Svensk asylpolitik

NTG-asyl & integration bevakar asylfrågor främst från ett mottagande- och integrationsperspektiv och med ett europeiskt fokus. Mer information om dessa områden hittas i vänsterspalten. Nedan finns information om de viktigaste asylpolitiska ramarna och förslagen vad gäller asylprövning. För kontinuerlig information och analys om svensk asylprövning hänvisas emellertid till Migrationsverket, Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, Amnesty eller Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR).

Flyktingpolitiken
Den svenska flyktingpolitiken ska utöver att ta emot asylsökande och pröva asylansökningar bedriva samarbete inom FN och andra internationella organisationer för att motverka och lösa konflikter som leder till att människor drivs på flykt. Sverige skall bedriva opinion för att länder tar ett gemensamt ansvar för världens flyktingproblem och utformar en flyktingpolitik i enlighet med internationella konventioner. Sverige skall också hjälpa personer som frivilligt vill lämna Sverige och bosätta sig i sina hemländer eller i något annat land.

Kvotflyktingar och vidarebosättning
Sverige är ett av de femtontal länder i världen som årligen tar emot kvotflyktingar. Kvotflyktingarna kommer ofta direkt från flyktingläger och tas ut av FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Årligen tar Sverige emot mellan 1000 och 1800 kvotflyktingar. Migrationsverket tilldelas ekonomiska medel för transporten av dessa.


Ny regering - ett nytt asyl- och integrationspolitiskt landskap? (november 2006)
Den nya svenska regeringen med de fyra allianspartierna har föreslagit en rad åtgärder som påverkar asyl- och integrationspolitiken på både kort och lång sikt. Nedläggningarna av Integrationsverket, av den integrationspolitiska kommittén och av Arbetslivsinstitutet är tydliga signaler om förändringar – i vilken riktning är dock än så länge oklart. Ett nytt gemensamt asyl- och/eller integrationspolitiskt program har hittills ej presenterats. I budgetpropositionen finns ett antal förslag som inte omedelbart kan bedömas som nyskapande: subventioner för arbetsgivare vid anställning av invandrare, bättre svenskundervisning, effektivare bedömning och komplettering av invandrares tidigare utbildning/yrkeskunskaper och skärpt diskrimineringslagstiftning. En genomgripande översyn av integrationspolitiken och dess instrument/organisering har emellertid aviserats, något som kopplat till regeringens ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska reformer kan öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten för personer med utländsk bakgrund.