Nu revideras EU:s mottagandedirektiv - kritiska synpunkter från ECRE och Equal tillvaratagna

EU-kommissionen har, efter en utvärdering och en konsultation genom grönboken om det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS), beslutat revidera direktivet om minimivillkor för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Revisionen är också en del i kommissionens nya strategiska plan för asylpolitiken. ECRE – European Council on Refugees and Exiles, en paraplyorganisation för de europeiska frivilligorganisationerna på området – har i ett uttalande framlagt en rad förslag på hur direktivet kan förbättras. Till många delar sammanfaller ECRE:s förslag med de synpunkter som framkom i en omfattande enkät till Utvecklingspartnerskapen i Equal i samband med publiceringen av kommissionens Grönbok och de rekommendationer som antogs av den europeiska konferensen om asylmottagande i Malmö i maj 2007.

En viktig milstolpe…

När mottagandedirektivet antogs 2003 bedömde ECRE det som en viktig milstolpe i utvecklingen av ett gemensamt europeiskt asylsystem.  Samtidigt var man kritisk mot att direktivet urvattnats betydligt i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag. Flera medlemsstater hade inte heller överfört direktivets artiklar till sin nationella lagstiftning vid det beslutade slutdatumet, februari 2005.

Den utvärdering som EU-kommissionen lät genomföra under 2006 – 2007 visade också på betydande brister i den nationella tillämpningen av direktivet, något som också flera frivilligorganisationer kunnat påvisa. Kommissionens Grönbok om det gemensamma europeiska asylsystemet och en öppen hearing i november 2007 bekräftade den bilden och kommissionen har nu beslutat att revidera direktivet.

Från miniminormer till högre standards…

ECRE efterlyser bl a att direktivet skall bygga på en höjning och skärpning av de normer som nu gäller. Vissa artiklar, bl a den om asylsökandes tillträde till arbetsmarknaden, skall vara tvingande för medlemsstaten och inte som nu, ge ett betydande utrymme för nationella tolkningar.

Även de s k materiella villkoren för asylsökande under väntetiden bör förbättras. ECRE påpekar att även förhållandevis ”rika” länder fortfarande har en mycket låg materiell nivå i mottagandet; ett exempel kan vara Sverige där asylsökandes s k dagersättning ligger på samma nivå som 1994, dvs 71 kronor per dag.

…och krav på mätbara kvalitetskriterier

I direktivtexten heter det att asylsökande skall erbjudas en ”tillräcklig levnadsstandard”. ECRE efterlyser en precisering av begreppet och föreslår att man t ex kan ställa de materiella villkoren i relation till de fattigdomsindikatorer som används inom EU eller till de normer som gäller i de nationella välfärdsystemen.

Ett intressant system för att ”mäta” i vilken mån de olika tjänsterna som medlemsstaten skall erbjuda den asylsökande i mottagandet uppfyller vissa normer är den kvalitetssäkringsmodell som utvecklas inom ramen för ett projekt i Finland, finansierat av Europeiska flyktingfonden. I projektet används en etablerad, europeisk kvalitetssäkringsmetod, utvecklad av EFQM (European Foundation for Quality Management), och målet är att efter att projektet genomförts på nationell nivå, lansera systemet i övriga medlemsstater via ett framtida transnationellt projekt.

Valfrihet i boendet…

ECRE pläderar också för en ökad valfrihet vad gäller asylsökandes boende. Eget boende är ofta den bästa vägen till självförsörjning och en framtida integration, samtidigt som de som väljer att bo utanför mottagningscentra/motsvarande, måste garanteras rimliga materiella villkor och, vid behov, finansiellt stöd, enligt ECRE.

Även här kan Sverige vara ett intressant, men knappast positivt exempel: den bostadsersättning som tidigare utgick till asylsökande i eget boende avvecklades 2005. Som framgår i den inom NTG-asyl & integration framtagna studien om eget boende, (Mellan hopp och förtvivlan. Erfarenheter och strategier i väntan på asyl)  förefaller de asylsökande själva tydligt föredra eget boende framför s k anläggningsboende – med bl a samma argument som ECRE anför.

…och rörelsefrihet i landet

Ett annan viktig fråga gäller de asylsökandes rätt att röra sig fritt i landet, något som många medlemsstater ej tillåter. Som bekant pågår en livlig diskussion om asylsökande boende och bosättning också i Sverige; ECRE:s rekommendation är tydlig: asylsökande skall ha full rörelsefrihet och behålla rätten till aktuella tjänster och förmåner.

Rätten till sjukvård är fastslagen i mottagandedirektivet, men i vissa medlemsstater begränsas denna rättighet fortfarande till akutsjukvård – eller som i Sverige – sjukvård som inte kan anstå. ECRE anser att direktivet skall garantera sjukvård för asylsökande på samma villkor som landets egna medborgare och att rätten till sjukvård också skall inkludera anpassade psykiatriska/psykologiska tjänster.

Extern tillsyn och fortlöpande kompetensutveckling 

ECRE förordar också – delvis i linje med den ovannämna kvalitetssäkringssystemet – att den personal och de institutioner som ansvarar för asylmottagandet systematiskt granskas och utvärderas och berörd personal får adekvat utbildning/kompetensutveckling.

I likhet med merparten av de redovisade rekommendationerna från ECRE fanns även denna med i den förslagskatalog som den Europeiska temagruppen asyl sammanställde efter hörande av Utvecklingspartnerskapen i Equal och utifrån slutsatserna från den tidigare nämnda konferensen i Malmö.

Vad händer nu?

Samstämmigheten mellan ECRE:s rekommendationer och den gemensamma förslagskatalogen från Utvecklingspartnerskapen och övriga aktörer inom Equal är glädjande och förhoppningsvis kommer kommissionens nu aktuella revision att ta dessa väl grundade synpunkter i beaktande. Kommissionen är i hög grad medveten om svagheterna i direktivet och man har identifierat en rad problematiska frågor, främst beroende på den stora tolkningsutrymme som medlemsstaterna har vad gäller flera av de viktigaste artiklarna. Under 2008 kommer kommissionen att föreslå ett antal viktiga förändringar av direktivet. Ser man till de preliminära förslag som kommissionen aviserat i sin Strategiska plan för asylpolitiken (juni 2008) ligger dessa väl i linje med de rekommendationer och förslag som här redovisats.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temasayl.se