Kris vid EUs gränser skapar förnyad debatt om mottagande

Det gemensamma europeiska asylsystemet har aldrig kännts längre bort, sa en EU-parlamentariker under en debatt i parlamentet i oktober. Debatten handlade om de hundratal asylsökande och migranter som sökt sig till Europa och som transportets ut i öknen mellan Marocko och Algeriet, där de sedan lämnades utan tillräckligt med mat och vatten. 

Denna är bara en i raden av uppmärksammade händelser i samband med mottagandet av asylsökande och migranter under det senaste året. De förhållanden som rapporterats från de spanska enklaverna Ceuta och Melilla, den italienska ön Lampedusa och från Malta har gjort att en ny diskussion om medlemsstaternas asylpolitik i Europa tagit fart. Såväl EU-parlamentet som ett flertal människorättsorganisationer har efter att besökt gränsstationer och mottagandecenter i södra Europa kritiserat det sätt migranter och asylsökande tas emot och anklagat regeringarna för att skicka tillbaka människor utan att deras eventuella skyddsskäl blivit utredda. När de europeiska migrationsministrarna möttes i mitten av oktober fick delar av den ordinarie agendan, som skulle behandla de nya förslag som kommissionen presenterade i september, ställas åt sidan. Istället diskuterades behovet av att bekämpa illegal immigration och behovet av att utreda standarden på europeiska mottagandecenter.
Grekland varnas

EU-kommissionen genomför en uppföljning av hur länderna avser att implementera direktivet om mottagande av asylsökande som antogs 2003. Som ett resultat av uppföljningen gav kommissionen i slutet av oktober en varning till Grekland för att de inte mött den deadline som satts upp för rapportering av hur direktivet skall implementeras på nationell nivå. Grekland har tidvis varit under hård kritik för sitt asylmottagande, och nyligen har bland annat Amnesty kritiserat förhållandena under vilka asylsökande tas i förvar. Om Grekland inte hörsammar varningen från EU-kommissionen kan det resultera i en anmälan till domstolen, vilket i sin tur kan leda till böter.

Gemensamma problem, gemensamma lösningar?
Men vems är egentligen ansvaret för överfulla mottagandecenter med undermåliga förhållanden och begränsad eller ingen tillgång till asylprövning? De enskilda regeringarnas eller är det ett kollektivt ansvar för medlemsstaterna? Den spanska regeringen, såväl som den maltesiska och den italienska, menar att problem som uppstår vid mottagandet av människor som sökt sig till EU är europeiska och därför efterlyses europeiska lösningar. Malta har vid upprepade tillfällen bett om hjälp att ta emot migranter och asylsökande. Den senaste veckan hörsammades denna vädjan av Nederländerna och Tjeckien som åtagit sig att ta emot ett antal av de människor som anlänt till ön.

I EU-parlamentet i mitten av oktober sade kommissionären för frihet, säkerhet och rättvisa, Franco Frattini, att Europa behöver en gemensam politik. Han påpekade att ett mottagande över hela Europa, byggt på grundläggande rättigheter, är beroende av att EU-länderna delar på ansvaret. Franco Frattini påpekade emellertid att den typ av vidarebosättning som sker mellan Malta och Nederländerna, om än ett bevis på solidaritet länderna emellan, inte löser grundproblemet, det vill säga så kallad illegal migration. För detta krävs andra medel, exempelvis återtagandeavtal där länder binder sig för att ta tillbaka migranter som kommer från det egna landet. Ett sådant återtagandeavtal slöts nyligen med Ryssland och kommissionen hoppas att inom en snar framtid kunna sluta avtal även med Marocko, Algeriet och Ukraina, alla länder från vilka många migranter och asylsökande kommer.

Under hösten förväntas nya förslag på gemensamma lösningar som rör både ekonomiskt och praktiskt ansvar, både från kommissionen och medlemsstaterna. Mottagande och kampen mot illegal migration kommer att stå högt på agendan både när migrationsministrarna möts i början av december och när stats- och regeringscheferna i det Europeiska rådet träffas senare under samma månad.