Finländsk asylutredning med nordiska utblickar – realism eller cynism?

Den finska regeringen har låtit snabbutreda asylpolitiken, både vad gäller mottagandesystemet och asylprövningen. Ett av skälen till översynen är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande till Finland och de därmed växande väntetiderna – och kostnaderna för systemets upprätthållande.

I utredningen görs också jämförelser med övriga nordiska länder, och när det gäller asylmottagandet konstaterar man bl a att de materiella villkoren för asylsökande i många fall i Finland är mer generösa än t ex i Sverige.

Ökning av antalet asylsökande

Som Tema asyl & integration tidigare kunnat rapportera har antalet asylsökande till Finland ökat kraftigt de senaste åren. I synnerhet har antalet ensamkommande barn och ungdomar ökat, från tidigare omkring hundra per år till drygt 700 under 2008. Totalt kom drygt 4 000 asylsökande till Finland under 2008, jämfört med 1 400 under 2007. I år (t o m april 2009) har 1 800 personer sökt asyl i Finland, jämfört med 6 600 till Sverige, drygt 5 000 till Norge och cirka 700 till Danmark.

Spekulationer om attraktivitet

I utredningen förs en diskussion om orsakerna till ökningen av antalet asylsökande, och man spekulerar bl a i om de materiella villkoren attraherar fler asylsökande till Finland än till de nordiska grannländerna. Till och med valutakursförändringarna mellan den svenska kronan och euro förs fram som en tänkbar orsak. Utredningen är på denna punkt föga trovärdig och här finns ej heller hänvisningar till forskning eller empiri/erfarenheter från andra länder; tidigare undersökningar visar att det finns endast svaga samband mellan materiella mottagandevillkor och antalet asylsökande/landets attraktionskraft för asylsökande.

En rad åtgärder föreslås

Utredningen föreslår inte enbart en rad åtgärder inom asylmottagandet; här behandlas också frågor om anknytningsärenden och familjeåterföreningar samt höjd ersättning till kommunerna för flyktingintroduktion (och asylmottagande). I huvudsak föreslås en striktare tillämpning av existerande regelverk på ett flertal områden. Vad gäller de materiella villkoren föreslås visserligen inga minskningar av t ex dagbidraget (som idag uppgör till ca 12,50 euro jämfört med Sverige, cirka 6,60 euro per vuxen och dag), men man efterlyser fortsatt utredning av möjligheterna att ersätta kontantbidrag med s k tjänster och förbrukningsartiklar.

Sammantaget pekar utredningen mot en hårdare linje i finsk asylpolitik, både vad gäller mottagande och prövning. Förhoppningsvis kan dock de mycket goda ambitionerna för att kvalitetssäkra tjänsterna inom asylmottagandet (inom ramen för det finska flyktingfondsprojektet LATU) vidareutvecklas/permanentas och också i fortsättningen vara ett gott exempel för andra medlemsstater.


Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se