Mot en sammanhållen organisation för validering av utländsk kompetens?

2007-02-21

Valideringsdelegationens tillsattes av regeringen 2003 i syfte att initiera, organisera och genomföra utvecklings- och spridningsinsatser i syfte att höja kvaliteten, stärka legitimiteten och öka likvärdigheten avseende validering av vuxnas kompetens och kunskaper.

Inför 2006 fick Valideringsdelegationen ett regeringsuppdrag att: ”under 2006 och 2007 i samråd med Högskoleverket och Verket för högskoleservice se över effektiviteten och kvaliteten i nuvarande ansvarsfördelning vad gäller validering av utländska högskoleutbildningar i syfte att underlätta validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet.” Valideringsdelegationen har tillsammans med andra aktörer bildat en arbetsgrupp för att arbeta med dessa frågor. I delegationens delrapport från december 2006 redogör de för arbetet så här långt.

Arbetsgruppen har under 2006 genomfört en kartläggning och funnit en del brister i systemet för validering för utländsk utbildning och erfarenhet:

Många inblandade aktörer i valideringen ger en splittrad och otydlig organisation

Det finns idag många inblandade aktörer när det gäller värdering och erkännande av utländsk utbildning. För den som flyttar till Sverige från annat land eller för den som ska vägleda dem är det svårt att veta vart man ska vända sig och vem som är ansvarig för vad.

  • Högskoleverket bedömer avslutade minst tvååriga högskoleutbildningar och jämför dessa mot svenska högskoleutbildningar.
  • Verket för högskoleservice bedömer gymnasieutbildningar och då främst i relation till behörighetskrav som ställs som förkunskapskrav till högskolan.
  • Behöriga myndigheter t.ex. Socialstyrelsen, Revisorsnämnden, Luftfartsverket m.fl. gör bedömningar för olika reglerade yrken. Högskoleverket är behörig myndighet när det gäller lärare.
  • Universitet och högskolor gör vid ansökan till respektive högskola eller när personen väl är antagen och börjat studera en prövning av behörigheten respektive prövning för tillgodoräknande. I dessa bedömningar ska Högskoleverket som expertorgan bistå universitet och högskolor med expertkunskaper.

Enligt Valideringsdelegationen känner också universitet och högskolor osäkerhet i bedömningsarbetet. Det går åt mycket tid att verifiera dokument, kontrollera att utbildningsanstalterna är erkända och att hålla sig uppdaterad om förändringar i andra länders utbildningssystem.

Trots många aktörer kan många kompetenser inte valideras

Delegationens kartläggning visar att det, trots de många inblandade aktörerna, finns stora luckor när det gäller validering. Ingen har uppdraget att göra en validering som inte är kopplad till behörighet för antagning eller tillgodoräknande för vidare studier för personer

  • med icke avslutad högskoleutbildning
  • med postgymnasial utbildning
  • med yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå
  • med högskoleutbildning som är kortare än två år
  • som saknar dokument över sin kompetens eller har dokument som inte går att verifiera

Valideringsdelegationen föreslår en sammanhållen organisation för validering

Enligt delrapporten ska arbetsgruppen under 2007 arbeta med en modell som innebär

  • att en person som flyttar till Sverige så tidigt som möjligt ska få sin utbildning och yrkeserfarenhet bedömd/värderad/erkänd
  • att det ska finns en gemensam ingång dit personen vänder sig oavsett om utbildningen är avslutad eller icke avslutad och oavsett nivå
  • att personen ska kunna få sin utbildning bedömd/värderad/erkänd utan att ange vad bedömningen/värderingen ska användas till

Den gemensamma ingången ska, enligt förslaget, ha ett övergripande ansvar för vägledning, information och kvalitetssäkring av all validering. Viss validering, som tidigare inte genomförts, föreslås ske inom den nya organisationen medan annan validering tas emot och fördelas ut till andra bedömningsinstanser. I den gemensamma ingången görs också en bedömning av dokumentens äkthet och giltighet, om något behöver kompletteras för att en bedömning ska kunna göras, vem som ska delta i bedömningsarbetet och om vägledning behövs.

Det fortsatta arbetet kommer, enligt delegationen, att handla mycket om att utveckla, pröva och förankra arbetsgruppens tankar om ”den sammanhållna organisationen”. Arbetsgruppen har påbörjat ett samarbete med ett antal universitet och högskolor för att med ämnessakkunniga diskutera metoder för bedömning och kvalitetssäkring. Liknande samarbete har inletts med t.ex. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, KY-myndigheten och branschorganisationer.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se