More of the same? Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration

I ett av de många utspelen inför presentationen av den nya budgetpropositionen redovisade integrationsminister Nymanko Sabuni och finansminister Anders Borg ett omfattande åtgärdspaket för en, som det heter, ”snabbare integration”. Den tidigare aviserade sammanhållna integrationspolitiska strategin, som först skulle presenteras i budgetpropositionen 2007 och sedan i vårbudgeten 2008 finns nu också sammanfattad i en regeringsskrivelse.

Åtgärdspaketet innehåller i huvudsak förstärkning och vidareutveckling av ett stort antal befintliga insatser för nyanlända invandrare: ett större utbud av kompletterande högskoleutbildningar för invandrare med utländska examina (främst inom hälso- och sjukvård), utökad validering av yrkeskompetens, förbättrad sfi-undervisning och s k etableringssamtal på arbetsförmedlingen. En intressant försöksverksamhet som ges ytterligare medel är de s k nystartskontoren, dvs en sammanläggning av flera myndigheters verksamhet under ett gemensamt tak (af, Försäkringskassan, Skatteverket) i syfte att effektivisera bl a nyanländas/invandrares arbetsmarknads-/företagsetablering. Särskilda medel skall också avsättas för en förbättrad uppföljning och utvärdering av de integrationspolitiska åtgärderna (dvs det uppdrag som tidigare åvilade Integrationsverket).

Nyheter eller mer av samma?

Som en nyhet kan också betecknas att de integrationspolitiska målen, förutom lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, nu också fullt ut skall innefatta skyldigheter för den enskilde individen (dock oklart vilka). Regeringens redan påbörjade arbete med att utveckla en dialog för en förstärkt gemensam värdegrund ingår också i strategin, och kan ses som ett nytt, intressant inslag i svensk integrationspolitik.

Regeringens nya integrationspolitiska strategi presenteras i en kortfattad och väl sammanhållen skrivelse (Skr. 2008/09:24) som ger en god bild av bakgrund och nuläge vad gäller politikområdet. I skrivelsen presenteras också de insatser som återfinns i budgetpropositionen och som till stora delar bygger vidare på redan befintlig åtgärdsarsenal.

Fokus på arbete men också en gemensam värdegrund

I regeringens skrivelse anges följande områden som prioriterade under mandatperioden

• ett effektivt system för mottagande och introduktion för
  nyanlända,
• fler i arbete och fler företagare,
• bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan,
• bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna,
• en effektiv bekämpning av diskriminering,
• en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap,
• en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en
  tilltagande mångfald. 

Regeringen bedömer att dessa inriktningar i huvudsak kan och bör förverkligas inom ramen för generella insatserna för bl a ökat utbud och efterfrågan på arbetskraft samt genom en bättre kvalitet i utbildningssystemet.

Särskilda integrationsinriktade insatser föreslås vid behov och då endast under introduktionsperioden. Arbetslinjen gäller under introduktionen, men också redan under asylmottagandet, något som också regeringens två aktuella utredningar om introduktionen respektive mottagandet kraftigt understryker (Egenansvar med professionellt stöd  och Översyn av mottagandet av asylsökande).

Tankeväckande är de försiktiga skrivningarna om mångfald: ”Även om mångfalden i det stora hela är en positiv förändring i samhället, kommer inte alla uttryck för den att vara det. Möten mellan olika värderingssystem innebär också fler potentiella konfliktsituationer. Anpassning av offentliga verksamheter till denna mer komplexa miljö samt säkrandet av social sammanhållning i en befolkning som präglas av etnisk och religiös mångfald kommer att vara strategiska utmaningar för den offentliga sektorn under de kommande åren.”

I strategin och åtgärdsarsenalen ingår också den tidigare aviserade satsningen på en förstärkt gemensam värdegrund, som i budgetpropositionen dock endast får blygsamma sex miljoner kronor mellan åren 2009 och 2011.

Åtgärdspaketet…

De viktigaste satsningarna i regeringens budgetförslag är:

• 920 miljoner kronor per år från och med 2010 satsas på att reformera mottagandet av nyanlända. Ett system utvecklas som ger individen ett utökat ansvar och som stärker incitamenten för en snabb arbetsmarknadsetablering - både för individen själv och för dem som anordnar introduktionsinsatser.
• 51 miljoner kronor per år tillförs för kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker under perioden 2009-2011. Individens möjligheter på arbetsmarknaden förbättras genom att utländska examina relateras till svenska krav och förhållanden och det blir lättare för arbetsgivare att bedöma individens kompetens.
• 15 miljoner kronor avsätts för validering under 2009-2010. Validering av utländsk yrkeskompetens bidrar till snabbare inträde på arbetsmarknaden och underlättar val av relevanta kompletterande utbildningar.
• Etableringssamtal införs. En försöksverksamhet med kvalificerad rådgivning och stöd för nyanlända på arbetsförmedlingen inleds. Syftet är att informera tidigt efter uppehållstillstånd om var i landet det finns efterfrågan på den kompetens som den nyanlände har för att påskynda arbetsmarknadsetableringen.
• Diskriminering ska bekämpas. Den nya diskrimineringslagen och sammanslagningen av ombudsmännen förstärker förutsättningarna för ett mer effektivt arbete mot diskriminering avsevärt. Regeringen anser att det ska kosta att diskriminera och inför därför så kallad diskrimineringsersättning.
• Organiserad vidareflyttning från kommuner med ett högt mottagande till kommuner med tillgång till god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd ska underlättas och stödjas. Utgångspunkten är att individen har frihet att välja sin bostadsort men ska få fler valmöjligheter och bra förutsättningar att få tillgång till introduktionsinsatser som kan leda till arbete, egen försörjning och bra livskvalitet.
• Uppföljning och utvärdering. För att säkerställa att de offentliga insatserna når ut och får effekt föreslår regeringen att sammanlagt 12 miljoner kronor under 2009-2011 avsätts för uppföljningar och utvärderingar av integrationspolitiken på lokal och nationell nivå.
•  SFI-lyftet genomförs. Det övergripande målet för sfi och målen för de olika studievägarna konkretiseras. Nationella slutprov för sfi införs. 61 miljoner kronor har avsatts för att lyfta sfi-lärarnas kompetens. Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera sfi och skolinspektionen för bland annat sfi förstärks.
•  En försöksverksamhet med nystartskontor startas i ett antal kommuner. Nystartskontoren ska samordna flera myndigheters verksamhet och erbjuda vägledning och stöd till människor för att de lättare ska komma in på arbetsmarknaden, genom att till exempel starta eget företag, hitta en lärlingsplats eller en utbildning.
• Dialog med idéburna organisationer om integration. Regeringen avser att genomföra en dialog med frivilligsektorn för att förstärka dess möjligheter att bidra till integrationen med särskilt fokus på introduktionen.
• Sex miljoner kronor om året avsätts för verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans.
• Sex miljoner kronor avsätts för regeringens initiativ till dialog om förstärkt gemensam värdegrund mellan åren 2009 och 2011. Invånare i Sverige, oavsett bakgrund, ska ges möjligheter att delta i en dialog om förstärkt gemensam värdegrund. Dialogen utgår från frågor om mänskliga rättigheter och hur vi uppnår en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar, som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för.

…och vad som saknas

Även om flera av satsningarna är en vidareutveckling eller utbyggnad av befintliga insatser, finns här ett antal viktiga, väl motiverade åtgärder. Strategin, och regeringens politik i stort, innebär också att den generella ekonomiska politiken – avregleringar, skattesänkningar etc – skall ge dynamiska effekter som ökar både arbetskraftsutbud och efterfrågan, något som på sikt kan vara verkningsfullare för egenförsörjning och integration än specifikt ”integrationspolitiska” åtgärdsprogram.

Ett intressant exempel, om än i det lilla, är den möjlighet som kommer att finnas för en person vars asylansökan avslagits. Under vissa förutsättningar skall denne kunna beviljas uppehållstillstånd för arbete utan att han eller hon först behöver lämna landet.  Andelen asylsökande registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem med arbete (i den formella ekonomin) kan förväntas öka – och därmed egenförsörjningsgraden.

En mera genomtänkt europisk dimension eller referenser till motsvarande strategiska dokument på EU-nivå saknas nästan helt i skrivelsen. Endast i ett fall finns en hänvisning till de många EU-program som berör de aktuella politikområdena: särskilda satsningar på att bekämpa utanförskapet i storstäderna skall ske med hjälp av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). I övrigt söker man förgäves efter en redovisning av hur de relativt omfattande resurserna för utvecklingsverksamhet från EU skall användas och tillpassas den nationella strategin, något som är regel i de flesta andra medlemsstater.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se