Migrationsverkets verksamhet

I januari 1999 tog Migrationsverket (som då gick under namnet Invandrarverket) över huvudansvaret för verkställighet av beslut om avvisning och utvisning, ett ansvar som tidigare låg på polismyndigheten. Migrationsverket ansvarar också för att erbjuda organiserad sysselsättning som ska förbereda den som fått avslag på asylansökan för att återvända hem.

Vad gäller återvändande av personer som erhållit beslut om avvisning eller utvisning är utgångspunkten i den svenska utlänningslagstiftningen att verkställighet i första hand ska ske genom att utlänningen frivilligt lämnar landet. En person som inte får sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige beviljad är enligt Utlänningslagen skyldig att självmant lämna landet. Om det på grund av utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att utlänningen kommer att hålla sig undan en verkställning av ett beslut om avvisning eller utvisning kan denna person sättas under uppsikt eller placeras i förvar. Uppsikt innebär att personen i fråga är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos polismyndigheten i orten eller hos Migrationsverket.  Förvarstagande innebär att personen i fråga frihetsberövas i låsta institutioner, s.k. förvar.

Polisens roll
Migrationsverket kan i vissa fall lämna över ärenden för genomförande av verkställighet till polisen. Ärenden får överlämnas när polisens insats bedöms vara nödvändig på grund av att utlänningen håller sig undan och inte kan anträffas utan hjälp av polis eller när det på goda grunder kan antas att utlänningen inte kommer att lämna landet självmant och att tillgång till tvångsmedel behövs.

Återvändandearbetet centralt
Migrationsverket strävar efter att utveckla och effektivisera arbetet med verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut så att tiden mellan lagakraftvunnet beslut och utresa minskar. Ett annat mål som Migrationsverket har är att öka andelen personer som självmant återvänder inom den lagstadgade tiden vid lagakraftvunna beslut. Återvändandearbetet är ett av Migrationsverkets prioriterade områden sedan flera år, och i dag har återvändandet i själva verket fått en mer central roll i verkets verksamhet än vad det traditionella mottagningsarbetet har. Detta eftersom en allt större del av de asylsökande får avslag och tvingas återvända till sina hemländer. Mottagningshandläggarna ansvarar för såväl mottagande som återvändanderelaterat arbete och enligt verkets uppskattning går 70-90 procent av handläggarnas tid åt till arbete med återvändande.

Trots dessa ansträngningar är det ändå fler som avviker, än som återvänder i Migrationsverkets regi, och dessa ärenden lämnas således över till polisen. Av dem som avviker fortsätter många sina liv i Sverige som ”gömda” medan andra själva tar sig vidare till tredje land. Drygt 31 000 ärenden prövades enligt den tillfälliga lagen som under tiden 15/11 2005- 31/3 2006 gav personer som fått avvisnings- eller utvisningsbeslut, men som av olika anledningar inte lämnat landet, möjlighet att få en ny prövning. Av dessa hade drygt 5000 levt som gömda innan de fick en möjlighet att på nytt få sina asylskäl prövade.

Återvändanderelaterad utbildning
Migrationsverket har som mål att erbjuda asylsökande organiserad sysselsättning (detta kallades tidigare organiserad verksamhet) inom en månad från det att personen registrerats i verkets mottagningssystem. Inledningsvis består den organiserade sysselsättningen av svenskundervisning, men då en asylsökande i normalprocess får ett avvisningsbeslut från Migrationsverket ska återvändanderelaterad utbildning (ÅVU) erbjudas.

Sedan januari 2006 är den organiserade sysselsättningen upphandlad, och Migrationsverket har som mål att personer med avvisningsbeslut under 10 timmar per vecka ska erbjudas sysselsättning som är speciellt inriktad på att förbereda och underlätta återvändandet för den sökande. Tillgången till återvändanderelaterad utbildning varierar dock stort över landet och erbjuds inte alltid på mindre orter.

Det finns ingen enhetlig kursplan för ÅVU utan endast övergripande ramar om vad utbildningen ska innehålla. Den återvändanderelaterade verksamheten består ofta i praktiken av information om förhållanden i hemlandet och Sverige, svenskutbildning och data. Enligt Migrationsverkets målsättningar ska även ämnen som engelska, datakunskap, demokrati- och samhällsfrågor, miljö- och hälsofrågor, frisk- och egenvård, samt barn- och familjekunskap ingå.

Under de senaste åren har endast en mindre del av de inskrivna asylsökande med avvisningsbeslut från Migrationsverket deltagit i organiserad sysselsättning. Under november 2005, innan ÅVU upphandlades, deltog enligt Migrationsverkets mätningar endast 35 % av de inskrivna mellan 18 och 64 år med avslag från dåvarande Utlänningsnämnden i återvändanderelaterad sysselsättning.

Uppföljning
Migrationsverket har inget system för uppföljning av personer som återvänt, även om vissa specifika insatser gjorts. Under 2001 gjorde verket en sökandeundersökning (se menyn till höger) baserad på uppföljningsresor till Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Chile. Denna undersökning pekade på tydliga brister gällande den information Migrationsverket gav inför återvändandet, dålig samordning mellan olika aktörer, och det visade sig att de flesta återvänt till en svår situation med bostadslöshet, arbetslöshet och osäkerhet. I vilken mån situationen ändrats efter detta går inte att säga, eftersom någon ytterligare uppföljning inte har gjorts efter denna.

Återetableringsstöd
Från den 1 augusti 2007 finns det ett särskilt återetableringsstöd för personer som vill återvända till länder där det är svårt att bosätta sig på grund av den rådande situationen. Enligt Migrationsverkets bedömning är idag Irak och Afghanistan exempel på sådana länder.

Återetableringsstödet är 20 000 kronor för vuxna och 10 000 kronor för barn under 18 år. Maxbeloppet för en hel familj är 50 000 kronor. Den som vill ansöka om återetableringsstöd kan kontakta någon av Migrationsverkets mottagningsenheter.

Återvändandeprogram till Irak
Migrationsverket har sedan en tid tillbaka ett samarbete med den tyska organisationen AGEF (Arbeits-gruppe Entwicklung und Fachkräfte im Bereich der Migration und der Entwicklungzusammenar-beit) för att underlätta återvändandet för personer från norra Irak. Organifinns etablerad i Erbil, Dahok och Suleimania. Syftet med projektet är att den återvändande snabbt ska komma in på arbetsmarknaden och kunna försörja sig själv, vara en del i det sociala sammanhanget och en resurs i utvecklingen av Iraks framtid. AGEF har lång erfarenhet av återvändandearbete och finns på plats i Irak så att man redan innan man lämnar Sverige kan påbörja sina kontakter med arbetsmarknaden där.