Samsyn bland medlemsstaterna under första ministermötet om Stockholmsprogrammet

Den 15-17 juli träffades EU:s migrationsministrar och EU-kommissionen för att inleda diskussionen om det kommande Stockholmsprogrammet som ska staka ut vägen för bl a asyl- och migrationspolitiken för de kommande fem åren. Det informella ministermötet var ett första tillfälle att utbyta synpunkter på det utkast till det förslag som kommissionen presenterade i juni.

Det råder stor samsyn bland medlemsstaterna om att kommissionens förslag till Stockholmsprogram utgör en god utgångspunkt för det kommande arbetet enligt migrationsminister Tobias Billström under den avslutande presskonferensen. Enligt Billström råder det även stor samsyn om att det praktiska samarbetet måste förstärkas, att asylsökande måste behandlas lika i alla medlemsstater och att ett gemensamt asylsystem måste vara inrättat senast 2012.

Vi utgår inte från noll när det gäller att skapa ett gemensamt asylsystem, mycket har redan gjorts, underströk Jacques Barrot, kommissionens vice ordförande och ansvarig kommissionär för asyl- och migrationspolitiken. Barrot framhöll också att den oro han tidigare känt inför att den pågående ekonomiska krisen skulle leda till att vissa medlemsstater skulle omvärdera sina åtaganden, nu var borta.

Ett starkare FRONTEX och tillgång till asylsystemet

Under diskussionerna om Stockholmsprogrammet efterlyste alla närvarande medlemsstater ett starkare FRONTEX och ett ökat samarbete med tredje länder, uppgav Billström under presskonferensen. Billström exemplifierade detta genom att berätta om FRONTEX:s samarbete med Turkiet i syfte att förhindra illegala gränsövergångar till Grekand. Billström nämnde även behovet av återtagandeavtal och utarbetandet av ett system för att registrera in- och utresor och på så sätt undvika att s k visumavhoppare blir kvar i unionen.

På presskonferensens frågestund ställdes frågan om hur människor i behov av skydd ska kunna ta sig till Europa om gränskontrollerna förstärks – utan att behöva förlita sig på smugglare. Enligt Billström måste det råda en balans mellan gränskontroller och inresemöjligheter till Europa. Det råder ej fri invandring och därför behövs gränskontroller och åtgärder mot smuggling, samtidigt som personer som är i behov av skydd måste få möjlighet till sådant skydd enligt Billström.

- Att utveckla vidarebosättningsprogram i flyktingläger i tredje land för personer som uppfyller krav för skydd är en prioriterad fråga ansåg Billström. Det måste finnas en gemensam strategi för att visa solidaritet med andra medlemsstater och med tredje land.

- Vi måste göra det lättare för personer i behov av skydd att få tillgång till asylsystemet framhöll Barrot. Detta kan man göra med mottagningskontor i tredje land, exempelvis i södra delarna av Medelhavet, så att asylsökande inte behöver gå via människosmugglare för att ta sig över havet för att få sin ansökan handlagd.

Barrot har även i tidigare sammanhang nämnt just upprättandet av asylkontor i afrikanska länder som en möjlig åtgärd. Flyktingorganisationen ECRE är i ett uttalande i juni 2009 mycket kritisk till EU-kommissionens förslag om kontor i exempelvis Libyen. EU får inte flytta över ansvaret för flyktingars skydd på afrikanska länder, särskilt inte länder som kontinuerligt bryter mot de mänskliga rättigheterna som t ex Libyen, enligt ECRE. Om EU på allvar vill minska antalet människor som varje år omkommer i Medelhavet när de försöker ta sig till Europa måste man göra det möjligt för flyktingar att på ett säkert sätt få tillgång till skydd, exempelvis genom att lyfta visumkravet för vissa nationaliteter, erbjuda humanitära visum och vidarebosätta fler flyktingar, skriver ECRE uttalandet.

Uppgifterna om att Italien återsänder flyktingar till Libyen utan att pröva deras asylansökningar påtalades av en journalist på presskonferensen. Bland annat UNHCR har efter att ha intervjuat personer som skickats till Libyen kritiserat Italien för att bryta mot flyktingkonventionen. Även ECRE har kritiserat EU för att stå passiva när någon av medlemsländerna bryter mot internationella åtaganden. Billström svarade att ministermötet inte behandlat enskilda frågor och att det är kommissionens uppgift att se till att de direktiv som redan antagits efterlevs.
Kommissionen har kontaktat den italienska regeringen brevledes för att informera sig om omständigheterna kring händelserna, uppgav Barrot.

Oklart intresse för vidarebosättning

Barrot meddelade vidare att kommissionen i en näraliggande framtid kommer att presentera ett pilotprojekt rörande vidarebosättning från Malta, som är en av medlemsstaterna med ett högt invandringstryck. Projektet innebär att maltesiska myndigheter väljer ut potentiella flyktingar för vidarebosättning till ett annat europeiskt land. Projektet ska vara frivilligt att delta i och bygger således på medlemsstaternas intresse. Under september - oktober kommer kommissionen att föreslå ett vidarebosättningsprogram med ekonomiskt stöd till de medlemsstater som vill ta emot flyktingar. Några siffror om hur många flyktingar som kan vara aktuella för vidarebosättning eller vilket intresse som finns bland medlemsstaterna att ta emot flyktingar kunde inte Barrot uppge. Vi befinner oss i början av ett samråd med medlemsstaterna enligt Barrot.

För Sveriges del framhöll Tobias Billström att ett eventuellt beslut om att ta emot flyktingar från exempelvis Malta endast kan fattas av Migrationsverket inom ramarna för det befintliga system för vidarebosättning av kvotflyktingar som Sverige har.

Under presskonferensen framkom att USA accepterat att vidarebosätta ett antal flyktingar från Malta. Detta efter att Malta vänt sig bilateralt till länder utanför EU.

Migration och utveckling

På informella ministerråd tas inga beslut, däremot skickas impulser till kommissionen att ta hänsyn till rådets arbete med att ta fram förslagen till konkret lagstiftning. Enligt Billström gav rådet en tydlig signal om att man inom ramarna för Stockholmsprogrammet vill se en starkare koppling mellan EU:s migrations- och utvecklingspolitik. Det krävs ett nära samarbete med migranternas ursprungsländer och transitländerna, en långsiktig dialog ska upprättas där fokus är på partnerskap enligt Billström.

Under hösten kommer diskussionerna om Stockholmsprogrammet att fortsätta för att programmet slutligen ska antas av stats- och regeringscheferna i december 2009. Nästa ministermöte äger rum den 23 oktober 2009.

Emma Cars, emma_cars@hotmail.com