Nordiska Rådet ger ut rapport om integrationsarbetet i Danmark, Norge och Sverige

Anne Britt Djuve och Hanne Cecilie Kavli har för Nordiska Rådets räkning skrivit rapporten Integrering i Danmark, Sverige og Norge: Felles utfordringer – like løsninger? De jämför integrationspolitiken, särskilt ländernas introduktion för nyanlända invandrare och arbetsmarknadspolitiken.

Situationen i länderna är rätt så lika. Det finns en ambitiös integrationspolitik. Arbetsmarknaden präglas av regleringar, en sammanpressad lönestruktur och en låg arbetslöshet hos majoritetsbefolkningen.

Organiseringen av integrationspolitiken är också rätt så lik. Staten ger ersättning till kommunerna som genomför huvuddelen av det praktiska arbetet. Ersättningen skiljer sig dock åt. I Sverige får en kommun 300 000 mindre än i Norge i ersättning från staten för en mottagen flykting.

Den stora skillnaden mellan länderna beskriv dock så här (översatt till svenska):

"Den mest slående skillnaden mellan länderna när det gäller introduktionen för nyanlända invandrare är variationerna i de nyanländas rättigheter och plikter. Sverige skiljer sig i detta sammanhang inte bara från Danmark och Norge, utan också från de flesta andra länderna i Västeuropa. Norge, och i ännu högre grad Danmark, betonar plikterna i den nyanländas introduktion. Deltagande är obligatoriskt och bristande deltagande sanktioneras både ekonomiskt och rättsligt. Sverige håller däremot fast vid en större grad av frivillighet för de nyanlända och en långt mindre uttalad sanktionspolitik. Deltagande i introduktionsprogram är frivilligt och uteblivet deltagande har inga konsekvenser för uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det är öppet för kommunerna att genomföra ekonomiska sanktioner för flyktingar som inte deltar i program, men om möjligheten används är upp till kommunerna. Också i bosättningspolitiken märks skillnaden mellan länderna. I Danmark och Norge tilldelas flyktingen en plats i en kommun, medan Sverige har öppnat för egen bosättning."

Hela rapporten kan laddas ner här.