Finansiell kris ger minskad migration? Tio viktigaste frågorna om migration i världen 2008
2009-01-23
Den välrenommerade tankesmedjan Migration Policy Institute (MPI) i Washington DC har åter rankat de tio viktigaste migrationsfrågorna i världen under 2008 – och spekulerar också om vilken 2009 års viktigaste fråga kan tänkas bli. Enligt MPI är den centrala frågan för flera av den rika världens ekonomier och regeringar hur man nu – i en tid av ekonomiska åtstramningar och arbetslöshet – skall hantera de många invandrare som kommit till länderna som en följd av en förhållandevis generös syn på invandring av arbetskraft. Spanien, Storbritannien, USA och Irland är exempel på länder som idag drabbats av det som i rankinglistan kallas för ”buyer´s remorse”.
Svensk invandringspolitik omnämns i samband med konkurrensen om de högutbildade arbetskraftsinvandrarna. Den nya svenska modellen – där arbetsgivarna fått en avgörande roll i besluten om rekrytering av arbetskraftsinvandrare (och asylsökande kan ”byta spår”) – väcker intresse även internationellt.
Spanien ångrar sig?
Det spanska ekonomiska undret byggde till stor del på en mycket omfattande import av arbetskraft, i huvudsak från Latinamerika men också från Nordafrika, de nya medlemsstaterna och t ex Ukraina. Det handlar om miljoner nya invandrare som antingen kommit legalt tack vare en generös invandringspolitik eller som legaliserats genom de många s k regulariseringar av irreguljära invandrare som genomförts under 2000-talet.
År 2005 regulariserades 560 000 irreguljära invandrare, 2006 tillkom cirka 800 000 nya invandrare och idag har Spanien en utländsk befolkning på närmare 5 miljoner, vilket motsvarar cirka elva procent av hela befolkningen. Samtidigt har arbetslösheten stigit till 13,5 procent och beräknas öka till närmare 20 procent 2010. Arbetslösheten bland utländska medborgare är ännu högre och förväntas också stiga snabbare. Åtgärder för att förmå arbetskraftsinvandrarna att återvända till sina hemländer har hittills visat sig vara verkningslösa. Så har t ex regeringen utlovat ett bidrag på maximalt 14 000 euro (två års arbetslöshetsersättning) till de invandrare som reser hem (och samtidigt förbinder sig att inte återvända inom en viss tidsrymd) – men endast 800 av omkring 100 000 potentiella ansökare har hittills utnyttjat det nya erbjudandet, som lanserades i november 2008.
Cirkulär migration lösningen?
En av de andra tio-i-topp frågorna enligt MPI handlar om ett återupplivande av gästarbetarsystemet, nu under beteckningen cirkulär migration. En väl fungerande cirkulär migration skulle också vara en lösning på de problem som många av de rika länderna nu brottas med vad gäller återvandring/återsändande av arbetskraftsinvandrare. Det har också utvecklats program för cirkulär migration i t ex just Spanien inom jordbrukssektorn, program som visat sig välfungerande ur både arbetstagarnas och arbetsgivarnas perspektiv. Skäliga arbetsvillkor, kontrollerade av fackliga organisationer, och möjligheter till yrkesutbildning under vistelsen i Spanien ingår bland annat. Omfattningen av dessa program är dock förhållandevis blygsam, i synnerhet jämfört med de 100 000-tals reguljära och irreguljära invandrar som årligen korsar Spaniens gränser.
Även andraplaceringen på listan upptas av en fråga som berör arbetskraftsinvandring – den ökande konkurrensen om högutbildade invandrare. Olika system för att säkerställa de rika ländernas behov av högutbildad arbetskraft har utvecklats; för EU:s del skall ett
s k Blue Card - vara infört 2011. Liknande system finns eller planeras att införas i USA, Kanada och Australien. Även Storbritannien, Danmark och Irland, som inte deltar i systemet med Blue Card, utvecklar egna regler för arbetskraftsrekrytering och poängsättning av potentiella, högutbildade arbetskraftsinvandrare.
Remitteringarna minskar – fattigdomen ökar?
Under 2000-talet uppmärksammades de mycket stora penningströmmarna från migrantarbetare i den rika världen till utvecklingsländerna. Dessa s k remitteringar beräknas för första gången på flera år minska under 2008-2009. Samtidigt minskar också de rika ländernas investeringar i utvecklingsländerna. Enligt MPI medför detta en ökande fattigdom i tredje världen, även om man räknar med att nedgången i remitteringar klingar av under 2009, för att åter öka med omkring sex procent år 2010.
Invandring ingen valfråga i USA – men främlingsfientligheten tenderar öka
Tema asyl & integration har tidigare rapporterat om utvecklingen i USA vad gäller migration, irreguljära invandrare och skärpt gräns- och inre kontroll. De sedan länge aviserade stora migrationspolitiska reformerna i USA har, på grund av politisk oenighet inte genomförts och enligt MPI blev migrationsfrågorna inte heller någon stor fråga i presidentvalet. Obama fick 67 procent av de latinamerikanska rösterna i valet, McCain 31 procent – med andra ord ytterligare en väljargrupp med stora förväntningar, i detta fall på en generösare invandringspolitik och utökade medborgerliga rättigheter (bl a för de s k illegala migranterna).
Växande främlingsfientlighet i vissa länder är ett annat allvarligt problem, enligt MPI. Man lyfter fram särskilt två länder, Sydafrika och Italien, i vilka på olika grunder och med skilda politiska förtecken de främlingsfientliga krafterna vuxit sig starka. En liknande utveckling kan befaras även i andra länder i spåren av den ekonomiska krisen och den växande arbetslösheten.
En åldrande befolkning – och ett förstärkt gränsskydd
Den demografiska utvecklingen, som inneburit en åldrande och ofta minskande befolkning i flera av de rika länderna, har även under 2008 stått högt på den migrationspolitiska dagordningen. Många länder, däribland intressant nog Japan, som hittills haft en mycket försiktig invandringspolitisk strategi, har sett invandring som en lösning på den ogynnsamma befolkningsutvecklingen.
Å andra sidan bygger allt fler länder effektivare gränsskydd för att förhindra (irreguljär) invandring. MPI exemplifierar bl a med USA:s närmare 400 kilometer långa gränsmur mot Mexico, men nämner något överraskande inte EU:s allt intensivare arbete för gränsövervakning i södra och östra Europa (se tidigare artikel i Tema asyl & integration ).
Inga lösningar i sikte?
En av de också för Sveriges vidkommande viktigaste frågorna under 2008 har gällt de asylsökande och flyktingarna från Irak. Sedan 2006 har den största asylgruppen i världen varit irakier och tycks så förbli också under 2009, även om en viss minskning av antalet flyktingar utanför Irak kan skönjas. De största flyktinggrupperna finns i Iraks grannländer och lever under ofta mycket svåra förhållanden. Irakiska staten erbjuder återvändande flyktingar från t ex Syrien gratis hemresa och omkring 15 000 kronor i bidrag, men antalet som accepterar erbjudandet är mycket lågt och har snarast minskat. Inte heller de svenska återvändarbidraget har fått önskad effekt; enligt uppgifter från 2008 har endast omkring 500 personer erhållit bidrag. Liknande negativa erfarenheter av återvändandebidrag, som Tema asyl & integration tidigare rapporterat om, finns bl a från Norge.
Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se