Diskriminering – ett hot mot folkhälsan? (november 2006)

Diskriminering – ett hot mot folkhälsan är slutrapporten från samverkansprojektet ”Diskriminering och hälsa” som drivits gemensamt av Statens folkhälsoinstitut (FHI), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) under åren 2004-2006. Projektet har under 2006 huvudsakligen finansierats av den Europeiska kommissionen.

Starka samband mellan hälsa och självupplevd diskrimineirng

Syftet med projektet har varit att utveckla metoder för att mäta diskriminering och hälsa, klargöra vilka samband som finns mellan diskriminering och hälsa, utveckla indikatorer för diskriminering och sedan sprida resultaten till nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten mäter förekomsten av diskriminering med hjälp av självrapporterad diskriminering. Resultaten pekar på att förekomsten av diskriminering är vanlig och tar sig olika uttryck i samhället och har samband med kön, ålder, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Det förekommer diskriminering inom de tre institutioner som analyserades; Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården.

Resultaten visar att sambanden mellan diskriminering och ohälsa rent generellt är starka eller till och med mycket starka. Sambanden med den psykiska ohälsan var starkare än med den kroppsliga ohälsan. Men det är, enligt författarna, inte möjligt att på detta sätt undersöka orsakssambanden mellan diskriminering och hälsa.

Projektet menar sammanfattningsvis att ett arbete mot diskriminering också är ett arbete för en bättre folkhälsa och att åtgärder mot diskriminering därför bör vidtas på alla möjliga områden i samhället.

Myndigheter gör dubbelarbete

Ett av rapportens förslag är att ta fram system för att följa diskrimineringen på nationell, regional, och lokal nivå och att de verksamheter som är viktiga för människors hälsa genomföra undersökningar i syfte att kartlägga förekomsten av diskriminering ur ett brukarperspektiv.

Märkligt nog publicerade Integrationsverket veckan innan just en sådan undersökning om självupplevd diskriminering efter uppdrag från regeringen: Upplevelser av etnisk diskriminering hos utrikes födda. Rapporten bygger på intervjuer som SCB har gjort på myndighetens uppdrag. Drygt 1 150 personer har medverkat i undersökningen. Rapporten beskriver upplevelser av diskriminering i nio situationer, exempelvis vid kontakter med myndigheter, på arbetsplatsen och på bostadsmarknaden.

Huvudsyftet med den rapporten är just det som projektet ”diskriminering och hälsa” efterlyser, att bidra till att utveckla metoder för att beskriva och analysera förekomsten av etnisk diskriminering i Sverige. Att ta fram mätinstrument för att kartlägga förekomst och omfattning av upplevd etnisk och religiös diskriminering bland personer med utländsk bakgrund.

Störst upplevd diskriminering på arbetsplatser

Rapporten beskriver hur utrikes födda personer upplever etnisk diskriminering på arbetsplatsen, i kontakt med sociala myndigheter i kommunen, i kontakt med arbetsförmedlingen, i kontakt med vårdcentralen/sjukhus, i kontakt med polisen, när man handlar i affärer, när man besöker restaurang eller krog, när man åker tunnelbana, buss eller tåg och vid kontakt med bostadsföretag eller mäklare. Några resultat från undersökningen är:

* Hösta andel upplevd diskriminering i en enskild situation gäller arbetsplatsen. 22 procent uppger att de upplevt sig diskriminerade på arbetsplatsen under 2005, en eller flera gånger. Sex procent uppger att de upplevt sig diskriminerade ”4 gånger eller fler” under det året.

* I ytterligare en vardaglig situation, när man handlar i affärer, uppger 15 procent att de upplevt sig diskriminerade en eller flera gånger under 2005. Erfarenheterna är jämt fördelade mellan 1 gång, 2-3 gånger, och 4 eller flera gånger. Personer födda i Östeuropa upplever sig diskriminerade mindre ofta än andra undersökta grupper. Födda i Afrika upplevde oftare en mer upprepad diskriminering (4 gånger eller fler).

* Lägst andel upplevd diskriminering i en enskild situation gäller kontakt med sjukvården, där sex procent uppger att de upplevt sig diskriminerade under 2005.

Henrik.emilsson@temaasyl.se