Finskt kvalitetssäkringsprojekt inom asylmottagandet - ett gott exempel också för Sverige

Det finska projektet LATU, finansierat av Europeiska flyktingfonden och med mål att skapa ett enhetligt system för kvalitetssäkring av asylmottagandet i Finland, har nu avslutats. Projektet bygger på den europiska kvalitetssäkringsmodellen EFQM (European Foundation for Quality Management) , vilket innebär att det framtagna konceptet kan anpassas och appliceras på asylmottagandesystem även i andra medlemsstater. Sverige har genom representation i projektets styrgrupp från NTG-asyl & integrations och Migrationsverkets sida kunnat följa projektverksamheten och NTG-asyl & integration har även bidragit med ett avsnitt i projektets slutrapport. Det färdigutvecklade konceptet för kvalitetssäkring skall nu implementeras i det finska asylmottagandesystemet – i en tid när asylinvandringen till Finland ökat betydligt. Omkring 6 000 asylsökande beräknas komma till landet under 2009 jämfört med drygt 4 000 år 2008.

Ett ambitiöst upplägg…

Tema asyl & integration har tidigare kunnat rapportera om bakgrunden till det mycket ambitiösa projektet som sju finska asyl/flyktingmottagningar har genomfört under ledning av mottagningen i Oravais i finska Österbotten. En viktig utgångspunkt var den forskningsstudie av de asylsökande villkor under väntetiden som genomfördes av Riitta Lukkaroinen, fil dr i hälsovetenskap och tidigare chef för flyktingförläggningen i Uleåborg.

Syftet med forskningsstudien var att kartlägga vilka tjänster för mottagande av asylsökande som erbjuds och vad anordnandet av dessa tjänster kostar. Undersökningsresultatet är baserat på enkäter till asylsökande och personal på flyktingförläggningarna. Asylsökande har fått svara på frågor om hur de upplever mottagningsförhållandena, gällande allt från psykiskt välbefinnande till tillgången och kvaliteten på tolkningstjänster. Förläggningspersonalen har genom motsvarande enkäter fått ge sin bild av förhållandena. Alla de olika delarna av mottagandet behandlas, dvs. själva boendet, arbets-, praktik och studieverksamhet, hälsovård och socialt stöd liksom tolkservice och rättshjälp. Således ges en utförlig beskrivning av hur asylmottagandet i praktiken fungerar, med referenser till aktuell lagstiftning/förordningar.


Svarsprocenten bland de tillfrågade (även asylsökande) var hög och överlag uttryckte de asylsökande en stark vilja att påverka sina förhållanden i mottagandet. Handlednings- och rådgivningstjänster samt anordnande av sysselsättning genom arbete och studier ansågs vara de områden som är i störst behov av förbättringar/utveckling. Föga överraskande konstaterar man att det – på kort sikt – finns en konflikt mellan ett kostnadseffektivt utnyttjande av förläggningskapaciteten och de asylsökandes välbefinnande. För de asylsökande innebär fullsatta förläggningar ett trångt boende med negativa konsekvenser för det psykiska välbefinnandet. Detta i sin tur leder till en ökning av andra kostnader, t ex vad gäller psyko-socialt stöd och  sjukvård. En viktig fråga i studien, och för ett framtida utvecklingsarbete, är att bedöma hur kostnader skall balanseras/beräknas, på kort respektive lång sikt.


I projektet arbetade man vidare med fördjupade beskrivningar och analyser av tjänsteutbudet inom asylmottagandet. Personal på förläggningar och i olika kringverksamheter intervjuades och deltog i ett omfattande workshoparbete, under vilket en noggrann kartläggning och produktifiering av de olika tjänsterna gjordes. Kvalitetsmått och uppföljningsrutiner etablerades och resultatet kommer nu att överföras i en för samtliga flykting/asylförläggningar gemensam kvalitetshandbok.

…och ett gott resultat med europeisk räckvidd

När det s k mottagandedirektivet antogs av medlemsstaterna 2003 var det en viktig milstolpe i utvecklingen av ett gemensamt europeiskt asylsystem.  Samtidigt riktades dock kritik mot att direktivet urvattnats betydligt i förhållande till EU-kommissionens ursprungliga förslag. Flera medlemsstater hade inte heller överfört direktivets artiklar till sin nationella lagstiftning vid det fastställda slutdatumet, februari 2005.

Den utvärdering som EU-kommissionen lät genomföra under 2006 – 2007 visade också på betydande brister i den nationella tillämpningen av direktivet, något som också flera frivilligorganisationer kunnat påvisa. Kommissionens Grönbok om det gemensamma europeiska asylsystemet och en hearing i november 2007 bekräftade den bilden och EU-kommissionen har i december 2008 föreslagit en revision av ett antal artiklar i direktivet.  Ytterligare förslag till förbättringar av direktivet finns i det remissvar till Grönboken som bl a Utvecklingspartnerskapen i gemenskapsinitiativet Equal och ett stort antal frivilligorganisationer avlämnade till EU-kommissionen och som också behandlades av den europeiska konferensen om asylmottagande i Malmö i maj 2007.

Kommissionen har i hög grad varit medveten om svagheterna i direktivet och man har identifierat en rad problematiska frågor. I synnerhet har det handlat om det stora tolkningsutrymme som medlemsstaterna har vad gäller flera av de viktigaste artiklarna. Det nu aktuella förslaget till revision av direktivet från EU-kommissionen ligger väl i linje med de rekommendationer och förslag som framkom i remissvaren på Grönboken.

Från miniminormer till högre standards…

Många frivilligorganisationer efterlyste i remissvaren att direktivet skall bygga på en höjning av de normer som nu gäller och en skärpning av deras tillämpning. Vissa artiklar, bl a den om asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden, skall vara tvingande för medlemsstaterna och inte som nu, ge ett betydande utrymme för nationella tolkningar. Även de s k materiella villkoren för asylsökande under väntetiden bör förbättras och preciseras. Utbudet av anpassade hälso- och sjukvårdstjänster, bl a för särskilt utsatta grupper som tortyrskadade, kvinnor och barn, bör säkerställas.

EU-kommissionens förslag till revision av direktivet syftar särskilt till att:

• garantera att personer bara tas i förvar i särskilda undantagsfall och genom
  särskilda bestämmelser förebygga att sådant sker godtyckligt, att barn inte tas i
  förvar så länge som det inte är för deras eget bästa och att underåriga utan
  medföljande vuxen aldrig tas i förvar.
  

...och krav på mätbara kvalitetskriterier

I direktivtexten heter det att asylsökande skall erbjudas en ”tillräcklig levnadsstandard”. Även här har man från remissinstansernas sida efterlyst en precisering av begreppet och föreslagit att man t ex kan ställa de materiella villkoren i relation till de fattigdomsindikatorer som används inom EU eller till de normer som gäller i de nationella välfärdsystemen. De institutioner/myndigheter som ansvarar för asylmottagandet bör systematiskt granskas och utvärderas och berörd personal erhålla adekvat utbildning/kompetensutveckling.

EU-kommissionären Jaques Barrot har i ett uttalande understrukit, att frågor om asylmottagningens kvalitet nu måste prioriteras: ”Skydd av de mest utsatta asylsökande, barnens bästa, kontrollerad tillgång till arbetsmarknaden, kvaliteten på flyktingmottagningarna…är nyckelord i det nya förslaget.”

Sammantaget finns nu starka argument för att införa någon form av kvalitetssäkringssystem inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet. En korrekt bedömning av hur medlemsstaterna uppfyller direktivets normer förutsätter objektiva kriterier och mätinstrument för uppföljning och utvärdering.

Den modell för kvalitetssäkring och uppföljning av asylmottagandet som tagits fram inom projektet LATU uppfyller väl fordringarna på ett sådant system. Modellen kan efter anpassning/vidareutveckling användas i övriga medlemsstater; ett sådant utvecklings- och anpassningsarbete bör lämpligen ske inom ramen Europeiska flyktingfondens s k Community Actions. Detta arbete kan med fördel påbörjas i anslutning till att medlemsstater och EU-parlament inleder förhandlingarna om kommissionens förslag och därmed genomföras i nära samarbete med medlemsstater och ansvariga aktörer inom asylsystemet. Tidpunkten sammanfaller också med det svenska ordförandeskapet och arbetet med det s k Stockholmsprogrammet som ju syftar till att vidareutveckla och förbättra det gemensamma europeiska asylsystemet.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se