Språktester och medborgarkunskap - på gott eller ont?

I en tankeväckande studie av språk- och medborgarskapstest i fyra länder, främst Nederländerna och Storbritannien, men även USA och Kanada, har den tyske forskaren Mario Peuker undersökt vilken funktion detta slag av tester kan fylla – för staten och för de potentiella medborgarna. Studien – Similar Procedures, Divergent Function – har nyligen publicerats i International Journal on Multicultural Studies och har stort intresse också för den i Sverige pågående diskussion om språk- och medborgarskapstest och en förstärkt gemensam värdegrund som ett medel för en bättre integration av invandrare och flyktingar.

Samtidigt har ett angeläget forskningsprojekt påbörjats vid tre svenska universitet/högskolor: Fostran i medborgarskap. Skola, värdegrund och den liberala statens dilemma. Projektet syftar till att undersöka den konflikt som kan uppstå mellan den liberala/sekulära statens värdeneutralitet och skolans s k fostringsansvar – detta i perspektivet av en ökande kulturell och religiös mångfald. Även här kommer en jämförande studie att göras av statens/myndigheternas förhållningssätt till den värdemångfald på kulturell och religiös grund som alltmer präglar de i projektet aktuella invandringsländerna, Sverige, Frankrike, Kanada och Storbritannien.

Fyra länder – olika förhållningssätt? 

Enligt Mario Peuker, forskare vid Bambergs universitet (European Forum for Migration Studies) visar den jämförande studien att medborgarskapstest och andra procedurer i samband med ansökan om medborgarskap är beroende av det specifika politiska kontext inom vilken de används. Målet kan vara att förstärka/bekräfta de potentiella medborgarnas lojalitet gentemot det nya landet och stärka deras integration, men kan också användas för att göra medborgarskapet svårare att uppnå, ja även som ett migrationspolitiskt instrument.

Studien visar också på de stora förändringar som synen på medborgarskap genomgått i många länder.  I synnerhet är det nederländska exemplet bestickande: från en relativt liberal syn på medborgarskap med låga krav på språkkunskaper etc har ett batteri av språk- och medborgarkunskapstest införts under 00-talet. Omkring en tredjedel av dem som ansöker om holländskt medborgarskap misslyckas i ett första test, efter tre misslyckade test kan en förnyad ansökan om medborgarskap inte längre göras.

Peuker visar också på hur de holländska myndigheterna försvårat för ansökarna att förbereda sig inför testen: information om testupplägg, inläsningsmaterial eller annat stöd finns inte tillgängligt. Ett argument från regeringens sida för att inte tillhandahålla detta slag av hjälpmedel har enligt Peuker uttryckts på följande sätt: ”one cannot study to be Dutch, one has to feel Dutch”.

Storbritannien vill underlätta integrationen

Ett närmast helt motsatt förhållningssätt och användande av test finner Peuker i Storbritannien. Här har visserligen alltmer omfattande testsystem införts, men samtidigt har också olika stödfunktioner byggts upp för ansökarna, bl a i form av handboken Life in The United Kingdom. A Journey to Citizenship, en hjälplinje per telefon och en hemsida.  Enligt Peuker finns den tidigare positiva attityden och ett bejakade av mångkultur i huvudsak kvar i den brittiska integrationspolitiken, men man kan också se en tydlig tendens mot att starkare betona det gemensamma språket och de gemensamma värdena. Tema asyl & integration har i tidigare artiklar redovisat den livliga diskussionen om ”Britishness”, som bl a hade sin utgångspunkt i händelserna i samband med de ökande rasmotsättningarna 2001 och bombdåden i London 2005. Samtidigt poängterar man från regeringens sida att testen inte skall syfta till att ställa högre krav på invandrarna än på de infödda britterna: ”it would be unfair for migrants to have to answer questions that many British people would have difficulties with.”

Kanada och USA – lojalitet och trohet mot landet

Både Kanada och USA har sedan länge haft språk- och medborgarskapstest. Det amerikanska testsystemet har nyligen genomgått en omfattande reformering (se artikel Bättre test för amerikanskt medborgarskap?) Peuker diskuterar inte närmare innehållet i dessa länders test, men påpekar att det kan vara svårt att genom ett test mäta den potentielle medborgarens lojalitet och trohet mot det nya landet. Däremot, om man bedömer att en viss kunskapsnivå vad gäller språk, historia, politiskt system etc, är en viktig förutsättning för att kunna vara/bli en god medborgare, fyller testen en funktion.

Den holländska modellen, där man snarast mäter graden av integration, är enligt Peuker mera tveksam som inträdesbiljett för medborgarskap. Peuker anser att testen snarare skapar en ny ojämlikhet mellan mera välutbildade invandrare (som på egen hand förmår skaffa sig de nödvändiga kunskaperna) och de lågutbildade/illiterata.

Peuker hävdar att tester, och andra procedurer i samband med medborgarskapsansökan, måste ses i ljuset av deras politiska syfte. Testerna är också bara en komponent i ett komplicerat system för integration av invandrare, en komponent som i vissa fall kan bidra till denna integration, i andra fall snarast vara kontraproduktiv.

Statens förhållningssätt – nytt svenskt forskningsprojekt

Hur mycket staten skall ägna sig åt fostran av (nya) medborgare, och därmed i förlängningen också ställa krav på anpassning till rådande värde- och normsystem, är föremål för en forskningsstudie som nyligen påbörjats i Sverige. Under ledning av professor Mats Sjölin vid Växjö universitet kommer man att undersöka hur staten – främst genom skolpolitiken/systemet – har förhållit sig till en ökande kulturell och religiös mångfald, dvs har man strävat efter åstadkomma en förstärkt gemensam värdegrund, har man accepterat en form av kulturrelativistiskt synsätt eller har man måhända funnit en tredje väg?

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se