Svenska ESF-rådets årsredovisning – "nöjda individer"?

Svenska ESF-rådets årsredovisning ger en något fragmentarisk och i huvudsak nedslående bild av 2004 års verksamhet inom socialfondsarbetet i Sverige. Trots att fem år av programperioden avverkats, framgår det inte i redovisningen vilka faktiska resultat som åstadkommits. Läsaren letar förgäves efter svar på centrala frågor som: Har strukturer och policies förändrats/förbättrats? Vilket genomslag har erfarenhetsspridning och systempåverkan haft? Vilka mått/indikatorer har använts för att bedöma resultatet? Vilka fora har använts för spridnings-/påverkansarbetet? Hur har genomförande och resultat kopplats till den Nationella sysselsättningsplanen, EU-kommissionens riktlinjer och rekommendationer eller till den Europeiska sysselsättningsstrategin?

Till det positiva hör, enligt årsredovisningen, att de s k samverkansaktörerna i Övervakningskommittéer och regionala partnerskap upplever en relativt hög grad av delaktighet i programmet. Även här finns emellertid frågetecken: av ledamöterna i Övervakningskommittén för Equal, som under året besvarat en enkät, uppgav 80 procent att  de skulle vilja vara mer delaktiga. Än mer nedslående är resultatet från en motsvarande enkät till projektaktörerna inom Equal när det gäller målsättningen ”nöjda individer på arbetsplatser och i projekt”: endast 28 procent av kontaktpersonerna i projekten/Utvecklingspartnerskapen uppgav att de i stort sett är nöjda med ESF-rådet; bara 13 (tretton) procent ansåg att ESF-rådets information är tydlig.

ESF – en del av den europeiska sysselsättningsstrategin
Stödja genomförandet av den Europeiska sysselsättningsstrategin, bidra till den Nationella sysselsättningsplanen, underlätta för medlemsstaten att följa EU-kommissionens riktlinjer och rekommendationer – tre centrala uppgifter för socialfondsprogrammen och där aktiviteter och resultat bör finnas redovisade i en årsredovisning från ansvarig programmyndighet. Tyvärr återfinns mycket lite av detta den aktuella redovisningen. Som framgår av  NTG-asyls rapport från årets Employment Week skärper också EU-kommissionen kraven på medlemsstaterna när det gäller sådan återrapportering.  Överhuvudtaget sätter man i ESF-rådets årsredovisning inte in programverksamheten i ett arbetsmarknads-/arbetslivspolitiskt nationellt/europeiskt sammanhang, vilket gör utfallet av projekt/programinsatserna svåra att bedöma.

Verksamheten inom Mål 3 redovisas förhållandevis detaljerat när det gäller administrativa rutiner och finansiell kontroll. Resultaten från de tusentals projekten inom Mål 3 finns däremot ej redovisade – med ett undantag: stödet till de s k Gröna Jobben i Skogsvårdsstyrelsens regi, en verksamhet som bygger på klassisk svensk arbetsmarknadspolitik, och som nu antas bli ett värdefullt inslag för den framtida arbetsmarknadspolitiken.  

Equal – åren har gått
Den första omgången av Utvecklingspartnerskap inom Equal befann sig under 2004 i slutfasen av sin verksamhet.  En redovisning och bedömning av produkter, resultat och goda exempel hade därför varit värdefull, liksom hur spridnings- och påverkansaktiviteter planerats och genomförts under året från ESF-rådets sida. Av årsredovisningen framgår att arbetet med de Nationella temagrupperna (NTG)  initierats, men att någon egentlig verksamhet inte hade påbörjats (med undantag för NTG-asyl). Strategier och inriktning för NTG-arbetet hade också varit värdefulla för läsaren att ta del av. Arbetet i de Europeiska temagrupperna – centrala och nyskapande instrument i ett europeiskt, transnationellt perspektiv! – redovisas överhuvudtaget inte.

I Årsredovisningen återges inte - eller förs resonemang utifrån - den mycket intressanta och konstruktiva kritik som framförts av Övervakningskommitténs oberoende utvärderare, både vad gäller programgenomförande och programmål, trots att den s k Interimsrapporten publicerades under året och även behandlats i Övervakningskommittén (se vidare länk till sammanfattning av Interimsrapporten i högerspalten)

Effektivt och korrekt genomförande – med stöd av nöjda individer…
Förhållandevis ingående redovisas däremot de enkäter som genomförts årligen med målgrupp ansvariga kontaktpersoner i projekt och Utvecklingspartnerskap. Logiken bakom användandet av enkäterna är, enligt årsredovisningen, att myndighetens övergripande vision – ”samverka för att stärka individens ställning i arbetslivet och därmed bidra till tillväxt och ökad sysselsättning” – bättre kan uppnås med stöd av nöjda individer på arbetsplatser och i projekt, ett i sig rimligt antagande.

Resultatet från genomförda enkäter till kontaktpersonerna inom Equal är däremot nedslående. Den redan år 2003 mycket låga andelen ”nöjda individer” har ytterligare minskat under år 2004, vilket framgår av den i årsredovisningen publicerade tabellen:

	Resultat 2004	Resultat 2003
Andel kontaktpersoner som uppger sig vara nöjda med ESF-rådet	28%	39%
Andel kontaktpersoner som uppger att de får det stöd de behöver från ESF-rådet	31%	48%
Andel kontaktpersoner som uppger att ESF-rådets information är tydlig	13%	(27%)*
		* Tydlig/lätt att förstå var hopslaget år 2003 varför direkt jämförbar statistik saknas