Europeiska året 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning berör i hög grad svensk integrationspolitik

Som Tema asyl & integration tidigare rapporterat är 2009 utlyst som ett europeiskt år för innovation och kreativitet. Under nästa temaår, 2010, skall fattigdom och social utestängning uppmärksammas, och såväl i Sverige som i andra medlemsstater lever en stor andel av invandrare och flyktingar under det s k fattigdomsstrecket och/eller i socialt utanförskap. Kommande temaår 2010 har därmed hög relevans också vad gäller integrationspolitiken. Andelen fattiga är tre gånger så stor bland utrikes födda som bland personer som är födda i Sverige och denna relation har varit konstant under 2000-talet. Detta gäller såväl den relativa som den absoluta fattigdomen. Detta framgår i det svenska förslaget till program för temaåret som nyligen behandlats i regeringens s k brukardelegation och därefter översänts till EU-kommissionen för godkännande.

Första europeiska temaåret 1983

EU har sedan 1983 utlyst s k  europeiska temaår för att uppmärksamma viktiga samhälleliga och politiska frågor inom unionen. Tidigare år har bl a handlat om interkulturell dialog, lika möjligheter och entreprenörskap. Sverige har nyligen sammanställt ett nationellt program för temaåret 2010 som nyligen behandlats och godkänts av bl a regeringens s k Brukardelegation . Även det Nationella nätverket mot utanförskap  har lämnat en rad synpunkter och förslag till programmet. I programmet, som nu överlämnats till EU-kommissionen för godkännande, sammanfattas också temaårets bakgrund och syfte.

Programförslaget

Det kommande temaåret syftar till att bekräfta och stärka det politiska åtagande som EU gjorde i samband med lanseringen av den s k Lissabonstrategin för tillväxt och
konkurrenskraft om att vidta åtgärder för att på ett ”avgörande sätt försöka utrota fattigdom”. Genom den internationella ekonomiska och finansiella krisen har dessa frågor fått särskilt hög aktualitet. Krisen kan få långsiktiga konsekvenser för tillväxt och sysselsättning i EU och det är de mest utsatta människorna som sannolikt kommer att drabbas hårdast.

Programmet och genomförandet av temaåret skall ske i nära samråd med dem
som berörs av fattigdom och utestängning, deras organisationer och andra
aktörer i det civila samhället. I Sverige har det Nationella programmet tagits
fram i samråd med bl a Nätverket mot socialt utanförskap, som representerar
ett fyrtiotal s k brukarorganisationer, och behandlats i regeringens delegation för
brukarinflytande i sociala utvecklingsfrågor, den s k Brukardelegationen.

EU-kommissionen har fastställt en rad olika mål och riktlinjer för genomförandet
av temaåret, bland vilka följande fyra är centrala: Erkännande av rättigheter;
Delat ansvar och partnerskap; Sammanhållning; Engagemang och konkreta
åtgärder.

Huvudsyftet med temaåret är att öka förutsättningarna för människor att ta sig
ut ur fattigdom och social utestängning. Även kunskaperna om fattigdom och
social utestängning behöver öka samt frågan om vem som kan sägas vara fattig
och varför fattigdom och social utestängning existerar.

Svenska målsättningar

(1) Kunskaps- och opinionsbildning för att medvetandegöra allmänhet, politiker
och beslutsfattare (lokalt och nationellt) om fattigdom och social utestängning.

De som drabbats av fattigdom och utestängning skall i en landsomfattande
konsultations- och samverkansprocess ges utrymme för att föra fram sin
berättelse, sina krav och förslag till politiker, beslutsfattare/representanter för
privat, offentlig- och frivilligsektor, media och forskare. Genom att i denna
verksamhet involvera Folketshusrörelsen och utnyttja den nya tekniken med s k
Digitala Hus kommer processen – inklusive filmvisningar, seminarier och
konstnärliga uttrycksmedel – att också nå en bred allmänhet och media.

(2) Mobilisering av och stöd till bl.a. frivilligorganisationer och det civila
samhället i kampen mot fattigdom och social utestängning och därmed också
påvisa allas ansvar i denna angelägna samhällsfråga.
Genom att öppna för en dialog mellan frivillig-, offentlig- och privat sektor skall
allas ansvar för bekämpning av fattigdom och utestängning påvisas och de olika
aktörernas insatser uppmärksammas, bl a i form av goda exempel. Vad gäller
barnfattigdom kommer rättighetsperspektivet särskilt att fokuseras. De skillnader i materiella villkor som finns mellan barn i olika familjekonstellationer
och av olika etniskt ursprung skall synliggöras och i samband med en särskild
kampanjaktivitet skall förslag diskuteras med ansvariga politiker och
beslutsfattare.

Även för andra utanförskapsgrupper skall ett rättighetsperspektiv betonas. Stora
skillnader när det gäller tillgång till t ex hälso- och sjukvård (och därmed sämre
hälsa), strukturell diskriminering som utestänger vissa grupper från arbets-, bostads- och utbildningsmarknad samt faktorer som hindrar människor från politiskt deltagande skall lyftas fram.

(3) Ge de berörda människorna en röst och möjlighet att ta sig ur fattigdom och
utanförskap.
Det finns i Sverige ett växande antal s k utanförskapsområden, präglade bl.a. av
boendesegregation. De boendes egna röster från dessa områden skall kunna höras; möten mellan majoritets- och minoritetsbefolkning skall uppmuntras och leda till samverkansprojekt och grannskapsarbete som befrämjar den sociala sammanhållningen på lokal nivå.

Strategier för egenmakt och sociala innovationer/socialt entreprenörskap skall
inom detta mål särskilt uppmärksammas och även kopplas till ökade möjligheter
till arbete och egenförsörjning

Vissa grupper av extremt fattiga – hemlösa, irreguljära/papperslösa/gömda,
tiggare – representerar ett nytt fenomen i Sverige, något som påverkar den
sociala sammanhållningen.

De organisationer som arbetar med dessa grupper skall ges en framträdande roll under året och ges möjlighet att genom användande av konstnärliga uttrycksformer, kampanjer och aktiviteter medvetandegöra allmänhet, politiker och media. Även här skall ett rättighetsperspektiv betonas.

Inför temaåret kommer Svenska ESF-rådet, som ansvarar för årets genomförande, att utlysa de medel som Sverige erhåller från EU-kommissionen och socialdepartementet. Frivilligorganisationernas medverkan kommer att ges hög prioritet.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se