-kommissionens förslag till revidering av direktivet om mottagandevillkor för asylsökande har presenterats. Förslaget innehåller en rad ändrings- och förbättringsförslag, merparten i linje med de förslag som framkom i samband med Equals remissvar på Grönboken om det gemensamma europeiska asylsystemet och de rekommendationer som antogs på den europeiska konferensen om asylmottagande i Malmö 2007. De viktigaste förslagen handlar om asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden (och yrkesutbildning), särskilda insatser för utsatta grupper av asylsökande, de s k materiella villkoren i asylmottagande (bl a boende, hälso- och sjukvård och dagersättning) samt om förvarstagande. Värt att notera är att man i textförslagen i flera fall refererar till de asylsökandes rättigheter och även behandlar frågan om tillsyn och kvalitetskontroll av asylmottagandet.

En viktig milstolpe

När det s k mottagandedirektivet antogs av medlemsstaterna 2003 var det en viktig milstolpe i utvecklingen av ett gemensamt europeiskt asylsystem.  Samtidigt riktades dock kritik mot att direktivet urvattnats betydligt i förhållande till EU-kommissionens ursprungliga förslag. Flera medlemsstater hade inte heller överfört direktivets artiklar till sin nationella lagstiftning vid det beslutade slutdatumet för överföring, februari 2005.

Den utvärdering som EU-kommissionen lät genomföra under 2006 – 2007 visade också på betydande brister i den nationella tillämpningen av direktivet, något som också flera frivilligorganisationer kunnat påvisa. Kommissionens Grönbok om det gemensamma europeiska asylsystemet och en öppen hearing i november 2007 bekräftade den bilden och EU-kommissionen har nu i december 2008 föreslagit en revidering av ett antal artiklar i direktivet. 

Ytterligare förslag till förbättringar av direktivet finns i det remissvar till Grönboken som  bl a Utvecklingspartnerskapen i gemenskapsinitiativet Equal och ett stort antal frivilligorganisationer avlämnade till EU-kommissionen och som också behandlades av den europeiska konferensen om asylmottagande i Malmö i maj 2007.

Kommissionen har i hög grad varit medveten om svagheterna i direktivet och man har identifierat en rad problematiska frågor. I synnerhet har det handlat om det stora tolkningsutrymme som medlemsstaterna har vad gäller flera av de viktigaste artiklarna. Det nu aktuella förslaget till revidering av direktivet från kommissionen sida ligger väl i linje med de rekommendationer och förslag som framkom i remissvaren på Grönboken.

Från miniminormer till högre standards…

Många frivilligorganisationer efterlyste i remissvaren att direktivet skall bygga på en höjning av de normer som nu gäller och en skärpning av deras tillämpning. Vissa artiklar, bl a den om asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden, skall vara tvingande för medlemsstaterna och inte som nu, ge ett betydande utrymme för nationella tolkningar. Även de s k materiella villkoren för asylsökande under väntetiden bör förbättras och preciseras. Utbudet av anpassade hälso- och sjukvårdstjänster, bl a för särskilt utsatta grupper som tortyrskadade, kvinnor och barn, bör säkerställas.

EU-kommissionens förslag till revision av direktivet syftar särskilt till att:

• Garantera att personer bara tas i förvar i särskilda undantagsfall och genom särskilda bestämmelser förebygga att sådant sker godtyckligt, att barn inte tas i förvar så länge som det inte är för deras eget bästa och att underåriga utan medföljande vuxen aldrig tas i förvar,
• Se till att medlemsstaterna har rutiner för att tidigt i asylförfarandet identifiera personer med särskilda behov och garantera att dessa personer får lämplig behandling,
• Underlätta de sökandes tillträde till arbetsmarknaden (och yrkesutbildning) och se till att detta tillträde inte i praktiken hindras av andra former av restriktioner i medlemsstaterna.

Vidare behandlas frågan om uppföljning och tillsyn av asylmottagandet, både på nationell och EU-nivå. Förslaget är därmed i linje med vad NTG-asyl & integration tidigare rekommenderat i Sverige vad gäller extern tillsyn av Migrationsverkets mottagandesystem (tidigare har också Statskontoret i sin granskning av Migrationsverket föreslagit en sådan tillsyn av verksamheten).

…och krav på mätbara kvalitetskriterier

I direktivtexten heter det att asylsökande skall erbjudas en ”tillräcklig levnadsstandard”. Även här har man från remissinstansernas sida efterlyst en precisering av begreppet och föreslagit att man t ex kan ställa de materiella villkoren i relation till de fattigdomsindikatorer som används inom EU eller till de normer som gäller i de nationella välfärdsystemen. De institutioner/myndigheter som ansvarar för asylmottagandet bör systematiskt granskas och utvärderas och berörd personal erhålla adekvat utbildning/kompetensutveckling. Dessa frågor finns nu med i kommissionens förslag.

EU-kommissionären Jaques Barrot påpekade också, i ett uttalande med anledning av kommissionens förslag till revidering av mottagandedirektivet, att frågor om asylmottagningens kvalitet nu måste prioriteras: ”Skydd av de mest utsatta asylsökande, barnens bästa, kontrollerad tillgång till arbetsmarknaden, kvaliteten på flyktingmottagningarna…är nyckelord i det nya förslaget.”

Sammantaget finns nu starka argument för att införa någon form av kvalitetssäkringssystem inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet. En korrekt bedömning av hur medlemsstaterna uppfyller direktivets normer förutsätter också objektiva kriterier och instrument för uppföljning och utvärdering.

Den modell för kvalitetssäkring och uppföljning av asylmottagandet som tagits fram inom finska flyktingfondsprojektet LATU (Utveckling av asylmottagandets kvalitet och produktifiering av mottagningstjänsterna i Finland)  är ett intressant exempel på ett sådant system. Modellen torde efter anpassning/vidareutveckling kunna användas i övriga medlemsstater och ett sådant utvecklings- och anpassningsarbete kan lämpligen ske inom ramen för Europeiska flyktingfondens s k Community Actions. Detta arbete kan med fördel påbörjas i anslutning till att medlemsstater och EU-parlament inleder förhandlingarna om kommissionens förslag och därmed genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna och ansvariga aktörer inom asylsystemet.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se