Färre asylsökande till Sverige – fler till övriga Europa. UNHCR publicerar ny statistik
2009-03-26
UNHCR:s statistik över asylsökande i världen år 2008 visar att antalet asylsökande ökat för andra året i rad. Jämfört med år 2007 ökade antalet asylsökande till de 51 s k industrialiserade länderna med tolv procent, från 341 000 år 2007 till 383 000 personer år 2008. Även antalet asylsökande till EU ökade, dock något mindre, från 223 000 till 238 000, en ökning med sex procent. Bland de länder i Europa som tog emot flest asylsökande märks Frankrike (35 000), Italien (31 000), Storbritannien (30 500) och Sverige (24 400).
För Sveriges vidkommande skedde en stark minskning av antalet asylsökande mellan 2007 och 2008 som en följd av en mera restriktiv asylpolitik, enligt UNHCR. Antalet asylsökande ökade i stället till de nordiska grannländerna; till Norge mer än dubblerades antalet asylsökande under 2008, från 6 500 år 2007 till 14 400, och till Finland skedde nästan en tredubbling, från 1 400 till drygt 4 000. De flesta asylsökande kom under 2008 fortfarande från Irak, även om antalet minskat jämfört med tidigare år. Andra stora asylgrupper till EU kom från Ryssland, Somalia, Serbien, Pakistan och Afghanistan. Ökningen av antalet asylsökande från Afghanistan var särskilt stor, hela 62 procent (totalt kom 13 500 personer). Även antalet asylsökande från vissa länder i Afrika ökade kraftigt.
Fler oroshärdar
Enligt UNHCR beror ökningen främst på att antalet oroshärdar i världen blivit fler. Merparten av ökningen faller på länder som Afghanistan, Somalia och ett antal afrikanska länder, bl a Zimbabwe (86 procents ökning), Elfenbenskusten (45 procent) och Mali (250 procents ökning, från knappt 1 000 personer 2007 till 4 400 2008).
Antalet asylsökande från Irak har däremot minskat, från 38 000 till 27 700. När det gäller Sverige är minskningen särskilt kraftig, från 18 500 asylsökande 2007 till endast 6 000 år 2008 (en minskning med 67 procent).
Ojämn fördelning
Fördelningen av asylsökande mellan EU:s medlemsstater är fortfarande mycket ojämn. Bland de stora, ”traditionella” asylmottagarländerna märks (i fallande skala) Frankrike, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Belgien. Till de länder som fått en ökning av antalet asylsökande hör Italien (som visserligen tidigare haft en starkt eftersläpande statistik) och framförallt Grekland; till Grekland kom
år 2004 endast 4 500 asylsökande, år 2007 hade antalet stigit till 25 000 för att år 2008 minska något till 20 000 personer.
Bland EU:s nya medlemsstater med förhållandevis högt asylmottagande märks framförallt Polen, Cypern och Ungern (7 200, 3 900 respektive 3 100 asylsökande). Till Malta, med knappt 400 000 invånare kom 2 600 asylsökande, vilket placerar landet i topp vad gäller antal asylsökande per capita/invånare. Totalt sett har det dock skett en minskning av antalet asylsökande till de nya medlemsstaterna (EU 12) .
Sverige ligger fortfarande högt när det gäller antalet asylsökande per tusen invånare 2004 - 2008 (13,6 per tusen invånare); listan toppas av Cypern (37,7) och Malta (18,2). I rapporten har man också räknat fram antalet asylsökande i förhållande till bruttonationalprodukten per capita; här hamnar Frankrike högst (6,1 asylsökande per 1 USD BNP per capita) med Sverige i en mellanposition (3,4). Detta slag av indikatorer är intressanta med tanke på vilka (ekonomiska) resurser och vilken mottagningskapacitet som finns i de olika länderna inom EU och därmed värda att reflektera över i samband med diskussion om s k bördefördelning inom det gemensamma europeiska asylsystemet.
Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se