Finns legala flyktvägar till Sverige?

Det sätt på vilket en asylsökande reser till Sverige får återverkningar på hans eller hennes situation under tiden för behandling av asylansökan och, i många fall, på möjligheterna till en god introduktion och integration i det nya landet. 

I praktiken finns endast ett sätt att komma till Sverige som asylsökande – genom att anlita s k människosmugglare och ofta,  genom att använda förfalskade identitetshandlingar. Kostnaderna för att anlita människosmugglare och få ett (förfalskat) pass är höga. Många asylsökande tvingas därför arbeta i den informella sektorn för att kunna återbetala arrangemangen kring resan.

Knappt 40 procent av de asylsökande deltar i Migrationsverkets obligatoriska s k organiserad sysselsättning under väntetiden, knappt tre (3) procent arbetar på den reguljära arbetsmarknaden.

Smugglingen och de förfalskade identitetshandlingarna har nyligen uppmärksammats i media, bl a i Sveriges Radios program Kaliber. Tyvärr redovisas en mycket förenklad bild av situationen: fokus är på den kriminella hanteringen, ej på orsakerna till att asylsökande måste anlita människosmugglare. Även beskrivningen av människosmugglarna är ensidig; aktuell forskning redovisar en betydligt mer mångfacetterad bild av de personer och organisationer som är involverade i arrangemangen för att ge asylsökande en möjlighet att fly till Sverige/Europeiska unionen.

Asylrätt ifrågasatt?

Genom de alltmer stängda yttre gränserna är det i praktiken omöjligt för asylsökande att legalt resa in i Europeiska unionen, och därmed till Sverige, i syfte att söka asyl. Det är inte heller meningsfullt att söka visum för inresa på en svensk ambassad eftersom visumansökningar från många länder rutinmässigt avslås. Den rätt att söka asyl som skall finnas enligt flyktingkonventionen är satt ur spel av västvärlden – om man inte lyckas ta sig innanför gränserna.

Sedan länge har asylsökande och flyktingar tagit sig ut i friheten via ”illegala” kanaler: judar från Danmark över Öresund med hjälp av danska fiskare, politiskt förföljda från Pinochets Chile med hjälp av svenska ambassaden, tyskar från DDR via tunnelbyggen under muren eller spektakulära flygningar över densamma.

Den nu aktuella flyktingsituationen i Mellersta östern har av UNHCR rubricerats som den största folkomflyttningen sedan kriget i samband med skapandet av staten Israel 1948. 50 000 flyktingar beräknas lämna Irak varje månad. UNHCR har nyligen, i samband med EU-kommissionens hearing om det gemensamma europeiska asylsystemet, påpekat nödvändigheten av att öppna legala vägar för asylsökande och flyktingar till Europeiska unionen.

Tungt kriminella eller nätverk av släktingar och nära vänner?

I Kalibers reportage presenteras smugglarna på följande sätt: ”Det handlar om tungt kriminella där en del också sysslar med vapen och narkotika och det handlar om mycket stora pengar. Vi blir varnade för att snoka runt.”

Den bild som den holländska forskaren Ilse van Liempt ger i sin avhandling Navigating Borders. Inside Perspective on the Process of Human Smuggling into the Netherlands är delvis en annan och mer nyanserad. 

Journalisten och ledamoten i NTG-asyl & integrations referensgrupp, Per Wirtén, presenterade van Liempts bok i en tänkvärd artikel i tidningen Expressen sommaren 2007. Wirtén tog sin utgångspunkt bl a i den verksamhet som två i Sverige bosatta flyktingsmugglare bedrivit. I artikeln vill Wirtén avliva myten om smugglaren som en enbart profithungrig och hänsynslös, kriminell person.

van Liempt, som i sin studie intervjuat både smugglare och flyktingar, finner bland sina informanter förhållandevis få fall med påtvingad smuggling eller annan ”brottslig” verksamhet. Smugglingen beskrivs istället som en väl organiserad marknad där konkurrens råder, ofta till den smugglades fördel. Schablonbilden av den smugglade som offer bleknar alltmer, säger Wirtén i sin kommentar till van Liempts studie.

Fokus på rätt saker

Den svenske juristen Gregor Noll föreslog i en utredning för EU-kommissionen redan år 2003 att asylsökande skulle ges möjlighet att söka asyl på ambassad i ursprungslandet. Inom ramen för asylinvandringen sker också en invandring av ekonomiska flyktingar/ migranter, något som ökar trycket på asylsystemet och skapar en växande marknad för människosmuggling. 

Frågan om s k mixed flows berör EU:s och medlemsstaternas gränsskydd, den gemensamma asylpolitiken och omfattningen och utvecklingen av människosmugglingen. Michael Jandl, forskare vid ICMDP (International Centre for Migration Policy Development ), framförde ett intressant och omdebatterat förslag vid NTG-asyl & integrations konferens år 2005. Med anledning av en ökande irreguljär invandring och det ökande inslaget av ekonomiska flyktingar och arbetskraftsinvandrare i asylsystemet, borde EU ge möjlighet för personer från tredje land, som önskade arbeta i unionen att betala för temporära visa – istället för att betala pengar till människosmugglare.

Frågan om människosmuggling och irreguljär migration finns med andra ord behandlad från en rad olika håll och även forskningsbaserad kunskap finns att tillgå, om än i begränsad omfattning. Smugglingen av människor över EU:s gränser är kopplad till de centrala och viktiga frågorna om asylrätt och migration, till utvecklingen av den gemensamma europeiska asylpolitiken och till frågor om säkerhet och yttre gränskontroll. Det är därför angeläget att den behandlas i sitt rätta sammanhang och med ett allsidigt perspektiv.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se