”Situationen är trots allt inte fullkomligt hopplös” Forskarantologi från Uppsala universitet om makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor

Forskarantologin Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor från Uppsala universitet innehåller ett stort antal bidrag – av skiftande kvalitet – om en rad angelägna integrationspolitiska frågor. I antologin behandlas så olikartade ämnen som hur invandrarungdomar gestaltas i svenska ungdomsböcker, svenska ”invandrarfilmer”, rasism inom biomedicinsk forskning och frivilligorganisationers verksamhet mot diskriminering. Även frågor om nationalism, svenskhet och religion behandlas. Kritiska granskningar av kommuners och myndigheters mångfaldsstrategier, av opinionsundersökningars reliabilitet och validitet när det gäller att mäta attityder till invandrare samt svenska tidningars skildringar av ”invandrare” över tid, kompletterar bilden av en både kunskapsrik och spännande antologi. De medverkande forskarna har dock en och samma utgångspunkt för sina studier av den svenska verkligheten – en ”strukturell diskrimineringsansats” –, något som har till följd att en mångskiftande och ibland svårfångad empiri ofta tvingas in i ett alltför förenklat och förutbestämt schema.

Myrdals The American Dilemma ges ny aktualitet

Redaktörerna för antologin, Tom R. Burns, Nora Machado och Zenia Hellgren, har som en intressant utgångspunkt för sitt resonemang om strukturell/institutionell diskriminering Gunnar Myrdals metod- och teorival i sin undersökning av de svartas situation i USA under 1940-talet. Enligt Myrdal hade de svartas position i det amerikanska samhället definierats – som underordnad – av de vita. Det var därför viktigt att studera hur majoritetssamhället utövade sin makt och hur dess institutioner – strukturer – fungerade.
Myrdal vidgår att han från början enbart såg till vad som kan kallas individkaraktäristika:

“When the present investigator started his inquiry, his preconception was that it
had to be focused on the Negro people and their peculiarities….." This is
understandable since, from a superficial view, Negro Americans, not only in
physical appearance, but also in thoughts, feelings and in manner of life,
seemed stranger to him than did white Americans. Furthermore, most of the
literature on the Negro problem dealt with the Negroes: their racial and cultural
characteristics, their living standards and occupational pursuits, their
stratification in social classes, their migration, their family organization, their
religion, their illiteracy, delinquency and disease, and so on.”

Först i ett senare skede av sin undersökning ser Myrdal att det var viktigare att studera hur majoritetssamhället utövade makt och hur dess institutioner fungerade:

“It became increasingly evident that little, if anything, could be scientifically
explained in terms of the peculiarities of the Negroes themselves... the more
important fact, however, is that practically all the economic, social, and
political power is held by whites. The Negroes do not by far have anything
approaching a tenth of the things worth having in America.4...It is thus the
white majority group that naturally determines the Negro’s “place.” All our
attempts to reach scientific explanations of why the Negroes are what they are
and why they live as they do have regularly led to determinants on the white
side of the race line. In the practical and political struggles of effecting
changes, the views and attitudes of the white Americans are likewise
strategic.” (The American Dilemma, Gunnar Myrdal, 1944)

På ett liknande sätt definierar forskarna i antologin ”invandrarnas” ställning idag i Sverige: den bestäms helt av majoritetssamhällets maktstrukturer och den institutionella/strukturella diskrimineringen. Detta blir också – den enda – utgångspunkten för de i övrigt ofta intressanta bidragen i antologin, trots att läsaren i inledningen utlovas en betydligt mer mångfacetterad och ifrågasättande ansats: ”Vår avsikt är att den här boken med sitt breda spektrum av perspektiv på diskrimineringens strukturella dimensioner ska bidra till en ökad förståelse av problemets karaktär och ett mer nyanserat samtal…”. 

En värdefull breddning av perspektivet hade kunnat åstadkommas med en mera multidisciplinär ansats; av de 17 presenterade författarna är 13 sociologer, två kulturantropologer, en teolog och en har disputerat i journalistik. Värdefulla, kompletterande synsätt hade kunnat ges från andra discipliner, t ex statsvetenskap, national- och företagsekonomi, socialpsykologi/psykologi och juridik.

Något resonemang om skillnaderna mellan samhällsordningen i 1940-talets USA och 2000-talets Sverige förs ej; inte heller problematiseras den passiva offerposition som ”invandrarna” riskerar att hänvisas till i en analys som enbart utgår från strukturell diskriminering som förklaringsgrund.

Upp till kamp - manifest eller forskning?

Ensidigheten i teorival och utgångspunkt gör att antologin i vissa delar blir mer av ett politiskt manifest än en forskarantologi. Den bild som redovisas av det svenska samhället är ensidigt dyster, närmast dystopisk, en bild som inger föga hopp: ”Sverige är inte ett genomgående rasifierat samhälle” och ”Situationen är trots allt inte fullkomligt hopplös”, heter det bland annat.

Läsarna uppmanas också att ta upp kampen mot – ja, oklart vem eller vad: ”Det behövs en systematisk kamp grundad på mänskliga värderingar och kunskap om strukturella mekanismer för att åstadkomma jämlikhet och allas välstånd i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle.”.

De närmast totalitära anspråken – det finns endast en orsak till invandrarnas underordnade position i samhället, dvs en strukturell diskriminering som utgår från ett  s k ”vi” och ”dom”-tänkande  – lyser också igenom i delar av texten. Man säger sig önska ett öppet och förutsättningslöst samtal om de verkliga problemen och deras orsaker, men i ett resonemang om användningen av begreppet ”invandrare” påpekar man, utan att närmare reflektera över tänkbara associationer: ”…vi vill inte tvinga någon att sluta använda begreppet ”invandrare”.

Integrationens svarta bok

I sin ensidighet och anspråksfullhet påminner antologin om den omfattande – och omdiskuterade – utredning som den förra regeringen lät genomföra, utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering. I den utredningens slutrapport, Integrationens svarta bok, pläderar utredaren bl a för en politik för lika möjligheter och lika utfall. En intressant fråga blir därför, också i anslutning till den nu aktuella antologins uppmaning till kamp: Vilka slag av politiska processer och styrmedel erfordras för att åstadkomma ett ”diskrimineringsfritt” samhälle?

Den bedömning som gjordes i en artikel i nyhetsbrevet Tema asyl & integration om maktutredningen 2006 gäller i viss utsträckning också den nu aktuella antologin: ” Alla /artiklar/ utgår … från samma tes: Det finns i det ”integrationspolitiska tänkandet” en uppdelning mellan ett överlägset ”vi” och ett underordnat ”dem”. Även om avsikten inte är att ”formulera ett nytt paradigm” eller ”etablera en ny kanon”, kan man som läsare knappast undgå att uppfatta budskapet i utredningen som anmärkningsvärt ensidigt; några alternativa, kritiska röster kommer ej till tals.”

Angelägen antologi med vissa brister…

Något som försvårar läsningen och tillägnandet av antologins innehåll är att språkbehandling, översättning(?) och korrekturläsning i vissa fall är undermålig. Ensidigheten i teorival och forskningsansats minskar i någon mån trovärdigheten och begränsar möjligheten till rimliga politiska slutsatser och rekommendationer. Trots sina brister är det dock en både intressant och angelägen antologi; ämnesval och angreppssätt ger en rad nya perspektiv och impulser – även till demokratisk politisk handling.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se