En konstitution för Europa

Den 18 juni 2004 enades stats- och regeringscheferna om ett gemensamt förslag till grundlag för EU. Innan konstitutionen kunde träda i kraft måste den emellertid ratificeras av alla EU:s medlemsstater. Flertalet av dessa har ratificerat fördraget genom sina nationella parlament, men när Nederländerna och Frankrike höll folkomröstningar under 2005 röstades förslaget ned och konstitutionen lades på is. Diskussioner förs nu emellertid om att ta processen vidare genom ett så kallat "minifördrag". 

Resultatet av förhandlingarna ger dock ökade förutsättningar för medlemsstaterna som vill gå i förväg med samarbetet, något som exempelvis Frankrike ställde sig positivt till. Således innebär förslaget till grundlag att flexibiliteten i samarbetet ökar eftersom integrationen kan ske i olika takt. Men det innebär samtidigt att enhetligheten i politiken minskar. En enhetlighet som både framtidskonventets och unionens representanter, såväl som mångamänniskorätts- organisationer, framhävt som viktig för det fortsatta samarbetet inom migrations- och asylområdet. Enhetligheten skulle skapa en mer rättssäker miljö för flyktingar, med lika villkor i alla länder, samt en tydligare ansvarsfördelning medlemsstaterna emellan.