Värdegrund och interkulturell dialog i fokus när EU:s integrationsministrar möts

EU:s integrationsministrar möttes för tredje gången i november 2008 i syfte att diskutera ramarna för en gemensam europeisk integrationspolitik, denna gång i franska Vichy. Mötet innebar en uppföljning och konsolidering av beslut från tidigare sammankomster, i holländska Groningen 2004 och tyska Potsdam 2007. Frågor om den europeiska värdegrunden och om den interkulturella dialogen som ett viktigt verktyg för integration stod i fokus, och i ministerkonferensens slutdeklaration slår man bl a fast att information om de grundläggande europeiska – och nationella värdena – skall ges till alla nyanlända invandrare. De nationella kontaktpunkterna för integration skall ha en viktig roll i arbetet med att utveckla ett för medlemsstaterna gemensamt material på området.

Vad gäller den interkulturella dialogen skall medlemsstaterna arbeta vidare med ett intensifierat utbyte av goda exempel och en utveckling av metoder för en sådan dialog, bl a med utgångspunkt från erfarenheterna från det nu pågående Europeiska året för en interkulturell dialog. På ministermötet deltog från Sveriges sida integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som också gjorde ett uttalande under konferensen där hon redogjorde för svenska erfarenheter på området och underströk att integrationspolitiken också har en nationell dimension.

En lång process…

Arbetet med att utveckla en gemensam europeisk integrationspolitik bygger bl a på det så kallade Haagprogrammet från 2004 inom vilket de elva gemensamma  grundprinciperna för integration slogs fast. En rad andra viktiga aktiviteter har sedan dess genomförts. De nationella kontaktpunkterna för integration har etablerats i medlemsstaterna, den på goda exempel – best practice –  grundade Handboken i integration har publicerats och den sedan länge utlovade webb-portalen (EU portal on immigration) skall finnas på plats i början av nästa år.

…men mycket återstår

Redan vid integrationsministrarnas möte i Potsdam 2007 fördes en livlig diskussion om de europeiska värdena och den interkulturella dialogen som ett instrument för integration av nyanlända invandrare. Sedan dess har diskussionen om gemensam värdegrund och interkulturell (och inter-religiös dialog) blivit allt intensivare i medlemsstaterna och på EU-nivå. Även i Sverige har dess frågor aktualiserats och ett intressant initiativ på området är den svenska regeringens projekt för en förstärkt gemensam värdegrund, ett projekt som presenteras på den av bl a Tema asyl & integration initierade konferensen Sverige i Europa, Europa i världen  (Uppsala 1 - 2 december 2008).

I slutdeklarationen från det nu genomförda mötet ges också dessa två frågor hög prioritet. Befrämjande av Europeiska unionens grundläggande värden nämns som en viktig prioritering, där medlemsstaterna också är överens om att utveckla ett gemensamt informationsmaterial som behandlar de europeiska värdena, att användas i introduktionsprogram för nyanlända invandrare. 

Interkulturell dialog…

Den andra viktiga prioriteringen för medlemsstaterna under de närmaste åren, handlar om att utveckla verktygen och metoderna för en interkulturell dialog (IKD). Erfarenheterna från de nationella och europeiska projekten inom ramen för det Europeiska året för interkulturell dialog skall här tas tillvara, och ett systematiskt utbyte av goda exempel och koncept mellan medlemsstaterna skall påbörjas. De nationella kontaktpunkterna för integration får i sammanhanget en nyckelroll.

…för att motverka uppkomsten av parallellsamhällen

Under ministermötet i Potsdam 2007 behandlades frågan om den ökande kulturella och religiösa mångfalden, och därmed också den utveckling mot s k parallellsamhällen och självvald segregering som kan skönjas bland vissa invandrargrupper i medlemsstaterna. En viktig slutsats var att en systematisk interkulturell dialog mellan majoritets- och minoritetsgrupper, med olika kulturer och religioner, kan bidra till en förbättrad social sammanhållning och integration.

De nationella kontaktpunkterna för integration fick av ministerkonferensen i uppdrag att, under ledning av en i frågan engagerad medlemsstat, vid ett antal av sina möten ge utrymme för en fördjupad diskussion och ta initiativ till ett  utvecklingsarbete vad gäller metoder och koncept för IKD. De nationella kontaktpunkterna skall också bygga upp en specialkompetens på området och därmed kunna fungera som kunskapscenter för andra institutioner/allmänheten i medlemsstaterna.

Barn, ungdomar och kvinnor särskilt uppmärksammade

I ministermötets slutsatser uppmärksammas särskilt situationen för invandrade barn, ungdomar och kvinnor.  Kvinnorna har ofta en central roll i familjen när det gäller uppfostran av barnen och deras skolgång; de kan därmed också tjäna som en länk till det nya värdsamhället, dess nya kultur, seder och bruk. Samtidigt löper kvinnorna en risk att bli kvar i traditionella patriarkala strukturer, och därmed utanför arbetsliv och majoritetssamhälle.

Utbildning av barn och ungdomar måste också ha hög prioritet. Särskilda, anpassade insatser kan behövas och i EU-kommissionens grönbok om utbildning och mobilitet, Migration and mobility: issues and opportunities for European educational systems finns en grundlig genomgång av situationen, av problem och åtgärdsförslag på detta synnerligen viktiga område.

Sammantaget tyder ministermötets slutsatser på ett starkt växande intresse och engagemang för frågor om kultur, religion och värdegrundsfrågor i förhållande till integration av nyanlända invandrare. Det svenska programmet för den Europeiska integrationsfonden har också tagit fasta på denna, för Sveriges vidkommande, nya inriktning av integrationspolitiken. Den ovannämnda konferensen Sverige i Europa, Europa i världen. Interkulturell dialog med fokus på värdegemenskaper och förändringsprocesser kan därmed också bli till en startpunkt för ett nytänkande på ett i Sverige ofta debatterat, men sällan i grunden förnyat politikområde – integrationspolitiken.

Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se