Danmark bättre än Sverige i integration? Från flyktinghjälp till aktivt medborgarskap

Den danska integrationslagen har nu funnits i tio år och enligt uppföljningar och utvärderingar, genomförda av externa forskare och konsulter, har integrationen av invandrare stadigt förbättrats. Det danska Integrationsministeriet – Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration – redovisar på sin utmärkta hemsida Ny i Danmark de senaste årens resultat och den historiska utvecklingen av flyktingmottagande och introduktionsinsatser ända från 1950-talet fram till våra dagar. Delvis har man i Danmark valt en väg motsatt den svenska: från att introduktionen av nyanlända tidigare åvilade frivilligorganisationer är den sedan tio år ett kommunalt ansvar. En hela-Danmark-strategi tillämpas och en första integrationslag trädde i kraft år 1999.

En gemensam historia: ungerska flyktingar i Danmark och Sverige

I likhet med Sverige tog Danmark emot ett större antal flyktingar från Ungern 1956 - 57. Till Sverige kom omkring 8 000, till Danmark betydligt färre, drygt 1 000. Det svenska mottagandet organiserades av statliga myndigheter, främst Arbetsmarknadsstyrelsen, det danska av ett antal frivilligorganisationer som samlades under en paraplyorganisation, Dansk faellesråd for flygtninge. Det svenska mottagandet har beskrivits och analyserats I en avhandling av Anders Svensson (nu Wigerfelt), Ungrare i folkhemment – om flyktingar i det kalla krigets skugga (tryckår 1992, finns ej elektroniskt men kan lånas på biblioteket).

Anders Svensson ger en intressant och fyllig beskrivning av mottagandet av de ungerska flyktingarna. Förutom den politiska bakgrunden till och de internationella insatserna i samband med flyktingströmmen från Ungern, finns i avhandlingen en rad intressanta iakttagelser om hur det svenska mottagandet var utformat – med arbetslinjen som ledstjärna och en åtgärdsarsenal som i många stycken både liknar och förefaller överlägsen dagens introduktionsinsatser för flyktingar.

Från frivilligorganisationer till kommuner…

Det danska flyktingmottagandet, som under flera decennier också efter Ungernflyktingarna sköttes av frivilligorganisationer, överfördes gradvis under 1990-talet till kommunerna.  Samtidigt infördes en hela-Danmark-strategi, liknande den som tidigare var aktuell i Sverige och som nu åter diskuteras – hur skall annars inflytningen av asylsökande och flyktingar till storstäderna motverka?.

Det danska kommunala flyktingmottagandet, som nu funnits i tio år, har i en rad utvärderingar bedömts som framgångsrikt.   Mottagandet bygger på en integrationslag med tydliga krav på bl a språkinlärning och aktivitet (aktivt medborgarskap). Ett väl utvecklat system med benchmarking mellan kommunerna finns också på plats och anses bidra till att förbättringar kontinuerligt kunnat införas i systemet.

…och från kommuner till frivilligorganisationer och privata lotsar

I viss mån kan utvecklingen i Sverige sägas gå i motsatt riktning. Efter åtskilliga år med kommunalt ansvar för flyktingmottagandet, föreslår en statlig utredning att ett övergripande ansvar skall ligga på statliga myndigheter (Länsstyrelser och Arbetsförmedling/Migrationsverk) men att huvuddelen av genomförandet skall åvila privata företag (s k lotsar) och – frivilligorganisationer.

En jämförelse mellan de båda ländernas flyktingmottagande och integrationspolitik har tidigare gjorts på uppdrag av bl a Nordiska ministerrådet. En mera kontinuerlig uppföljning och utvärdering vore emellertid värdefull och ett system med benchmarking mellan länderna både stimulerande och lärorikt.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se