Egenmakt för ett öppet samhälle - spanskinspirerade förslag från Folkpartiet

I likhet med Moderaterna har Folkpartiet lanserat en rad nya förslag för ett bättre asylmottagande och en bättre integrationspolitik. I en nyligen publicerad rapport, Egenmakt för ett öppet samhälle – mottagande och arbete, sammanställd av en integrationspolitisk arbetsgrupp inom FP, redovisas inte mindre än 31 förslag till förändringar/förbättringar av asyl- och integrationspolitiken, allt ifrån separering av asylprövning och mottagande till statliga garantilån för upprustning av miljonprogramsområden. Det senare förslaget, som också innebär att vissa kvarter i stadsdelar inom dessa områden rivs, har väckt debatt. Ett annat förslag handlar om inrättandet av en ny högskola för migrations- och integrationsfrågor i syfte att utbilda en mer professionell kader av personal inom i första hand myndigheter som arbetsförmedling, socialförvaltning, Migrationsverk, polis samt sjuk- och hälsovård.  Skolan har stora likheter med den högskola i Madrid i Spanien som den tidigare FP-riksdagsmannen Mauricio Rojas numera är rektor för, La Escuela de Profesionales de Inmigración y Cooperación.

En ambitiös ansats

Förslagen från Folkpartiets arbetsgrupp för integrationspolitiska frågor har många likheter med de förslag som den moderata arbetsgruppen för utveckling av migrations- och integrationspolitiken förde fram i januari 2009.  FP-arbetsgruppen har en bred sammansättning med bl a professor Anders Lange (CEIFO, Stockholms universitet), Sofia Nerbrand, chefredaktör tidskriften Neo och Fatima Nur, arbetsmarknadskonsult och tidigare landstingsledamot för Moderaterna, numera för Folkpartiet. Integrationsminister Nyamko Sabuni är ordförande för gruppen som kommer att lägga fram resultatet av sitt arbete inför Folkpartiets landsmöte i november 2009.

I arbetsgruppens rapport behandlas i huvudsak frågor om mottagande, introduktion och integration av nyanlända asylsökande, flyktingar och invandrare, men här finns även ett avsnitt om de s k utanförskapsområdena och förslag på fysisk stadsdelsförnyelse. Däremot behandlas inte migrationspolitiken, som i Moderaternas rapport får ett relativt stort utrymme. I övrigt finns stora likheter mellan rapporterna, t ex en öppen – liberal – inställning till invandring, betoning av individens eget ansvar för försörjning och integration (egenmakt) och krav på medborgarkunskap för integration.

Separera asylprövning och mottagande!

Tydligare än i Moderaternas förslag pläderar Folkpartiet för en organisatorisk åtskillnad mellan asylprövning och asylmottagande, något som NTG-asyl & integration haft som en central rekommendation sedan 2004. Folkpartiet har också drivit denna fråga sedan 2006, då man i ett asylpolitiskt program, Sverige behöver en mer human asylmottagning lanserade en rad av de förslag som NTG-asyl & integration tidigare fört fram.

Som framgått i en tidigare artikel på Tema asyl & integration , är denna separering av prövning och mottagande ej fullt ut klargjord i regeringens utredning om asylmottagandet; vad som föreslås är visserligen att den organiserade sysselsättning och vissa andra uppgifter förs över till kommunernas ansvarsområde, men Folkpartiets förslag är tydligare och bättre motiverat:

Folkpartiet anser att mottagandet av asylsökande måste reformeras från grunden. Fler aktörer, mer insyn och starkare rättigheter för de asylsökande måste bli grundpelare i ett reformerat och humanare mottagande av asylsökande. Ett första centralt steg är att separera verksamheten kring mottagande av asylsökande från Migrationsverket så de kan koncentrera sig på det som borde vara kärnverksamheten, prövning av asylärenden och andra tillståndsärenden. Däremot bör den organiserade verksamhet som asylsökande ska delta i under tiden de väntar på beslut utföras av en annan myndighet än den asylprövande myndigheten.


Folkpartiets förslag och argumentering ligger väl i linje med den centrala rekommendation som NTG-asyl & integration fört fram i den årliga förslagskatalogen  till Svenska ESF-rådet och regeringen vad gäller nationell politik. Förhoppningsvis väger förslaget tungt i den pågående remissbehandlingen av utredningen och i regeringens kommande proposition om asylmottagandet.

Ett annat problemkomplex som man vill angripa med ett radikalt grepp är hälso- och sjukvård för asylsökande.  Andelen asylsökande som genomgår hälsosamtal/ hälsoundersökning är fortfarande mycket låg (40 - 50 procent), trots att en rimligt god hälsa är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt genomförande av introduktionsprogram och en framtida integration. Förslaget lyder: hembesök för hälsoundersökningar av asylsökande.

Även sjukvården till de s k gömda behandlas och här föreslås en utvidgning av rätten till vård för ”gömda”, dvs en vård på samma villkor som de asylsökande har idag.

Medborgarkunskap och medborgarkurs – svensk och/eller europeisk?

Bland de många – och måhända ej alltid innovativa – förslagen vad gäller introduktions-/etableringsperioden för nyanlända märks bl a införande av medborgarkurs/medborgarutbildning för nyanlända i anslutning till sfi respektive vid ansökan om medborgarskap. På denna punkt har NTG-asyl & introduktion pläderat för vikten av det slag av medborgarkunskap som ger invandrare kapacitet och möjlighet att delta i samhälls- och kulturliv på lika villkor som den inhemska befolkningen och även redovisat material och exempel från andra medlemsstater och EU-nivå på detta område.

Vad som emellertid saknas i Folkpartiets förslag är en europeisk dimension, dvs att i samband frågan om medborgarkunskap också introducera och resonera kring begrepp och frågeställningar som europeiska värden och ny europeisk identitet i en globaliserad värld. I temagruppens skrift Europeisk medborgarkunskap – för alla? Om samhällsinformation och gemensam värdegrund i ett mångkulturellt Europa finns denna – inte minst! – för invandrare viktiga dimension belyst.

Lokala mikrokrediter, företagsänglar och integrationscentra

Entreprenörskap och nyföretagande skall stimuleras, bl a genom inrättande av kontor för mikrokrediter i s k utanförskapsområden och kontaktpersoner – företagsänglar – som skall underlätta nätverksetablering och kunskapsöverföring till (potentiella) invandrarföretagare. I likhet med Moderaternas förslag (Nystartprogram, nystartcentra) skall också särskilda integrationscentra inrättas, drivna av det civila samhället men statligt finansierade. Dessa centra skall tjäna både som mötesplatser för de boende och kunna ge stöd för idé- och projektutveckling. Även här har Spanien varit förebild; s k lokala integrationscentra – Los Centros de Participacion e Integracion – finns numera i ett flertal spanska städer.

Ny högskola för integration efter spansk modell

Ett annat spanskinspirerat förslag handlar om inrättandet av en särskild högskola för utbildning av tjänstemän och funktionärer som arbetar inom integrationsområdet. Ett av de primära målen för skolan är att skräddarsy utbildningar för relevanta yrkesgrupper, från socialtjänst till polis, Arbetsförmedlingen och anställda på Migrationsverket. Inom såväl privat som offentlig sektor är behovet av utbildning och kunskap om migration och integration viktig för att bättre kunna möta den mångfald vi möter i vår dagliga verksamhet, heter det bl a i rapportens argumentering för högskolan. Som Tema asyl & integration tidigare kunnat rapportera förefaller den spanska motsvarigheten – La Escuela de Profesionales de Inmigración y Cooperación – ha ett både ambitiöst och till målgrupperna väl anpassat kursutbud.


Christian Råbergh, christian.rabergh@temaasyl.se