Namnbyte till "svenskklingande" namn ger högre lön

Titel: Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster (2006)

Författare: Mahmood Arai, Lena Schröder, Peter Skogman Thoursie och Anna Thoursie.

Utgiven av LO och Integrationsverket

Många Mohammed byter namn

Rapporten studerar byten från utländskt klingande till svenskt klingande efternamn och namnbytets samband med individernas löneinkomster. Studien visar att personer födda i länder i Afrika (främst Nordafrika), Asien (främst Mellanöstern) eller i länder där slaviska språk talas är överrepresenterade bland dem som byter från utländskt till svenskt klingande namn. Anmärkningsvärt är den höga frekvensen av byten från efternamnet Mohammed.

Namnbyte ger högre lön

Sambanden mellan namnbyte och inkomster studeras för de individer som är födda i länder i Afrika, Asien eller i slaviska länder. Det huvudsakliga resultatet är att de som överger sitt utländskt klingande namn och byter till ett svenskt klingande namn får högre inkomster efter namnbytet. Resultatet är baserat på inkomstutvecklingen före och efter namnbytet för dem som bytt namn jämfört med inkomstutvecklingen hos en kontrollgrupp av Icke namnbytare födda i samma delar av världen.

Namnbyte ger störst effekt för den med låga inkomster

I genomsnitt medför ett byte av namn att årsinkomsten ökar med mellan 10 000 och 15 000 kronor. Det är här mycket stora skillnader mellan dem som hade extremt låga och dem som hade något högre inkomster innan de bytte namn. Inkomsterna ökar mest för dem som i utgångsläget hade mycket låga inkomster.

För de med relativt sett högre inkomster finns inga effekter av namnbyte på de framtida inkomsterna. Enligt författarna kan förklaringen till detta mönster vara att de med relativt sett högre inkomster redan är så etablerade på den svenska arbetsmarknaden att deras efternamn inte har någon betydelse.

Förklaringen är diskriminering eller förväntad diskriminering

En tänkbar orsak till våra resultat är, enligt rapporten, att personer från dessa delar av världen är utsatta för diskriminering på arbetsmarknaden och att namnbytet har påverkat arbetsgivares rekryteringsbeteende eller deras bedömning av redan anställdas duglighet.

En annan tänkbar orsak som presenteras är att namnbytare har ändrat sitt beteende efter namnbytet. Ett namnbyte skulle kunna tänkas medföra ökat självförtroende och en därmed sammanhängande förändring i förväntningarna om chanserna på arbetsmarknaden. En sådan förändring skulle i sin tur kunna tänkas leda till att individen söker fler jobb och kanske mer kvalificerade jobb än tidigare.

henrik.emilsson@temaasyl.se