Europeisk integrationspolitik i tysk praktik

2007-10-23

Den tyska regeringen har på kort tid genomfört en rad reformer inom integrationspolitiken. I något som närmast kan betecknas som ett paradigmskifte har man i både ord och handling accepterat att man är ett invandrarland, med en invandrad befolkning som har både rättigheter och skyldigheter, och som kommit till Tyskland för att stanna.

De omfattande reformerna har genomförts inom ramen för en nationell integrationsplan (NIP), lanserad av förbundskansler Merkel i juli i år. Planen och reformera har genomförts i dialog med olika religiösa grupper och invandrarorganisationer, genom beredningar i arbetsgrupper med målgruppsrepresentation och, inte minst, med en tydligt deklarerad utgångspunkt i de elva gemensamma grundprinciperna för integration, antagna vid EU:s ministerrådsmöte i Haag, 2004.

Migration Policy Institute, en välrenommerad tankesmedja i USA, har gjort en intressant genomgång och bedömning av nya tyska integrationspolitiken i förhållande till de elva grundprinciperna.

Europeisk integrationspolitik…

De elva gemensamma grundprinciperna för integration antogs av medlemsstaterna 2004 som vägledande principer för en gemensam europeisk politik för integration av s k tredjelandsmedborgare. En rad andra initiativ har också tagits för att påskynda arbetet med en gemensam integrationspolitik, bl a den i september 2005 antagna agendan för integration av tredjelandsmedborgare (ett handlingsprogram), utgivning och uppdatering av Handboken för integration och inrättandet av en särskild utvecklingsfond, den Europeiska integrationsfonden från år 2007.

…leder till höga ambitioner i tysk plan

Enligt Migration Policy Institute (MPI) motsvarar den nya tyska integrationsplanen väl de krav som ställs på den nationella politiken i de elva grundprinciperna. I synnerhet lovordar man den tyska regeringens ambitioner att föra en omfattande och långsiktig dialog med religiösa grupper och invandrarorganisationer och att dessa kunnat ge ett väsentligt bidrag till framtagandet av programmet via de olika arbetsgrupperna.

Helt friktionsfritt har som bekant dock ej dialogen mellan regering och invandrare genomförts; avhoppen från den s k Islamkonferensen var många och alla röster blev knappast hörda. Men som MPI konstaterar: även om konferensen i sig inte ledde till konkreta resultat, har de diskussioner och meningsutbyten som den gav upphov till i media och bland allmänhet bidragit till en ökad medvetenhet om behovet av en fortsatt interkulturell och interreligiös dialog.

Rättigheter…

Genom den nya integrationsplanen ges tredjelandsmedborgare/invandrare rätt till en integrationskurs, bestående av språkundervisning (600 timmar) och samhällsinformation/medborgarkunskap (30 timmar). Kursen avslutas med en test i bägge ämnena, godkänt resultat är en förutsättning för t ex erhållande av tyskt medborgarskap.

…och skyldigheter

I kursen ingår moment om de medborgerliga rättigheterna och skyldigheterna och kursens mål är bl a att främja en positiv inställning till den tyska staten och skapa goda förutsättningar för gemenskap och identifikation. Både språkkursen och orienteringskursen finns i anpassad form för olika målgrupper; t ex erbjuds barntillsyn i anslutning till kursen och alfabetisering för deltagare med låg eller ingen skolunderbyggnad.

Ett efterföljansvärt exempel

Förutom den ovan nämnda bedömningen av MPI i relation till de elva grundprinciperna har den tyska regeringen redan låtit utvärdera delar av det nya åtgärdspaketet. En omfattande studie av språk- och orienteringskursen har gjorts av Ramböll Management, som konstaterar att en rad positiva effekter uppnåtts.

En fyllig redovisning av de olika komponenterna i den nya tyska integrationspolitiken återfinns på det tyska inrikesministeriets hemsida, merparten av materialet dock endast på tyska.

Sammantaget är reformpaketet en imponerande satsning på ett i Tyskland tidigare försummat område, där det europeiska ramverket – de elva grundprinciperna – spelar en viktig och strategisk roll.