Från multikulturalism till kosmopolitanism?

Eurozine är ett europeisk nätverk som sammanför över 50 kulturtidskrifter, magasin och institutioner. På Eurozines hemsida publiceras artiklar som varit införda i europeiska tidskrifter. Artiklarna översätts till något av de europeiska huvudspråken och når därmed ut till en bred läsarkrets.

I juli 2007 publicerades på www.eurozine.com en artikel skriven av Per Wirtén, journalist och chefredaktör för tidskriften Arena. Per Wirtén är även ledamot i referensgruppen för NTG-asyl & integration. I artikeln, Doing the world differently - In defence of multiculturalism, hävdas att begreppet multikulturalism, som högern länge riktat kritik mot, nu även från vänsterhåll framställs som ett hot mot (västerländsk) upplysning och en gemensam europeisk värdegrund. Den verkliga debatten borde enligt Wirtén emellertid handla om hur begreppet multikulturalism förstås och tolkas.

Mångkulturalism och islam

Sverige, liksom de flesta av de västeuropeiska länderna, är numera ett invandringsland och som följd av det också ett multikulturellt samhälle, konstaterar Wirtén. Runt om i Europa växer emellertid motståndet mot en multikulturell samhällsstruktur och Wirtén menar att tre specifika händelser som ägt rum i Europa på senare år har gett kritikerna argument: mordet på filmaren Theo van Gogh samt dödshoten mot politikern Ayaan Hirsi Ali i Nederländerna – som bägge uttalat sig kritisk mot islam – , terrordåden i kollektivtrafiken i London och Madrid samt upploppen i Paris förorter hösten 2005.

Dessa händelser har väckt en kritisk debatt som ifrågasätter det multikulturella samhället och ofta kategoriskt förkastar det som ogenomförbart. Wirtén ser kritiken komma från flera fronter: vänsteranhängare och liberaler som förespråkar en gemensam värdegrund som förutsättning för ett fungerande samhälle, filosofer och journalister som menar att solidaritet och mångfald inte kan samexisterar och säger sig försvara värdet av (västerländsk) upplysning, som de anser att multikulturalismen hotar. Är multikulturalism i själva verket en eufemism för islam, frågar sig Wirtén. Talar man om mångkulturalism men syftar istället på islam som det största hotet mot det moderna samhället?  

Debatten är den samma i många av Europas kulturtidskrifter med en enad kår av intellektuella som inte är intresserade av faktisk politik, enligt Wirtén, utan istället fokuserar på koncept, idéer, ord och symboler – en diskursiv kritik.  Själva termen multikulturalism leder oss fel menar Wirtén och gör i artikeln ett historiskt nedslag för att klargöra sin ståndpunkt.

Smältdegeln – USA som förebild?

I samband med den stora invandringen till USA under 1900-talets två första decennier aktualiserades mötet med ”den andre” och frågor som väcktes var: How do we want America to change with immigration? och How do we want America to be?, dvs samma frågor som ställs i Europa i dag, i samband med vårt möte med ”den andre”. 

De två ”svar” som dåtidens amerikanska sociologer gav sammanblandas ofta i den nuvarande europeiska debatten och leder till en förvirring om vad som egentligen avses med en multikulturell syn på samhället, enligt Wirtén.

Sociologen Horace Kallen talade om en kulturpluralism, en nation av många nationer. Kulturpluralismen liknades vid mosaik, med de olika invandrarkulturerna som formande en större helhet. I dag är kulturpluralism inte längre aktuellt och det är accepterat att kritisera enklaver och ”primitiva” kulturer som anses utgöra ett hot mot ett demokratiskt samhälle.  I ett pluralistiskt samhälle kan alla ”mosaikbitar” samexistera - men till priset av att utvecklingen och den sociala dynamiken stagnerar.

En kosmopolitsk nation?

Samtida med Horace Kallen var sociologen Randolph Bourne som såg hur parallellsamhällena i USA – med innevånare som mentalt levde kvar Europa – ofta resulterade i isolerade och passiviserade medborgare. Statens uppdrag är inte att till varje pris skydda minoritetssamhällena utan snarare att skapa passager mellan de olika mosaikerna så att de blir tillgängliga för alla. Amerika ska vara kosmopolitiskt, slog Bourne fast och Wirtén förespråkar likaså en kosmopolitisk samhälls- eller nationsmodell framför en multikulturell. Medan termen multikulturalism betonar kultur och i sin antropologiska betydelse låser in människor, fokuserar det kosmopolitiska på politik och öppnar därmed upp för demokrati, delaktighet, utveckling och, inte minst, föränderlighet.

En kosmopolitisk nation hålls inte ihop av en kultur, av etnicitet eller av en gemensam historia. Nationen omskapas istället dagligen. Det som håller nationen samman är politiken. Ett kosmopolitiskt samhälle förutsätter inkluderande och lika konstitutionella rättigheter för alla, sammanfattar Wirtén.

Katarina Willstedt, katarina.willstedt@temaasyl.se