Ny introduktion för invandrare till Sverige - egenansvar och privata lotsar

Regeringens utredning om introduktion av flyktingar och andra nyanlända - Egenansvar med professionellt stöd - presenterades nyligen av utredaren Monica Werenfels-Röttorp. Utredarens uppdrag var att se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av mottagande och andra insatser för flyktingar och vissa andra nyanlända invandrare. En utgångspunkt för arbetet har varit att stärka de olika aktörernas, inklusive de nyanlända invandrarnas, incitament för en effektiv integration på arbetsmarknaden.  Utredaren föreslår också att en ny ”aktör” tillskapas, en s k introduktionslots (ett företag eller en organisation), som tillsammans med den nyanlände skall ansvara för etableringen på arbetsmarknaden. En lag om introduktion av nyanlända skall införas, liksom en ”plikt” för kommunerna att ta emot flyktingar.

 

Egenansvar…

Den nyanlände skall ta ett ökat ansvar för sin etablering i Sverige. Det är ett av huvudbudskapen i utredningen. Samtidigt skall vederbörande få ett särskilt stöd för introduktionen av den s k lotsen, en funktion som i första hand skall tillhandahållas av privata företag. Lotsföretagen upphandlas av staten (enligt utrednings förslag Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen, som också auktoriserar företagen).  Länsstyrelsen föreslås utöva tillsyn över verksamheten. Lotsföretagen erhåller ersättning för uppdraget i förhållande till prestation, dvs ersättningen till lotsföretaget utbetalas i tre etapper, varav den sista i samband med att den nyanlände har erhållit arbete eller utbildning. Modellen påminner om den som sedan 1990-talet funnits inom arbetsförmedling och rehabilitering i bl a Australien och Nya Zeeland (och i flera delstater i USA).

…och fritt val

Modellen för individens val av anordnare av svenskundervisning (sfi) respektive samhällskunskap påminner också om systemen i de anglosaxiska länderna: den nyanlände erhåller en ”sfi”- respektive ”samhällskunskapspeng” och skall därmed fritt kunna välja anordnare. Det övergripande ansvaret för båda dessa verksamheter skall åvila kommunen.

Den nyanlände skall också fritt kunna välja lots från en s k lotsbank. Modellen bygger på regeringens tidigare förslag Lagen om valfrihet som innebär att kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet kan överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren.

Effektivitet genom konkurrens…

Utredaren poängterar vikten av att lotsverksamheten drivs av privata företag som konkurrerar på en marknad, något som skall säkerställa hög kvalitet och effektivitet.
De stora olikheterna mellan kommunernas system för introduktion skall härigenom minska; genom lotsarna etableras en ny, enhetlig profession med specialkompetens och med ett tydligt mandat och ett resultatinriktat arbetssätt, enligt utredaren.

…och statligt huvudansvar

Samtidigt övergår huvudansvaret för introduktionen från kommunen till staten enligt utredningsförslaget. En ny lag skall reglera verksamheten och det nya bidragssystemet med introduktionsersättning och bostadsersättning, som ingår i förslaget. Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen föreslås som de myndigheter som upphandlar och erbjuder lotsarna till den nyanlände; lotsarna rapporterar till någon av dessa myndigheter som också auktoriserar lotsföretaget och följer upp verksamheten.

Utredaren för här ett intressant resonemang om för-  respektive nackdelar med att förlägga ansvaret till någon av dessa myndigheter. NTG-asyl & integration har utifrån projekterfarenheter och goda exempel poängterat nödvändigheten av att se asylmottagande och introduktion som en sammanhållen process; utredaren har också analyserat de s k snittytorna mellan asyltiden, introduktionstiden och normaliseringstiden och poängterar vikten av att integrationsåtgärder vidtas redan under asyltiden. Enligt utredaren bör lotsen med andra ord kunna engageras redan under den, för många asylsökande, mycket långa väntetiden och därmed kunna påskynda en framtida integration på arbetsmarknaden – en viktig propå till regeringens aktuella utredning om asylmottagandet!

Utredaren berör också den kontroversiella frågan om bosättning av nyanlända, men föreslår endast en ”plikt” för kommunerna att ta emot flyktingar – inget tvång för den enskilde att bosätta sig i kommuner med bostäder/arbete.

Obligatorisk samhällskunskap

Samhällskunskap/-orientering, som nu är skild från sfi, föreslås bli obligatorisk och tillhandahållas av den kommunala skolorganisationen. En särskild kursplan skall upprättas av Skolverket och bör enligt utredaren innehålla inslag om det nya landets lagar, seder och bruk och därmed stärka tillhörigheten till det nya landet. Kursen skall ej betygsättas men närvarointyg skall utfärdas. Förslaget har flera likheter med de ambitiösa verksamheter med medborgarkunskap som NTG-asyl och integration tidigare rapporterat om i andra medlemsstater. Utredaren poängterar att samhällsinformation/ medborgarkunskap bör vara ett viktigt inslag också under asyltiden.

En komplex verksamhet…

Introduktionen av nyanlända innefattar ett stort antal insatser – allt från t ex sfi-undervisning, validering och praktik till arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassad sjukvård – och ett stort antal aktörer: kommuner och landsting, länsstyrelser, arbetsförmedlingar, utbildningsanordnare, praktikanskaffare, arbetsgivare och frivilligorganisationer.

Ett av de stora problemen i verksamheten har tidigare ansetts vara bristen på samordning och samverkan. Arbetsförmedlingens roll i introduktionen har också diskuterats. Vad gäller den första frågan finns naturligtvis en förhoppning att de framtida lotsarna skall kunna erbjuda de nyanlända en bättre samordnad introduktion. Något mandat för att samordna insatserna har lotsarna dock ej; utredaren antyder försiktigtvis att ”överenskommelser”, motsvarande de tidigare centrala, regionala och lokala överenskommelserna, mellan de olika aktörerna, kan behövas: ”Jag utgår från att de överenskommelser det kan finnas behov av även kommer att tecknas framledes”.

Arbetsförmedlingen bör, enligt utredaren, tillföras särskilda resurser för arbetet med nyanlända. Tydligare instruktioner, fler säråtgärder och ansvar för anskaffandet av praktikplatser är ytterligare förslag som berör arbetsförmedlingen.

…i ett snårigt integrationspolitiskt landskap

Introduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare har de senaste decennierna, tillsammans med svenskundervisningen för invandrare, varit en av mest kritiserade och omdebatterade samhällsfunktionerna i Sverige. Utredningarna, forskningsrapporterna och synpunkterna på området har varit talrika, och i den av NTG-asyl & integration initierade studien Talking about integration . Discourses, alliances and theories on labour market integration in Sweden, påpekar författarna: ”If we gathered up all statements made in Sweden about labour market integration
over the last ten years, the amount and width in content would be enormous.
If the relevant backdrop of the broader integration debate was to be
included, the volume would be even bigger.”

Utredaren har tagit ett ambitiöst grepp om en komplex fråga. Tidigare utredningar apostroferas, liksom den av NTG-asyl & integration utgivna rapporten Introduktion och integration av nyanlända flyktingar och invandrare. Utredningar, granskningar, resultat och bristområden. Den omfattande europeiska diskussionen om integrationspolitik refereras och åtskilliga goda exempel från EU-finansierad utvecklingsverksamhet redovisas. 

Något egentligt systemskifte ligger måhända inte i utredningens förslag. Snarare förlitar sig man sig på att en injektion från den privata sektorn – lotsarna – skall förbättra och effektivisera introduktionen av nyanlända. Kopplad till den av regeringen aviserade sammanhållna integrationspolitiska strategin (som skall presenteras i samband med budgetpropositionen hösten 2008) och de mera generella ekonomiska och sysselsättningspolitiska reformer som genomförts/aviserats, blir det intressant att på sikt utvärdera resultat och effekter av ett eventuellt nytt introduktionssystem. Jämförelser och benchmarking med andra medlemsstaters system och policies – bl a inom ramen för den framväxande gemensamma europeiska integrationspolitiken – blir förvisso också aktuella.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se