Europeiska integrationsfonden - Svenska ESF-rådet går i svaromål

Svenska ESF-rådet har inkommit med synpunkter med anledning av artikeln ”Första utlysningen i Sverige till Europeiska integrationsfonden – många frågetecken i sen urvalsprocedur” i det senaste numret av nyhetsbrevet Tema asyl & integration. 

Tema asyl & integration välkomnar ESF-rådets synpunkter och ser fram emot att en öppen diskussion om genomförande och urvalsprocedur också leder till en positiv utveckling och förbättringar vad gäller fondens framtida verksamhet i Sverige. Nedan återges ESF-rådet synpunkter/svar med kommentarer och beriktiganden från Tema asyl & integration. Våra kommentarer återges i fetstil i anslutning till ESF-rådets synpunkter. ESF-rådets skrivelse återfinns in extenso i relaterade länkar och dokument.

ESF-rådets synpunkter:

ESF-rådet arbetar kontinuerligt för att urvalsprocessen, informationen och det övergripande arbetet med integrationsfonden ska förbättras. Arbetet fortskrider med till exempel internrevisorn som ska granska fondens arbete och kundundersökning som fångar upp projektens synpunkter. Den personal som arbetar med fonden gör allt för att arbetet ska fortskrida, hämta igen förseningarna och förbättra kvaliteten.

Tema asyl & integration välkomnar ESF-rådets höga ambitioner inför framtida utlysningar. Uppdraget att förbereda och genomföra Europeiska integrationsfondens verksamhet i Sverige erhöll ESF-rådet dock redan sommaren 2007.

Artikeln i tema asyls nyhetsbrev innehåller en rad felaktigheter:
Enligt Christian Råbergh ska projektresultat och aktiviteter kopplas samman med regeringens projekt om förstärkt gemensam värdegrund. Det finns inte något direktiv om att så ska ske, inte heller någon skrivelse om detta. Representanter för integrationsfonden har dock varit i kontakt med regeringens projekt och även vid två tillfällen informerat om programmet och dess urvalsförfarande.

Det är oklart vad ESF-rådet avser med ”direktiv” och ”skrivelser”. Det framgår emellertid tydligt i det centrala styr-/programdokumentet för Europeiska integrationsfonden i Sverige att projekt i den nu aktuella utlysningen (Åtgärd 4, Interkulturell dialog och interreligiös dialog) skall kopplas samman med regeringens projekt om en förstärkt gemensam värdegrund:

”Syftet är:
… Att skapa kopplingar till den svenska regeringens initiativ om dialog för att skapa en gemensam värdegrund. (Detta syfte är mycket angeläget i anslutning till regeringens initiativ som ger värdefulla tillfällen att integrera de gemensamma grundprinciperna i Sverige.)”
(Årligt program Europeiska integrationsfonden 2007/2008, Svenska ESF-rådet,  2008-10-01, s 16.)

Integrationsfonden är öppen för påverkan och goda exempel från andra EU-finansierade program. Det hade varit önskvärt om Christian Råbergh hade delgivit integrationsfonden dessa goda exempel i ett tidigare skede. Tid har ägnats åt att anpassa integrationsfonden till socialfondens förfarande samt samordning med de övriga fonderna inom SOLID-programmet. Detta har prioriterats framför att se till program som står längre från fonden.

Tema asyl & integration ser positivt på ESF-rådets önskemål om att hemsidan/nyhetsbrevet, genom att visa på goda exempel, skall kunna ge råd och stöd till myndigheten vad gäller genomförandet av t ex Europeiska integrationsfonden. Vi har också tidigare kontinuerligt fört in goda exempel från projekt och andra program, bl a under rubriken Månadens projekt. Tyvärr är hemsidans/nyhetsbrevets resurser  numera begränsade och tillåter därför inte mera ingående rådgivningsinsatser.

Det finns en skriftlig arbetsordning för Integrationsfonden, och en beredningshandbok ges ut i juni 2009. Rutinbeskrivningar finns när det gäller expertgruppens arbete, samordnare, ekonomisk projektgranskare samt hur beslutförfarandet går till.

Det framgår ej i ESF-rådets svar om dessa dokument fanns tillhands vid utlysningen, eller om de arbetats fram efterhand. Den aviserade beredningshandboken lär t ex komma efter att den nu aktuella utlysningen/urvalet avslutats; det förefaller också som att aktuella rutiner etc inte kunnat följas fullt ut (se nedan vad gäller expertgruppens arbete).

Det vore värdefullt att dokument och rutinbeskrivningar för expertgruppen,  checklistor, redovisning av poängsystem etc nu läggs ut på ESF-rådets hemsida. De enskilda ansökarna bör få del av expertbedömningar och beslutsunderlag.

I normalfallet ska varje projekt granskas av två experter enligt ett bedömnings-PM. Eftersom intresset var större än förväntat prioriterades vid utlysningen, som stängde den 17 februari, en snabb beredningsprocess. Därför beslutades det att varje ansökan endast granskas av en expert. Däremot var experterna välkomna att kontakta varandra vid behov. Projekten diskuterades sedan under ett prioriteringsmöte som ägde rum den 20 mars.

Av ESF-rådet svar framgår inte om samtliga ansökningar bedömts av expertgruppen; ej heller om man i ett antal fall avslagit/avser att avslå ansökningar som fått bifall av experterna – eller gett bifall/avser att ge bifall i fall där experten varit tveksam. Problemen med det godtycke som kan uppstå vid anlitande av endast en bedömare/expert – eller ingen alls! – kommenteras inte av ESF-rådet.

Integrationsfondens experter bedömer sakfrågan i projekt utifrån en checklista/PM. Huvudfrågan som expertgruppen har att ta ställning till är att bedöma projektets mervärde – vad som tillförs med dessa medel och som blir en extradimension i projektet.

Här anger ESF-rådet att huvudfrågan för experten är att ta ställning till projektets s k mervärde. Enligt programdokumentet förefaller dock uppdraget betydligt mer omfattande och av avgörande betydelse för det slutgiltiga beslutet: ”Experten bedömer projektförslagen kvalitativt utifrån program och utlysning…”.
(Årligt program 2007 och 2008, s 4).

Samordnaren gör dels en formaliabedömning, dels en bedömning huruvida projektet överrensstämmer med programmets innehåll enligt en checklista vilken inkluderar viktade poäng. Bedömningskriterierna anges tydligt i utlysningstexten. Påståendet om att bedömningskriterierna är vaga får stå för Christian Råberg.

Påståendet om att integrationsfonden har avslagit ansökningar till vilka experterna har rekommenderat bifall stämmer inte, eftersom inga avslagsbeslut hittills meddelats.

Av ESF-rådet svar framgår inte, som redan påpekats, om samtliga ansökningar faktiskt bedömts av expertgruppen; ej heller om man i ett antal fall avslagit/avser att avslå ansökningar som fått bifall av experterna – eller gett bifall/avser att ge bifall i fall där experten varit tveksam.

Att expertgruppen skulle bestå av övervägande representanter från Migrationsverket är en ren felaktighet, en representant från Migrationsverket ingår.

Expertgruppen saknar idag s.k. målgruppsrepresentation, men det kommer att tillföras inom kort.

I ett tidigare förslag vad gäller expertgruppens sammansättning (december 2008) var fem ledamöter av 15 från Migrationsverket. Det är därför positivt att ESF-rådet nu förändrat gruppens sammansättning. I den samrådskommitté som åsyftas i artikeln är emellertid fem av 19 representanter från Migrationsverket; verkets generaldirektör är också ordförande i gruppen. Av övriga 14 ledamöter finns endast fyra från frivilligorganisationerna/motsvarande; resterande ledamöter kommer från statliga myndigheter (samt en ledamot från Sveriges kommuner och landsting). Varken i denna grupp eller i expertgruppen finns någon representant för målgruppen/målgrupperna. 

Som redan påpekats erhöll ESF-rådet  i uppdrag att förbereda och genomföra Europeiska integrationsfondens program i Sverige sommaren 2007, dvs för snart två år sedan.

***

Tema asyl & integration har fått del av flera projektaktörers synpunkter på den nu aktuella utlysningen och välkomnar ytterligare inlägg, också för publicering på hemsidan!

Skicka Dina synpunkter till info@temaasyl.se