Att tala med varandra fast man är olika – en uppskattad konferens om kulturmöten, värdegrund och interkulturell dialog

Den av Flyktingfondsprojektet Kom In, Uppsala kommun och Tema asyl & integration anordnade konferensen Sverige i Europa, Europa i världen. Interkulturell dialog med fokus på värdegemenskaper och förändringsprocesser blev till en stor framgång, både vad gäller deltagarantalet och som en gemensam manifestation för de europeiska fonderna inom asyl- flykting- och integrationspolitik. Konferensen förde också på ett innovativt sätt samman de lokala, nationella, europeiska och globala perspektiven vad gäller migration och integration. Frågorna om en gemensam värdegrund, kulturmöten, religiös och interkulturell dialog kunde, kanske för första gången i Sverige, redovisas, analyseras och diskuteras av praktiker, forskare, beslutsfattare och politiker.

Gemensam värdegrund – enbart mänskliga rättigheter?

Uppsalas kommunalråd med ansvar för bl a integrationsfrågor, Gustaf von Essen, öppnade konferensen, och underströk vikten av att arbeta tvärpolitiskt för att motverka utanförskap och segregation. Kommunen har också fört samman olika budgetposter till ett särskilt anslag för dessa frågor för att underlätta effektiva och gemensamma åtgärder. En separat beredning med representanter från skilda politikområden har inrättats för att bekämpa utanförskap. Förutom att bedriva en omfattande projektverksamhet – där naturligtvis Kom In är ett mycket gott exempel –, arbetar Uppsala kommun aktivt i ett europeiskt nätverk mot rasism och främlingsfientlighet, European Coalition of Cities against Racism, som etablerades 2004 inom ramen för UNESCO och idag innefattar 82 städer i 17 länder.

Marcus Brixskiöld från Integrations- och jämställdhetsdepartementet redogjorde för regeringens projekt om en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige. Utgångspunkten för projektet är de universella mänskliga rättigheterna och syftet att stärka relationen till dessa rättigheter och frågor om demokrati – och därmed stärka respekten för envars mänskliga rättigheter. Man vill nå alla dem som idag står utanför det offentliga samtalet och Brixskiöld underströk särskilt att projektet skall engagera gräsrotsorganisationer – och individer – för en dialog om värdegrund. I projektet betonas också att vi lever i ett snabbt föränderligt samhälle – där globalisering och teknikutveckling driver på en ökande mångfald – varför det inte är möjligt eller önskvärt att en gång för alla slå fast vilken värdegrund som gäller.

Nästan alla vill ha dialog, men få talar med dem som tycker olika

I regeringens projekt har man hittills genomfört ett antal kartläggningar och förstudier i syfte att få reda på medborgarnas uppfattning i centrala frågor som t ex demokrati, mänskliga rättigheter, dialog och kulturmöten. Bland de ibland något paradoxala resultaten återfinns t ex följande uppfattningar om demokrati och dialog:

• Stödet för demokratin som princip är väl utbrett i Sverige, samtidigt anger en tredjedel att det är bra med ett styre där experter och inte valda företrädare beslutar vad som är bäst för landet.
• 96 procent av befolkningen i Sverige tycker att det är viktigt med dialog och att människor från olika miljöer möts och samtalar med varandra – samtidigt framkommer att fyra av tio sällan pratar med människor med andra åsikter om viktiga frågor.
  

Inom projektet har man hittills också anordnat en s k dialogmässa för att mobilisera frivilligorganisationerna i ett framtida arbete med värdegrundsfrågor och dialog. Närmare 200 deltagare från drygt 100 organisationer medverkade i dialogmässan, där också Svenska ESF-rådet gavs tillfälle att informera om den nya Europeiska integrationsfonden. En ny webbplattform för intresserade organisationer har också etablerats – Dialogvärdegrund.nu, förvaltad av Ungdomsstyrelsen.

Kulturer i förändring…

Per Borgå, överläkare och psykiater med erfarenheter från arbete i bl a ett antal afrikanska länder, gav i sin föreläsning med rubriken Kultur, migration, psykisk hälsa en rad intressant infallsvinklar på frågor om bl a individens och samhällets/statens strategier i förhållande till kulturmöten och integration.

Något förenklat kan individens strategier kategoriseras som assimilering, integrering, isolering eller förstärkning av den ursprungliga/traditionella kulturen. På motsvarande sätt kan också samhällets/politikens respons på de nya invandrarna, deras förhållande till den egna/ursprungliga kulturen och deltagande/engagemang i det nya samhället kategoriseras:

• Assimilation, som innebär ett förnekande av den egna kulturen och ett deltagande i det nya samhället;
• Integrering, som innebär både ett bibehållande av den egna kulturen och ett deltagande;
• Isolering, dvs ett avståndstagande från både den egna kulturen och det omgivande samhället;
• Exotisering, som innebär ett stöd till den ”egna” kulturen (multikulturalism/mångfald ) men också ett lågt deltagande (segregation)
  

Öppenhet och dialog bör förvisso prägla mötet mellan invandraren och det mottagande samhället. Hindren för att åstadkomma detta kan finnas hos bägge parter: hos individen i form av trauman som kan ha uppstått före, under och efter migrationen/flykten, hos det mottagande samhället i form av diskriminering, byråkratisk rigiditet, illa anpassade politiska åtgärder etc.

Taha Barwany, idrotts- och ungdomsminister i den regionala kurdiska regeringen i Irak, gav en tankeväckande redogörelse för den unga kurdiska regionala regeringens arbete med att skapa ett modernare och mera demokratiskt samhälle. En rad problem finns förvisso – hög arbetslöshet, utvandring, bostadsbrist, brist på demokratiskt deltagande och demokratisk tradition, ojämlikhet och en starkt konservativ religiositet – men också en vilja att ta tillvara och sprida ”den goda moderniteten”, bl a som den förespråkas av de många kurder som efter Saddam Husseins fall kunnat återvända till sitt hemland.

Taha Barwany är själv ett utmärkt exempel på detta, efter många år som flykting i Sverige fullt svensktalande och nu med ett djupt engagemang i återuppbygganden och moderniseringen av landet, i synnerhet med fokus på den unga generationen. Barwany gav en rad exempel på hur man genom lagstiftning och inrättande av moderna demokratiska institutioner och lagar arbetar med dessa frågor; bland de organ som nu etableras är en ungdomsstyrelse och ett riksidrottsförbund efter svensk modell.

Barwanys närmaste medarbetare, Asos Shafeek gav i sitt fördjupningsseminarium ett ytterligare exempel – ett landsomfattande projekt riktat till den kurdiska ungdomen i syfte att öka det demokratiska deltagandet, bryta traditionella könsrollsmönster och få ungdomen att engagera sig i moderniseringen av landet. Ungdomshus, radiostationer, ungdomsledarutbildning och studiecirklar är några av inslagen i projektet som också syftar till en form av interkulturell dialog mellan det traditionella och moderna kurdiska samhället.

…och religionens återkomst

Religionen har under de senaste decennierna fått en allt mer betydelsefull roll i det sociala och politiska livet, både globalt och nationellt. Växande migrationsrörelser och därmed en ökad mångfald av kulturer och religioner innebär också ökade krav på åtgärder från samhällets sida för en bibehållen/stärkt social sammanhållning, för en interkulturell dialog men också för anpassningar inom t ex juridik, hälsa och socialmedicin. Dessa frågeställningar är också grunden för det omfattande projektet på teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, Religionen som samhällsfaktor     (finansierat av Vetenskapsrådet) som nyligen igångsatts, ett projekt där bl a frågor om migration, integration, värdegrund och religion har en central plats.

Valeris DeMarinis, professor i religionspsykologi och en av forskarna i projektet kunde i sin föreläsning Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt samhälle på ett övertygande sätt argumentera för sin tes – att religionen har en stor social och psykologisk betydelse, i synnerhet i ett mångkulturellt samhälle och i samband med migration/integration. Religionens många funktioner – bl a som trossystem och orienteringskarta, som meningsskapare och värderingssystem/värdegrund men också som rituellt stöd i centrala livssituationer/kriser – har på olika sätt och hos olika grupper i samhället fått ökad aktualitet.

I invandringssituationen kan dessa funktioner få särskilt stor betydelse, för identitet och självbild och för känslan av sammanhang. Därmed kan också religionen spela en viktig roll för den psykiska hälsan – både i en positiv och en negativ mening. I DeMarinis presentation (se rutan med presentationer) finns också ett gripande exempel på religionens positiva betydelse – men också på den roll som ett inkännande bemötande spelar för invandraren i konfrontationen med det nya landet.

Tradition möter modernitet…

Projektet Kom In har som framgått varit både initiativtagare och inspiratör till den aktuella konferensen. Projektledaren Lise-Lotte Gustafssons redovisning av projekterfarenheter och resultat kommenterades insiktsfullt av Olof Franck, docent i religionsfilosofi, som bl a påpekade nödvändigheten av att våga gå in i dialog med människor med andra (tros-)uppfattningar, trots risken att också själv påverkas; den tvärsäkre hör inget, den alltför tolerante ser inga gränser eller värden att upprätthålla. Vad som behövs, är en form av kulturella korridorer, där människor kan mötas och reflektera över egna och andras värderingar, samtidigt som det måste finnas en förståelse för att man inte utan problem kan lämna sitt tidigare värderingssystem innan man fått tillgång till  – och accepterat – ett nytt.

Ett praktiskt exempel från projektet Kom In presenterades av projektledaren Tove Österling-Wallner: ett pedagogiskt och till målgruppen sfi-elever anpassat material för en värdergrundsdialog. Materialet kommer framöver att genom spridningsprojekt göras tillgängligt för andra kommuner och intressenter; det torde också vara av intresse för användning i regeringens projekt om en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige.

…och islam Europa

Sveriges tidigare generalkonsul i Istanbul, Ingmar Karlsson har genom sitt arbete haft en unik inblick i Turkiet som ett land mellan Europa och den islamska världen. Han har också i en rad publikationer skrivit om islams möte med Europa, både i historisk tid och nutid.

Europas möte med islam har onekligen sett olika ut genom tiderna: från den blomstrande, toleranta och mycket progressiva muslimska kultur som utvecklades i Spanien (Al-Andalus) mellan 700- och 1400-talen och som t ex bidrog till att den grekiska/hellenistiska kulturen kunde överleva i Europa – till de öppet islamofoba stämningar som på sina håll finns idag i vissa länder i Europa och i USA.

Ingmar Karlssons bedömning är att den form av ”avpolitiserad” islam – euroislam – som numera har en stark förankring hos många muslimer i Europa också har goda möjligheter att fortleva som en religion bland andra i ett mångreligiöst och mångkulturellt Europa. En sådan religion ger också en grund för en social integration och en existentiell och religiös hemvist för de miljoner muslimer som idag lever i Europa.

Europeiska fonder och goda projektidéer

Doede Ackers från EU-kommissionens Generaldirektorat för rättvisa, frihet och säkerhet gav en överblick av aktuell europeisk policy inom asyl-, migrations- och integrationsområdena, kompletterad med en redovisning av befintliga finansiella instrument för medlemsstaternas utvecklingsarbete, dvs de s k SOLID-fonderna. En sammanfattning av Ackers föreläsning återfinns i presentationsrutan. En redogörelse för fonderna och deras svenska program gjordes därefter av företrädarna för de svenska fondmyndigheterna (Migrationsverket och Svenska ESF-rådet); en ytterligare fördjupning gavs i de olika seminarierna.

En europeisk koppling fanns naturligtvis också i presentation av det svenska projektet Home not Home inom ramen för det Europeiska året för interkulturell dialog. Ida Burén från Intercult introducerade ett av bidragen i det svenska projektet – en videofilm av den turkiska konstnären Selda Asal. Sverige har valt att i sitt projekt lägga fokus på Turkiet – intressant både som sekulär stat med islam som religion och som blivande medlemsstat.

Att tala med varandra med ömsesidig respekt fast man är olika

Riksdagsledamoten och tillika ledamoten i NTG-asyls och integrations referensgrupp, Elisabeth Svantesson, avslutade den både kunskaps- och idérika konferensen. I en elegant turnering till moderatorn, bad hon först denne att formulera om konferensens rubrik till mera lättbegriplig svenska. Resultatet återfinns i rubriken till detta avsnitt.

Svantesson underströk vikten av att de frågor som behandlades under konferensen nu får sin rättmätiga plats i den svenska integrationspolitiska debatten. Som ledamot i moderaternas integrationspolitiska arbetsgrupp har Svantesson också drivit dessa frågor och bl a betonat nödvändigheten av tydlighet vad gäller rättigheter och skyldigheter för nyanlända och vikten av att alla kan få del av den samhällsinformation – medborgarkunskap! – som är nödvändig för att kunna leva och verka som fullvärdig samhällsmedlem.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se