Från Riksdagen: Skriftlig fråga 2006/07:257 från Luciano Astudillo (s) till statsrådet Nyamko Sabuni (fp) om mångfalden i ledningsgrupperna i svenska företag

Fråga från Luciano Astudillo (s) den 1 december

I dag lever nästan en miljon människor som är födda utanför norden i Sverige. Detta borde vara synligt på alla nivåer i det svenska samhället. Men så är det inte. Ju högre upp i hierarkin vi kommer desto färre blir de utomnordiskt födda. I SvD Näringsliv den 27 november kan man läsa om mångfalden i ledningsgrupperna i 60 svenska företag. Artikeln baseras på en undersökning som SvD Näringsliv gjort. Resultatet av undersökningen är nedslående. Endast fyra personer av de 548 i ledningsgrupperna är födda utanför Norden. En är född i Brasilien och har ett sonnamn, och de andra tre är födda i Sydeuropa. Dessutom är alla män. Vi har vetat länge att det är mycket få med utomnordisk härkomst som befinner sig på ledande poster i Sverige. Det verkar också vara så att problemet blir tydligare ju högre upp i hierarkin man kommer. I andra länder har man kommit mycket längre. USA erkände redan på 60-talet att det finns strukturella problem som hindrar utlandsfödda att nå toppen. Våra svenska företag brukar anse sig vara internationella. Då är det en fördel att ha människor födda utanför Norden i ledningen. Och med avsaknad av mångfald i ledningen går företagen och hela samhället miste om tillväxt.

Det behövs opinionsbildning för att vi ska nå resultat, men det räcker inte. Vi behöver dessutom arbeta med integrationen och då behövs det politiska beslut.

Med denna bakgrund frågar jag statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att den utomnordiska representationen i de svenska bolagens ledningar ska öka?

Svar på fråga av Statsrådet Nyamko Sabuni (fp) den 6 december

Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den utomnordiska representationen i de svenska bolagens ledningar ska öka.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag håller med Luciano Astudillo om att dagens etniskt svenska mansdominans inom näringslivet är problematisk. Utvecklingen mot ökad etnisk mångfald på ledningsnivå går för långsamt. Den nuvarande situationen behöver förändras inte minst på grund av den globala konkurrensen som i dag ställer stora krav på flexibilitet. Det är viktigt för näringslivet att fortsätta arbetet med att få till stånd en förändring. Detta är både en fråga om kvalitet, rättvisa och om att ta till vara kompetensen hos hela befolkningen.

Det är min bestämda uppfattning att företag med insikt om mångfald och en icke-diskriminerande och inkluderande arbetsorganisation har bättre förutsättningar att bli mer framgångsrika.

Företagens ledningsgrupper utses av verkställande direktören. Både jag som integrationsminister och regeringen i sin helhet är emot etnisk kvotering i företagsstyrelser och då självfallet också etnisk kvotering av ledande befattningshavare i företagen. En invändning som jag har mot kvotering på olika grunder är att ett sådant tvång skulle innebära inskränkning i ägarnas rätt att utse de personer som de anser lämpligast till företrädare för bolaget. Jag föredrar en dialog med näringslivets representanter om hur framgång kan åstadkommas på detta område.

Mitt svar till Luciano Astudillo är alltså att jag inte kommer att ta initiativ till några politiska beslut om etnisk kvotering till ledande befattningar eller ledningsgrupper i företagen och inte heller till etnisk kvotering av företagsstyrelser. Däremot kommer jag i olika sammanhang och med önskvärd tydlighet att klargöra den syn på frågan som jag har redovisat. Det gäller inte minst i kommande dialog med näringslivet.  

Källa: www.riksdagen.se