Integrationspolitik i regeringens vårbudget

Trots goda ekonomiska tider ger regeringen en dyster bild av utvecklingen av arbetsmarknadsintegrationen. Sverige har under de senaste åren upplevt en stark tillväxt i ekonomin, men sysselsättningen har utvecklas svagt och många har hamnat utanför arbetskraften. Regeringen menar att huvudförklaringen till att över en miljon människor står utan sysselsättning, samtidigt som att det finns tydliga tendenser på arbetskraftsbrist, är att arbetsmarknaden fungerar sämre än väntat.

Bekymmersamt för utrikes födda, särskilt nyanlända

Situationen på arbetsmarknaden är, enligt propositionen, bekymmersam för utrikes födda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är lägre, långtidsarbetslösheten högre och andelen tidsbegränsade anställningar större bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige.

De nyanlända flyktingarna och deras anhöriga har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Möjligheterna för nyanlända flyktingar att få arbete har varit begränsade. Ett år efter att flyktingarna mottagits i en kommun är cirka 6 procent av kvinnorna och 14 procent av männen sysselsatta. Två år efter mottagandet är 12 procent av kvinnorna och 25 procent av männen sysselsatta. Regeringen avsätter under 2007 4,1 miljarder kronor som ska gå till kommunerna för att genomföra introduktion för nyanlända invandrare.

Orsaker till utanförskapet

Regeringen har flera förklaringar till utanförskapet, som särskilt drabbar invandrare och ungdomar:

• Svårigheterna att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden ökar ju längre tid en person inte arbetat. Sannolikheten att en individ skall hitta ett arbete minskar med tiden som arbetslös.
• Utanförskapets omfattning hänger också samman med lönestrukturen och hur flexibel denna är. En struktur som innebär att lönekostnaden för personer med låga kvalifikationer är förhållandevis hög, betyder samtidigt att arbetslöshetsrisken för dessa personer är högre. Det innebär också att personer med relativt låga kvalifikationer eller personer som tappat kompetens genom ett långt utanförskap får svårt att hitta jobb.
• Även arbetslöshets- och socialförsäkringens utformning liksom skattesystemets utformning har stor betydelse för utanförskapet.
• Ytterligare en förklaring till utanförskapets kvardröjande höga nivå är att ett strikt anställningsskydd missgynnar dem som står utanför arbetsmarknaden och gynnar dem med en stark position. Anställningsskyddet har därigenom en omfördelande effekt på arbetslösheten.

Regeringen pekar också på några faktorer som särskilt drabbat utrikes födda på arbetsmarknaden:

• Kraven för anställning har ökat. Bristande kunskaper i svenska och svårigheter att överföra kunskaper, såväl formella som informella, från ett land till ett annat land kan göra det svårt för utrikes födda att få en anställning.
• Informella nätverk är en viktig faktor för att hitta ett arbete. Utrikes födda saknar av naturliga skäl ofta den typ av informella nätverk som förbättrar möjligheterna att få arbete.
• Många arbetsgivare känner osäkerhet inför att anställa. Höga arbetskraftskostnader och en relativt strikt arbetsrätt bidrar till osäkerheten genom att öka de kostnader som är förknippade med ett felaktigt anställningsbeslut.

Insatser för att minska utanförskapet

Enligt regeringen räcker inte generella åtgärder - att göra det mer lönsamt att arbeta, billigare att anställa, bättre matchning - för att minska utanförskapet på arbetsmarknaden för utrikes födda. I vårbudgeten lanseras därför ett integrationspaket i huvudsak riktade mot nyanlända invandrare, som Tema asyl & integration till viss del redan tidigare skrivit om. Regeringen tänker också inom kort att föreslå en starkare och samlad diskrimineringslagstiftning och skapa en gemensam ombudsmannamyndighet.

Regeringen beskriver sin inriktning på insatserna för nyanlända invandrare:

”Insatser bör genomföras tidigt och i så stor utsträckning som möjligt parallellt. Nyanlända invandrare bör erbjudas individuellt anpassad språkutbildning samtidigt som yrkeskunskaper och utbildningsbakgrund valideras, dokumenteras och vid behov kompletteras. Arbetsmarknaden skall vara öppen även för dem som inte har genomgått språkutbildning.”

I integrationspaketet ingår:

• Instegsjobb, som är en subventionerad anställning inom privat eller offentlig sektor. Anställningen är kopplad till deltagande i svenska för invandrare (sfi) eller uppnådda resultat inom denna och skall innehålla tydliga handledande inslag. Instegsjobben är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Lönesubventionen uppgår till 50 procent av lönekostnaden i offentlig sektor och 75 procent för privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet.
• Förstärkning av arbetsförmedlingens resurser för yrkesbedömning. Dessutom ska Valideringsdelegationen initiera och leda en geografiskt begränsad pilotverksamhet för att validera 1 000 personers utländska yrkeskompetens enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisationer.
• Fortsatt satsning på kompletterande utbildning för högskoleutbildade jurister, lärare och personer med högre praktisk förvaltningsutbildning. En ny kompletterande utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal från tredje land införs.
• Fortsatt kompetensutveckling av lärare i svenska för invandrare, som utvidgas för att också i större utsträckning kompensera kommunerna för de vikariekostnader som uppstår i samband med fortbildningen av lärare.
• Inspektionen av sfi intensifieras för att höja kvalitet och förbättra resultat.
• 100 miljoner kronor till hyresgarantier för grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden.
• Extra, prestationsbaserad, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande. Den extra ersättningen utgår till kommuner som under 2007 träffar en treårig överenskommelse om flyktingmottagande. Den extra ersättningen innebär att kommunerna får 10 000 kronor per person som de tar emot och ytterligare 20 000 kronor för varje vuxen person i åldern 18–64 år som under det första året efter uppehållstillstånd har blivit godkänd i sfi, fått praktik eller arbete under en viss tid.

Regeringen flaggar också i vårbudgeten för kommande insatser under 2008:

• Att undersöka möjligheterna att finna former för att stärka individens incitament att snabba på inträdet på arbetsmarknaden. En möjlighet kan vara att skapa en stimulansersättning till individen, t.ex. i form av en bonus till individer som klarar godkänd nivå i sfi eller erhåller arbete inom en viss tid efter att uppehållstillstånd erhållits. Formen för denna stimulansersättning kommer att beredas inom Regeringskansliet med målsättningen att den skall kunna träda i kraft under 2008.
• Att inleda en försöksverksamhet med så kallade nystartscentrum i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort. Försöket syftar till att finna en samverkansform där olika aktörer samlas under ett och samma tak, i syfte att underlätta för den enskilde att få snabb och välriktad hjälp och stöd att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. Formen för denna samordning kommer att beredas inom Regeringskansliet med inriktningen att verksamheten skall kunna träda i kraft under 2008.
• En utredning för en effektivare introduktion har tillsatts och ska rapportera sina slutsatser sommaren 2008.

Läs mer på regeringens hemsida.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se