Ny europeisk handbok om integration

I november 2004 lanserades "En europeisk handbok om integration", ett av de första konkreta resultaten av den gemensamma integrationspolitiken i EU. I handboken har EU-kommissionen samlat goda exempel, arbetssätt och metoder, samt förslag på framtida åtgärder på integrationsområdet. I samband med att medlemsländerna diskuterade integrationspolitik under tysklands ordförandeskap 10-11 maj 2007 passade kommissionen på att släppa den andra handboken för integration. (Handbook on Integration for policy-makers and practitioners: Second edition, May 2007)

Handboken är, likt den första, skriven av Jan Niessen och Yongmi Schibel från Migration Policy Group (MPG) med hjälp av de nationella kontaktpunkterna för integration på uppdrag av Europeiska Kommissionen. I förordet skriver Franco Frattini, vice president för EU-kommissionen, att handböckerna är en viktig del av den gemensamma europeiska plattformen för integration. Handboken är baserad på de gemensamma principerna för integration som beslutades av EU:s justitieministrar i november 2004.

I den första handboken behandlas till exempel introduktionen för nyanlända invandrare. Handboken uppmanar såväl invandraren som värdsamhället att investera i introduktionsprogram där båda måste vara beredda att göra gemensamma ansträngningar. Enligt handboken bör introduktionskurser ges på flera nivåer, i flera format och tillhandahålla en rad olika undervisningsmetoder anpassade till personer med skiftande utbildningsbakgrund och förkunskaper om landet och språket. Många aktörer bör arbeta tillsammans för att utveckla en väl fungerande introduktion. Introduktionsprogrammen bör också vara tillgängliga, ekonomiskt överkomliga och av hög kvalitet, och resultaten bör utvärderas regelbundet.

Handboken ger övergripande rekommendationer till medlemsländerna

Den andra upplagan av handboken innehåller avsnitt om boende, urban utveckling, arbetsmarknad, social service och statens organisering av integrationsarbetet.

Handboken menar att alla aktörer i samhället måste tänka in ett integrationsperspektiv i sin verksamhet, både vad gäller policy/politik och i utbudet av service till medborgarna. Det bör, enligt handboken, finnas en balans mellan generella åtgärder och säråtgärder. För att integrationsperspektivet ska få genomslag i den generella politiken framhåller handboken vikten av en statlig infrastruktur för integrationsfrågor, gärna en särskild minister och departement eller myndighet.

När det gäller boende utgår resonemanget från att invandrade och majoritetsbefolkningen ska ges möjlighet att träffas så mycket som möjligt. Områdesbaserade insatser bör kompletteras med att göra andra insatser, särskilt infrastruktursatsningar, i hela staden. Bostadsområden bör bindas samman och skolor kan vara viktiga arenor för integration.

I kapitlet om ekonomisk integration menar handboken att sysselsättning är en fundamental del av integrationsprocessen. Fler invandrare måste ha arbete för att länderna ska kunna uppfylla målen i Lissabonstrategin och parera effekterna av befolkningens åldrande. Handboken pekar också på vikten av tidig arbetsmarknadsanknytning och efterlyser insatser för att stärka anställningsbarheten av invandrare, bättre matchning på arbetsmarknaden och motivationsarbete, särskilt för kvinnor. Länderna måste också bli bättre på att erkänna tidigare utbildning och erfarenheter, att värdera invandrares speciella kompetens och att arbeta mer med antidiskriminering och mångfald.

Hämta handböckerna här.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se