Medborgarutbildning och integration – i Sverige och i Storbritannien

Folkpartiets nyligen tillsatta integrationspolitiska arbetsgrupp (under ledning av integrationsminister Nyamko Sabuni)  har öppnat för ett s k samråd i partiet om integration av invandrare med fokus på bl a medborgarskapsfrågor. Till de redan i media omdiskuterade förslagen från arbetsgruppen hör avskaffandet av rätten till befrielse för elever i grundskolan från vissa undervisningsinslag på religiösa och kulturella grunder. Ett annat förslag gäller samhällsinformations-/medborgarkurser för nyanlända invandrare respektive för erhållande av svenskt medborgarskap.

Långt mer utvecklade tankegångar och åtgärder i samma riktning vad gäller nyanlända invandrare och villkor för medborgarskap återfinns i Storbritannien, där inrikesministern Jacqui Smith nyligen presenterade en s k grönbok, The path to citizenship, Next steps to reform the immigration system (februari 2008). Grönboken innehåller en rad förslag om skärpta krav på kunskaper i engelska och  s k medborgarkunskaper, både vad gäller nyanlända invandrare och invandrare som avser att söka brittiskt medborgarskap. Accepterande av och trohet gentemot de ”brittiska grundvärdena” utgör en viktig komponent i den nya integrationspolitiken.

Medborgarskap för ett öppet samhälle

Folkpartiets rapport Medborgarskap för ett öppet samhälle är ett led i ett nyligen påbörjat arbete inom partiet för att utveckla och förbättra integrationspolitiken. Andra områden som kommer att behandlas fram till partiets landsmöte 2009 är bl a arbete och boende. Många av de tankar som förs fram i den nu aktuella rapporten påminner om de åtgärder som redan genomförts i en rad andra medlemsstater, i synnerhet vad gäller samhällsinformation och s k medborgarkunskap för nyanlända. Kunskapskontroller och ceremonier vid erhållande av medborgarskap föreslås, och frågor om rättigheter, skyldigheter och anammande av en gemensam värdegrund förs fram i rapporten som nödvändiga för en bättre integration av invandrare. Förslaget om medborgarkurser för nyanlända är aktuellt i samband med att en ny introduktionsutbildning skall utvecklas; tidigare innehöll svenskundervisningen för invandrare (sfi) också inslag av samhällsinformation, något som nu är ett icke-reglerat åtagande för kommunerna.

En rad andra förslag redovisas i rapporten: samhällskontrakt för medborgarskap, kunskaper i andra språk som merit vid tillsättandet av tjänster i offentlig verksamhet och avidentifiering av ansökningshandlingar. Till de mera omdebatterade förslagen hör avskaffandet av rätten till dispens från viss undervisning i skolan på grund av religiösa eller kulturella skäl. Hittills har det i huvudsak handlat om elever med muslimsk bakgrund som kunnat befrias från undervisning i t ex religion, sex och samlevnad och gymnastik.

Att förtjäna att få stanna – medborgarskap på prov

Det nu föreslagna brittiska systemet – The path to citizenship –  för en ny migrations- och medborgarskapspolitik är främst inriktat på hur invandrare av olika kategorier kan erhålla brittiskt medborgarskap. Tre kategorier av invandrare identifieras: (hög)utbildade arbetskraftsinvandrare, familjeåterföreningsfall och flyktingar/skyddsbehövande. För dessa grupper skall tre slag av uppehållstillstånd finnas: temporärt uppehållstillstånd (två till fem år), medborgarskap på prov (ett till tre år) och brittiskt medborgarskap (permanent uppehållstillstånd). Vägen till det brittiska medborgarskapet skall – under prövotiden – gå via dokumenterade kunskaper i engelska, självförsörjning, laglydigt leverne och acceptans av ”the British way of life” och de specifika brittiska värdena (aktivt medborgarskap).

Olika välfärdstjänster och bidragssystem skall, enligt förslaget, göras successivt tillgängliga för de nyanlända; även här ”förtjänar” man efterhand rätten till t ex viss utbildning eller hälso- och sjukvård.

Aktivt medborgarskap i Storbritannien…

Genom ett s k aktivt medborgarskap skall man enligt det brittiska förslaget kunna skynda på processen mot ett medborgarskap. Man vill visserligen inte alltför detaljerat redovisa tänkbara ”medborgerliga aktiviteter”, men ger ändå några exempel: frivilligarbete i en ”auktoriserad” organisation, praktik hos arbetsgivare eller olika former av föreningsaktiviteter. Särskilda referenter skall skriftligen intyga den sökandes insatser och goda vandel; osant intygande kan leda till fängelse i upp till tre månader. Snabb språkinlärning, godkända medborgarkunskapstest etc skall kunna ge extra poäng och påskynda processen vid ansökan om medborgarskap.

…och i Sverige

Enligt Folkpartiets rapport skall den föreslagna medborgarkursen innehålla information om det som kallas ”den gemensamma basen i det svenska samhället, den gemensamma värdegrunden”. Att tala om specifika svenska värden är dock felaktigt, enligt rapporten. De värden det handlar om – ”de demokratiska värdena” – är universella, säger man i stället.  Kunskaper om denna värdegrund – ”som samhället bygger på” – är nödvändiga för att kunna ta tillvara sina rättigheter i Sverige, och okunskap får inte vara en ursäkt för att bryta mot lagen, heter det vidare. Alla som flyttar till Sverige i vuxen ålder skall inbjudas till denna utbildning. För den som ansöker om svenskt medborgarskap skall det i princip vara ett krav att ha tagit del av informationen i denna medborgarkurs.

I rapporten diskuteras också frågor om ett ”socialt kontrakt” mellan den nyanlände och det mottagande samhället.  Ett sådant kontrakt skulle bekräfta att den nya medborgaren tagit del av hur samhället fungerar, fått information om vilka rättigheter och skyldigheter man har som medborgare och att han/hon avser att delta i samhället och efterleva gällande lagar och regler.

Europeisk medborgarkunskap – för alla?

Flera av de förslag som Folkpartiet nu avser att diskutera i sitt kommande samråd, påminner om de brittiska förslagen i grönboken om vägar till medborgarskap. Stora likheter finns också med de förslag/åtgärder inom integrationspolitiken som diskuteras eller har genomförts i en rad andra medlemsstater. Något som dock saknas i de här redovisade medlemsstaternas åtgärds-/förslagskataloger, är den europeiska dimensionen. Den i många medlemsstater och på EU-nivå livliga diskussionen om ett europeiskt medborgarskap och om de specifika europeiska värdena skulle kunna tillföra ett fördjupat – och i viss mån modernare – perspektiv på frågor om medborgarskap, nation, etnisk mångfald och interkulturell/interreligiös dialog.

Ett exempel är de intressanta och framåtsyftande resonemang som förs av den fransk-turkiska sociologen Nilüfer Göle om Europa som ett nytt ”rum” och ett projekt i vardande för möten mellan kulturer och religioner. Främst avser Göle det sekulära Europas möte – konfrontation? – med islam, ett möte som naturligtvis också finns i bakgrunden till både det brittiska och det svenska förslaget.

Tema asyl & integration har i tidigare artiklar redovisat hur man i olika medlemsstater och på EU-nivå utvecklar nya integrationspolitiska koncept i form av  medborgarkunskaps- eller integrationskurser  och språktester. I temagruppens nyligen publicerade två skrifter, Europeisk medborgarkunskap – för alla? Om samhällsinformation och gemensam värdegrund i ett mångkulturellt Europa och Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar finns ytterligare information om integrations- och medborgarskapspolitik i andra medlemsstater.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se