Skriftlig fråga 2006/07:613 Tillvaratagande av kompetensen hos invandrade akademiker av Mikael Cederbratt (m) till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Fråga från Mikael Cederbratt (m) 2007-02-08

Människor som kommer till vårt land är och ska ses som en resurs, detta oberoende om de kommer som flyktingar eller på annat sätt.

I västra Sverige finns 130 nationaliteter representerade. Många av dem är akademiker och precis som i övriga landet uppstår problem när de vill kunna arbeta i sina yrken. Samtidigt vet vi att dessa personer skulle kunna utgöra en viktig resurs inom många av våra företag och organisationen – inte minst för de företag som har att konkurrerar på en global marknad men också inom vissa bristyrken såsom läkare.

Vad som krävs är att man skapar så effektiva integrationsprocesser att kunskapen inte hinner bli inaktuell innan man lärt sig svenska, etablerat kontakter med yrkeslivet och genomgått kompletterande utbildning som eventuellt kan krävas.

I ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Länsarbetsnämnden i Västra Götaland har man i projektform försökt att underlätta för dessa människor att kunna arbeta i det yrke de är utbildade för. En del i detta projekt har varit att hitta vägar och möjligheter för utländska läkare från länder utanför EU att snabbare bli yrkesverksamma. Vid en utvärdering visade det sig att vägen till svensk läkarlegitimation förkortas med 2,1 år.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra möjligheten för akademiker från andra länder utanför EU att snabbare bli yrkesverksamma?

Svar från Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) 2007-02-14

Mikael Cederbratt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra möjligheten för akademiker från andra länder utanför EU att snabbare bli yrkesverksamma.

Frågan om nyanländas etablering i arbetslivet är central för hela vårt samhälle. Det är viktigt att den kompetens som finns hos invandrade akademiker tas till vara snabbare för att förebygga slöseri med resurser och onödig tidsspillan för den enskilde. Att bryta utanförskapet och underlätta för arbete och företagande har högsta prioritet för regeringen. De bästa vägarna till integration går genom arbete och språkkunskaper. Detta arbete har redan påbörjats genom budgetpropositionen för 2007.

En rad åtgärder pågår i syfte att förbättra förutsättningarna för akademiker från länder utanför EU/EES att få arbete i nivå med sin utbildning. Vid Linköpings universitet och Malmö högskola genomförs en tvåårig satsning med kompletterande utbildning för personer med juristutbildning och utbildning för läraryrken.  Vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Malmö högskola bedrivs också högre praktisk förvaltningsutbildning i syfte att öka den etniska mångfalden inom statsförvaltningen. Totalt satsas nära 90 miljoner kronor under 2006–2008 på kompletterande utbildningar och bedömningar av gymnasiebetyg.

Jag kan också informera om att frågan om en översyn av nuvarande ordning för bedömning av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredjeland bereds inom Regeringskansliet.  

För att invandrarnas kompetens ska tas till vara bättre än i dag är det också viktigt att motverka diskriminering på arbetsmarknaden.  Därför har anslaget till DO förstärkts för att bland annat förbättra tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen.

Avslutningsvis kan jag säga att det är regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder på integrationsområdet. I det sammanhanget är bättre validering av kompetens förvärvad utanför Sverige en av flera viktiga komponenter.

Källa: www.riksdagen.se