Statistikrapport 2007 redovisar aktuell statistik om integration

Statistikrapport 2007 – uppdatering av siffror, relevanta nyckeltal och indikatorer om segregation – är en statistisk uppföljning av Rapport Integration 2005 (2006) och Fickfakta (2006).

Arbetsmarknad

Integrationsverket sammanfattar utvecklingen på arbetsmarknaden med att det inte skett några dramatiska förändringar under det senaste året (statistik fram till 2006). Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är fortfarande mycket stort men minskar något. Särskilt utrikes födda kvinnor har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är extra tydligt för nyanlända invandrare. Medan sysselsättningsgraden för utrikes födda män med en vistelsetid 0-4 år är 64,6 procent är den bara 38,8 procent för motsvarande grupp kvinnor. 

Sysselsättningsgrad 20-64 år, 2006:

Inrikes födda män: 83,9 %

Inrikes födda kvinnor: 79,3 %

Utrikes födda män: 70,9 %

Utrikes födda kvinnor: 61,1 %

Genom att använda registerstatistik kan man redovisa statistiken mer detaljerat med den nackdelen att uppgifterna är något inaktuella. Rapporten redovisar därför bara uppgifter baserade på registerstatistik fram till och med 2004. Med hjälp av den kan vi se att sysselsättningen skiljer sig mycket åt beroende på födelseregion. Män, och särskilt kvinnor, från Afrika och Asien har den lägsta sysselsättningen.

För flyktinggruppen ser vi att senare kohorter (mottagna 2001-02) verkar etablera sig något långsammare än dem mottagna 1997-2000. Fem år efter bosättning är drygt 30 procent av kvinnorna med flyktingbakgrund sysselsatta och knappt 50 procent av männen. Den stora invandringen av asylsökande från Irak kommer alltså med bakgrund av tidigare erfarenheter ställa stora krav på staten och kommunerna om sysselsättningen för gruppen ska öka.

Arbetslösheten minskar för alla grupper, men här ökar skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Det var 2006 två och en halv gång vanligare för utrikes födda att vara arbetslösa än inrikes födda.

Grund och gymnasieskolan

I grund- och gymnasieskolan håller tidigare mönster i sig. Elever med utländsk bakgrund har lägre meritvärden och lägre andel behöriga till gymnasieskolans program. Fler avslutar gymnasieskolan utan slutbetyg och flickor klarar skolan bättre än pojkarna. Elever med utländsk bakgrund är mycket överrepresenterade på gymnasieskolans individuella program.

Boende

Boendesegregationen ökar i de flesta av landets större kommuner. Den socioekonomiska boendesegregationen får en, enligt rapporten, allt tydligare etnisk dimension. Integrationsverkets segregationsindex visar att den etniska boendesegregationen är allra störst i Göteborg, Örebro och Huddinge, medan den är minst i Västerås och Lund.

Antalet personer som bor i bostadsområden där sysselsättningen är lägre än 50 procent har ökat och var 2004 ungefär 220 000 personer. Av dem är över hälften utrikes födda. Problemen med utanförskapsområden har alltså inte minskat under början av 2000-talet.

Hälsa

Tillsammans med sysselsättning är hälsa det område där utanförskapet bland utrikes födda blir som mest tydligt. Andel sjukfall av den sysselsatta befolkningen minskar visserligen, men ligger kvar på en historiskt hög nivå. Flest sjukfall har utrikes födda kvinnor. Andelen som står utanför de inkomstbaserade socialförsäkringssystemen ökar sedan 2002. Gruppen, som Integrationsverket kallar ”vuxna utanför” har efter hand kommit att domineras av utrikes födda, särskilt utrikes födda kvinnor. En majoritet av vuxna utanför har varit i Sverige 10-19 år och kommit till Sverige som flykting eller anhörig till flykting.

Utrikes födda kvinnor

Integrationsverkets statistikrapport visar den mycket utsatta position som många utrikes födda kvinnor befinner sig i. Sysselsättningen är låg och de nya invandrade kvinnorna från Afrika och Asien etablerar sig, om de över huvud taget gör det, mycket långsamt på arbetsmarknaden. Bland dem som har sysselsättning är sjukfallen höga och anställningsförhållandena sämre. För de utrikes födda kvinnor som är utan sysselsättning befinner sig många utanför statens socialförsäkringssystem och många står inte till arbetsmarknadens förfogande.

Hämta Statistikrapporten här.

Henrik Emilsson, henrik.emilsson@temaasyl.se