Tylösandsveckan – från arbetskraftsinvandring till mammautbildning
2007-06-19
Årets Tylösandsvecka, anordnad av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Södra Småland, var både kortare och intensivare än tidigare – tre dagar med tre tyngdpunkter: migration, integration respektive sfi (svenska för invandrare). Migrationsminister Tobias Billström aviserade en ny svensk migrationspolitik – bl a med betydligt utökade möjligheter för arbetskraftsinvandring - , integrationsminister Nyamko Sabuni betonade den s k egenmaktens roll för att bryta utanförskapet och sfi-lärarna fick en uppmuntrande klapp på axeln av Amelie von Zweigbergk från Utbildningsdepartementet.
Arbetslinjen gäller alla…
Tobias Billström slog inledningsvis fast att alliansregeringen i likhet med tidigare regeringar skall värna asylrätten och bevara den reglerade invandringen, den senare dock med betydligt utökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Omfattande förändringar har gjorts beträffande asylprövningen, nu måste motsvarande ”renoveringar” göras i återstående delar av asyl- och migrationspolitiken.
Harmoniseringen av asylpolitiken inom EU är nödvändig för att åstadkomma en rimlig solidaritets- och bördefördelning mellan medlemsstaterna, något som nu är mer angelägen än tidigare, med tanke på den växande flyktingströmmen från Irak.
Mottagandet av asylsökande i Sverige kommer att utredas inom kort, och bl a skall en översyn av kommunens respektive statens roller i mottagandet göras. Även den fråga som NTG-asyl & integration ser som central för ett bättre mottagande – organisatorisk åtskillnad mellan prövning och mottagande – kommer därmed att behandlas.
Redan nu har regeringen förstärkt delar av mottagandet i kommunerna genom höjd ersättning till de kommuner som tar emot ensamkommande asylsökande barn. Man kommer också att göra insatser beträffande återvändande, bl a genom att ge stöd till Migrationsverket för en försöksverksamhet med re-integrationsinsatser i norra Irak (ett samarbete med den tyska frivilligorganisationen AGEF, f ö partner i ett flertal framgångsrika Equal-projekt) samt genom att införa ett s k återetableringsstöd på mellan tio- och femtiotusen kronor.
…och arbetskraftsimport ett måste
Billström framhöll särskilt den nya regeringens avsikt av att öppna för en omfattande arbetskraftsinvandring, något som han också upprepade med emfas i SR:s Godmorgon världen den 17 juni. Svensk migrationspolitik måste gå från att ha varit endimensionell (asylinvandring) till att bli flerdimensionell (dvs innefatta fler vägar för invandring till Sverige, men också kopplas till andra politikområden, bl a utvecklingsbistånd).
Positivt i Billströms anförande var den starka betoningen av EU:s roll i asylpolitiken; visserligen nämnde han inget om asylmottagandet och den relativa kvalitetshöjning som en harmonisering på detta område kan innebära. Sveriges har, enligt Billström, hög prioritet av arbetet för en gemensam europeisk asylpolitik och kommer inför och under sitt ordförandeskap 2009 aktivt verka för att målen från bl a Haagprogrammet uppnås till år 2010.
En massflyktsituation snart också i Europa?
Karin Davin från UNHCR redogjorde för den allt svårare situationen för de irakiska flyktingarna som nu finns främst i grannländerna Syrien, Jordanien och Libanon. Tema asyl & integration har tidigare redovisat UNHCR:s rapportering från dessa områden, bl a i samband med den Europiska konferensen om asylmottagande i Malmö i maj 2007; svårigheterna för de irakiska flyktingarna i närområden och grannländer har därefter ökat betydligt och de politiska lösningar som är nödvändiga förefaller långt borta.
En ny ”absolut ambition”
Anna Wessel från Migrationsverket redovisade aktuella förändringar inom myndighetens verksamhet, bl a vad gäller den nya process- och instansordningen, familjeåterföreningar och återvändande. Verket har genomfört en översyn av asylmottagandet och ser också fram emot den mera genomgripande utredning om LMA (Lagen om mottagande) som regeringen nyss aviserat.
Ett viktigt budskap från Migrationsverkets nya generaldirektör, Dan Eliasson var, enligt Wessel, en ”absolut ambition” att ytterligare förkorta väntetiderna. Tyvärr innefattar denna ambition endast Migrationsverkets handläggningstider; den nya process- och instansordningen har ännu ej prövats i full skala vad gäller kapacitet och överklagandemöjligheter varför den totala väntetiden mycket väl kan öka.
Wessel redovisade inga uppgifter eller nyheter beträffande den s k organiserade sysselsättningen och därmed ej heller hur de av Migrationsverket tidigare uppsatta målen – ambitionerna – för den verksamheten kunnat förverkligas.
Europeisk dimension och ett globalt perspektiv
Ett välkommet inslag var redovisningen av EU:s migrationspolitik av Ola Henriksson från Justitiedepartementet). Vid tidigare Tylösandskonferenser har denna, för Sverige som medlemsstat i EU centrala fråga, inte redovisats av någon representant för regeringskansliet.
Maria Leissner, ambassadör vid Utrikesdepartementet med ansvar för demokratifrågor i ett globalt perspektiv, gav en livfull och delvis optimistisk skildring av flykting- och utvecklingsfrågorna i världen, bl a genom att visa på exilen som en resurs. Exemplen på hur flyktingar i exil kunnat tillföra sitt hemland och sin kultur ytterst värdefulla bidrag finns t ex från de kurdiska flyktingarna i Sverige. Leissner nämnde i det sammanhanget även det kurdiska biblioteket i Stockholm, som fungerat och fungerar som ett nationalbibliotek för alla kurder i exil.
Egenmakt bryter utanförskap?
Integrationsminister Nyamko Sabuni presenterade alliansregeringens politik för att bryta utanförskapet – både genom att befrämja tillväxt och därmed skapa nya jobb och genom mera riktade integrationspolitiska åtgärder. Sabuni hänvisade bl a till Folkpartiets rapporter om utanförskapet i storstäderna (se rapporten Utanförskapets karta) i sin kritik av den tidigare regeringens integrationspolitik: allt fler kom att leva utanför både arbetsliv och samhälle.
Instegsjobb och föräldraansvar
Sabuni gjorde en snabb genomgång av de olika samhälls- och politikområden (och regeringsförslag) som var relaterade till integrationsfrågorna – alltifrån de nya instegsjobben för nyanlända (arbetsmarknadspolitik) till modersmålslärarnas omdefinierade nya roll som en del av lärarlaget och som ett stöd till eleven i kunskapsinhämtningen, delvis på modersmålet (utbildningspolitik), till föräldrarnas (med polisen delade) ansvar för tryggheten i de s k utanförskapsområdena (socialpolitik).
Diskriminering och mångfald
Diskriminering är en del av en grundläggande mänsklig förmåga att skilja ut och i viss mån exkludera andra, enligt Sabuni, men kan knappast ses som huvudorsaken till utanförskapet. Olaga diskriminering förekommer och skall självklart bekämpas, men bristen på jobb är det största problemet.
Mångfald, i meningen mångkulturalism, där alla kulturer och traditioner bedöms som lika värda, kan komma i konflikt med de grundläggande demokratiska värden som vårt samhället bygger på. Enligt Sabuni är det därför nödvändigt att markera den gemensamma värdegrunden; ett bejakande av denna är också en förutsättning för allas delaktighet i samhälle och politik.
Mammutbildning = medborgarkunskap?
Delvis i linje med Sabunis betoning av föräldraansvar, egenmakt och en gemensam värdegrund var presentationen av ett intressant och väl genomfört projekt inom EU-programmet INTI (Integration of Third Country Nationals).
Projektledaren, Tove Österling Wallner från Vuxenutbildningen i Uppsala, kunde redovisa mycket positiva resultat från en kombinerad föräldrautbildning och sfi-undervisning för invandrarkvinnor med barn. Problem med barntillsyn, kulturella skillnader och ojämlika familjeförhållanden försvårar kvinnornas deltagande i sfi; genom att erbjuda barntillsyn och undervisning i kombination med vardags- och föräldrakunskap stärks kvinnornas ställning i hemmet, gentemot skolan och, på sikt, i samhälle och arbetsliv. Projektet – MoLi, Mothers improve their life skills – genomförs i samarbete med Nederländerna, Österrike, Grekland och Tyskland.
Se konferensprogram från Tylösand
Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se