Frivilligorganisationerna som projektaktörer i strukturfonderna – ny handledning från EAPN

EAPN – European Anti-Poverty Network – har nyligen publicerat ytterligare en handbok för projektaktörer inom frivilligsektorn, denna gång med tyngdpunkt på hur den europeiska social- respektive regionalfonden bäst kan användas i kampen mot utestängning (social exclusion). EAPN, det europeiska nätverket mot fattigdom, är en paraplyorganisation för en rad organisationer som i medlemsstaterna bekämpar fattigdom och social utestängning. Förutom information om hur frivilligorganisationerna kan arbeta med de europeiska fonderna, finns också ett avsnitt om förberedelserna inför nästa programperiod, 2014 – 2020. Handboken är illustrerad med en rad intressanta exempel från det praktiska fondarbetet i medlemsstaterna, allt ifrån övervakningskommitténs sammansättning till kritiska granskningar av hur de centrala principerna från Equal-programmet överförts in Europeiska socialfonden.

Equal som gott exempel

EAPN vill med handledningen bl a ge stöd och råd till alla de frivilligorganisationer som arbetar med projekt eller står i begrepp att ansöka om medel från de europeiska strukturfonderna, främst Europeiska socialfonden. Man tar bl a sin utgångspunkt i de grundprinciper som var vägledande för det tidigare EU-programmet (gemenskapsinitiativet) Equal, och som enligt EU-kommissionen skulle ha överförts till medlemsstaterna nationella program för strukturfonderna. Principerna – partnerskap, innovation, transnationalitet och jämställdhet – har, enligt EAPN endast i begränsad omfattning fått genomslag i det nya programmet. EAPN uppmanar därför frivilligorganisationerna att granska befintliga dokument/ program och hur dessa principer beaktas av den ansvariga myndigheten för socialfonden i respektive medlemsstat. Som exempel redovisas en kritisk granskning av program och organisation för fondarbetet i Ungern respektive Irland.

Frivilligorganisationernas roll

I handledningen finns också intressanta resonemang och exempel på hur frivilligorganisationerna kan medverka i och påverka programinriktning och prioriteringar. En annan infallsvinkel är genomgången av vilka stödmekanismer som finns för att underlätta frivilligorganisationernas deltagande i projekt. I många medlemsstater har särskilda satsningar gjorts för att ge anpassat stöd till idérika men administrativt svaga aktörer. Tyvärr finns inte heller här något svenskt exempel redovisat; de nyligen inrättade s k process/projektstöden inom socialfonden skulle annars här kunna tjäna som ett gott exempel.

Ett illa förvaltat arv…

Som framgått var avsikten att i det nya socialfondsprogrammet föra in de centrala principerna från gemenskapsinitiativet Equal. Av EANP:s  genomgång i handboken av nationella operativa program framgår dock att endast i 42 av 117 program finns särskilda medel avsatta i budgeten för transnationellt samarbetet.  I handledningen framförs också skarp kritik mot de hjälpmedel som skall finnas på plats för att underlätta det transnationella arbetet. Den särskilda webbplatsen (www.transnationality.eu ), som togs fram av en arbetsgrupp med bl a Sverige som ledamot, bedöms som oanvändbar (unusable). Endast i ett mindre antal medlemsstater finns ansatser till ett mera systematiskt transnationellt arbetet från de olika stödstrukturernas sida.  Tyskland, Frankrike och Spanien nämns bland de länder där större satsningar på transnationalitet är aktuella. I Spanien finns en särskild guide framtagen för projektaktörer; Tyskland har som Tema asyl & integration tidigare kunnat rapportera satsat systematiskt på transnationellt och bilateralt samarbete inom socialfonden, också kopplat till en strategi för ett genomtänkt nationellt tematiskt arbete.

…och en nära framtid

Handledningen avslutas med en framåtblick: hur förebereda sig inför och söka påverka utformningen av den nya programperioden 2014 – 2020 inom strukturfonderna?  Här pläderar man för en större fokus på social utjämning (framför regional) och vikten av att de berörda själva och deras organisationer kan få ett större inflytande i program- och projektarbetet. Redan år 2010 påbörjas processen inför den nya programperioden; frivilligorganisationerna bör därför i god tid förbereda sig med argument och rekommendationer till nationella och europeiska fora för att stärka sin position och få upp sina frågor på dagordningen.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se