Migrationsverket redovisar och föreslår – låg prioritering av organiserad sysselsättning?

Den s k organiserade sysselsättningen för asylsökande får ytterst ringa uppmärksamhet i två aktuella skrivelser till regeringen från Migrationsverket – Årsredovisning 2006 respektive Budgetunderlag 2008 – 2010.  Trots att verket tidigare – 2005 och 2006 – aviserat omfattande satsningar på den organiserade sysselsättningen/verksamheten, redovisar man nu varken förbättrade resultat eller gör kritiska analyser av verksamheten i förhållande till de höga målsättningar som då lades fast.

Allt lägre deltagande – trots högt uppsatta mål

I Årsredovisningen behandlas den organiserade sysselsättningen utifrån regeringens återrapporteringskrav, dock utan kommentar eller analys av utfallet i förhållande till de tidigare uppsatta målen. Av totalt 12 600 inskrivna asylsökande arbetade 301 personer, 408 var i praktik, knappt 3 000 läste sfi och 355 deltog i återvändanderelaterad utbildning, dvs totalt deltog drygt 5 000 personer, eller omkring 40 procent, i någon form av organiserad sysselsättning. Den målsättning som lades fast i Migrationsverkets rapport Organiserad verksamhet blir enhetlig sysselsättning från år 2005 var 75 procents deltagande. Som lägst under året deltog 35 procent i den organiserade sysselsättningen, dvs 40 procentenheter under det angivna målet.

Stora skillnader i kostnader för ABO respektive  EBO

I Årsredovisningen framgår att skillnaderna mellan kostnaderna för asylsökande i s k anläggningsboende (ABO)  respektive eget boende (EBO) är betydande. Dygnskostnaden (utgifter per inskriven och dygn, inkluderande alla Migrationsverkets kostnader) var under 2006 288 kronor för ABO och 156 kronor för EBO. Dygnskostnaden i förvar, dvs för vissa asylsökande som skall utvisas, uppgick till 4 699 kronor. Den organiserade sysselsättningens andel av dygnskostnaden var närmast marginell, sex procent. Den genomsnittliga dygnskostnaden (exklusive förvar) har ökat under de senaste åren, 240 kronor 2004, 251 kronor 2005 och 256 kronor per dygn 2006. Det bör noteras att dagersättningen till den asylsökande, 71 kronor per dag (61 kronor för sammanboende, 37 -50 kronor för barn beroende på antalet) varit oförändrat sedan 1994.

Utveckling av introduktionen – en sammanhållen process?

Enligt den centrala Överenskommelsen mellan ett antal myndigheter och Sveriges kommuner och landsting skall Migrationsverket ansvara för en kartläggning av de asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. I Årsredovisningen framställs detta på följande sätt ”Vid inskrivning på Migrationsverkets mottagningsenheter gör personalen en kartläggning där den asylsökande får redogöra för tidigare yrkesbakgrund och skolgång.” Arbetsförmedlingen, som enligt Överenskommelsen skall medverka i denna tidiga kartläggning, kommer dock enligt Årsredovisningen in i ett betydligt senare skede: ”När en person får permanent uppehållstillstånd genomför verkets mottagningspersonal ett samtal med honom eller henne och då finns det möjlighet att få medverkan från den lokala arbetsförmedlingen. Representanten därifrån kan lämna information om det dagsaktuella behovet av arbetskraft och andra viktiga uppgifter.”

Europeiskt samarbete allt viktigare

Både i Årsredovisningen och Budgetunderlag 2008 – 2010  understryks vikten av det europeiska samarbetet på asylområdet. Verket deltar också i ett antal aktiviteter på EU-nivå, bland annat i den fortlöpande generaldirektörskonferensen (GDISC, General Directors Immigrations Service Conference). Man är vidare engagerad i nätverket ENARO (European Network of Asylum Reception Organisations). I nätverket deltar migrationsmyndigheterna i Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckien och Ungern. Nätverkets syfte är att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan medarbetare som arbetar med mottagning av asylsökande.  

Tyvärr uppfattar dock Migrationsverket nyttan av dessa och liknande fora för erfarenhetsutbyte något ensidigt: ”Den internationella verksamheten har avsevärd strategisk betydelse för Migrationsverkets arbete. Genom vårt engagemang i och samarbete med EU:s organ och andra internationella organisationer kan Migrationsverket påverka utvecklingen på migrationsområdet såväl när det gäller inriktningen som förhållningssättet.”

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se